Lira, labb, lom, sula och grissla. Det är julafton för skådarna vid Glommens sten när fåglar från Atlantens fågelberg blåser in med stormen Urd över hallandskusten.

Naturens krafter är mäktiga och man skall ha respekt. Vinden larmar och skådarnas larm går. En bredstjärtad labb. Nu syns den mot horisonten. Nu försvann den i en djup vågdal. Nu syns den igen.

Fåglar i kikaren vid Glommen.

Dvärgmåsarna dansar elegant över havet. Som namnet säger är det små måsar som bara är 24-28 cm långa.

Jag besökte Island i somras och det var med ett kärt återseende några sillgrisslor svepte förbi i vinden. Även de tretåiga måsarna, kryckjorna, defilerade mangrant förbi utanför Glommens vågtoppar och min tanke gick till fågelbergen på Papey, munkarnas ö på Island. Visst är naturen fantastisk!

Tretåiga måsen på återseende vid Glommen.

Parkeringen vid Glomsten var välfylld. Sveriges Radio, familjer, par med mobiler upptagna med selfies, ja många var de som på Annandagen gjorde en tur för att uppleva mäktig natur.

2016-12-26 Hamnfyren vid Glommen. Vågorna går höga i mobilkameran.

2016-12-27 Havssulan passerar utanför Glommens sten. Vingspannet är 165-180 cm, havets giganter.

Hamnpiren stoppar de höga vågorna.

Falkenbergs kommuns miljöpris 2016 gick till Anna Carina Ericson och Hans Svensson som fick miljöpriset  för sitt hållbara, traditionella lantbruk vid Hjärtared i Falkenbergs inland.

Deras traditionella brukningsmetoder har bidragit till att bevara och utveckla de rika natur- och miljövärden som de fått att förvalta från tidigare generationer. Hjärtaredssjön med omgivande variationsrika och öppna landskap är en av kommunens pärlor för utflykter exempelvis när bokskogen grönskar på våren.

Se kommunens Naturguide

Deras traditionella lantbruk visar också på hur vårt omväxlande landskap danats under århundraden med växelvisa brukningsmetoder som innebär hållbar förvaltning. 

Anna Carina och Hans lanbruk visar på ett hållbart alternativ till de senaste årtiondenas konventionella lantbruk med monokultur och användning av växtskyddsmedel inom skyddsområden för vattentäkter. Ytvatten och grundvatten förorenas. Vårt dricksvatten och våra livsmedel (öl från Carlsberg) innehåller giftet glyfosat (Round-Up) som anses cancerframkallande och används flitigt som växtskyddsmedel i Halland och Skåne  inom det konventionella lantbruket.  Läs mer här.

Se bild på effekt av växtskydd med glyfosat vid Högvadsån och Ätran här och här

2016-12-09 Karlstad. Daniel Nykvist disputerade i fredags med sin doktorsavhandling som handlar om atlantlaxens beteende vid vandring och damm passage i reglerade älvar. Daniel beskriver i den svenska sammanfattningen sitt arbete: 

“I den här avhandlingen rapporterar jag resultaten från telemetristudier där jag utvärderat vandrande Atlantlaxars beteende och överlevnad i relation till vattenkraftverksdammar. Jag har studerat uppströmsvandrande lekfisk liksom nedströmsvandrande unga laxar (smolt) och utlekta laxar (kelt). Jag utvärderade nedströmspassageframgång vid kraftverksdammar utan fiskpassagelösningar i Klarälven, Sverige, och vid dammar med enkla passagelösningar i Winooski River, USA. Jag har också undersökt två-vägs passageframgång med bästa tillgängliga fiskpassage teknik vid ett kraftverk i Ätran, Sverige”. 

När det gäller de olika lösningarna i Klarälven, Winooski River och Ätran kallar Daniel lösningen i Ätran, Hertingforsen för “bästa tillgängliga teknik”.

“De enkla passagelösningarna resulterade inte i effektiv fiskpassage medan bästa tillgängliga teknik, bestående av ett snedställt fingaller och en naturlik fiskväg, resulterade i snabb passage av en hög andel av den vandrande vuxna laxen“. 

Det är med glädje vi konstaterar att det är möjligt att lösa fiskvandringen både uppströms och nedströms vid kraftverksdammar genom att använda bästa möjliga teknik, där Hertingforsen är ett aktuellt exempel.

Länk till avhandlingen finns här

2016-11-18 I dag var det “Black Friday” på fiskauktionerna i Göteborg och Hirtshals. Dräktiga hajhonor auktionerades ut till högstbjudande.

Göteborgs fiskauktion försålde 13 lådor pigghaj för 2970 kronor.
PS 14 december 2016 auktionerades 1,5 ton rödlistad pigghaj DS

De danska fiskauktionerna i Hanstholm och Hirtshals auktionerade ut över två ton haj till ett pris av 38 927 svenska kronor.

Hajfenor säljs till otroliga priser. Mellan 3 000-4 000 kr/kg förekommer på marknaden.

Sverige och Danmark har nollkvoter på fångst av akut hotad pigghaj och fångst får ej ilandföras i svenska hamnar. Trots detta pågår  försäljning av fredad haj på Göteborgs fiskauktion och danska fiskauktioner.

Läs mer här.

Skåne och Halland har högst uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Cancersjukdomarna ökar allra mest i Skåne och södra Halland. Halländsk öl (Carlsberg) har högst halter växtskyddsmedel av 16 ölsorter testade i Sverige och 14 ölsorter testade i Tyskland.  Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser av resultaten. Bilden visar en åker vid Ätran där ena delen är växtskyddad med glyfosat. Vilken?

Växtskyddsmedel i Ytvatten
SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon, kvinmerak och metazaklor. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat, och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne och 46% i Halland. 
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Växtskyddsmedel i Grundvatten
Havs- och vattenmyndigheten: Växtskyddsmedelsanvändningen inom jordbruket är störst i Skåne, med 490 ton aktiv substans och även omfattande i Halland med 42 ton. Som framgår så används i genomsnitt betydligt större mängder per hektar i Skåne än i övriga län (1,11 kg/ha) och Halland (0,39 kg/ha). Analyser visar att ett eller flera bekämpningsmedel kunde detekteras i ca 16 % av alla prov i dricksvatten jämfört med ca 36 % för övrigt grundvatten inkluderande både prover från vattenverk och generella prover. Yngre grundvatten (dvs. från 1970-talet och framåt) hade en högre andel fynd av bekämpningsmedel än äldre grundvatten, fyndfrekvensen var i genomsnitt 55 % i yngre grundvatten (1970–1990) och 35 % i äldre grundvatten (1945–1970). Resultaten i denna rapport visar att det har påvisats bekämpningsmedel i grundvatten från samtliga regioner, liksom i tätorter, i jordbruksområden och i skogsmark.
Läs mer i rapporten från Hav:
 ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. 

Glyfosat (Round-Up) och cancer
KEMI Kemikalieinspektionen:
Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörden.
International Agency for Research on Cancer, IARC, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. IARC är specialiserat på cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige är mellan 600 och 700 ton. Det innebär att glyfosat är det vanligast förekommande verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige.
Ny Teknik: Minst 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från vattentäkter som innehåller bekämpningsmedel mot ogräs. I de flesta fall går vattnet orenat vidare till medborgarnas kranar. Det framgår av statistik från Vatten- och avloppsverksföreningen, VAV, som Ny Teknik bearbetat. Läs mer här.

Cancersjukdomarna ökar
SVT Nyheter Skåne: “Cancersjukdomarna ökar i hela landet men allra mest i Skåne och i södra Halland…. En person i timmen får cancer i Sydsverige”.
Mef Nilbert är verksamhetschef på regionalt cancercentrum och har varit med och tagit fram statistiken som visar att det är de vanligaste cancertyperna som ökat kraftigt det senaste året. Hon påpekar också att en av tre patienter drabbas av mindre vanliga typer av cancer, såsom blodcancer och urinblåsecancer.– Det är viktigt att lyfta att så många som en tredjedel får dessa cancersjukdomar trots att de inte är de vanligaste, säger hon. – Vi måste göra någonting, för gör vi ingenting så kommer kurvan bara fortsätta att peka uppåt.
Läs SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser när det gäller förekomsten av växtskyddsmedel i våra sjöar och vattendrag, i vårt dricksvatten och våra livsmedel. Vi tillhör naturen. Det vi äter och dricker kommer från naturen.

Artikelbilden visar gränsen mellan behandlad och obehandlad åker med glyfosat invid Ätran.

Läs även Göteborgsposten:
Ogräsmedel i Öl
Testet visar att Carlsberg ligger högst med 36 µg/l av glyfosat. Troligtvis är det maltkornet som besprutas, säger Torbjörn Synnerdahl, testledare på laboratoriet Eurofins som utfört analyserna. Ölen från Carlsberg (Sverige) har högre innehåll av glyfosat än 14 testade Tyska ölsorter. Läs mer här.

SRP1 Glyfosats hälsoeffekter granskas Klotet
Folket i Argentina drabbas

SVT Nyheter mars 2016:
Cancerframkallande enligt WHO
I juli förra året klassade Världshälsoorganisationen WHO:s egna cancerforskningorgan International Agency for Research on Cancer IARC glyfosat som sannolikt cancerframkallande. Även den svenska kemikalieinspektionen menar att det finns en misstänkt koppling till cancer. 
Sverige går emot EU
Sverige går som ensamt land mot EU:s preliminära bedömning.

2016-11-02 Vessigebro. Hittills har mellan 4000 till 5000 fiskar passerat fiskräknaren vid Herting i Falkenberg. Det är ett mycket bra resultat med tanke på sommarens torka. De senaste veckorna har det även kommit en del regn i Ätrans avrinningsområde och laxarna har fått välbehövligt friskt lekvatten som täcker de steniga lekområdena i Vessigebro. Nedanför vägbron mitt i samhället plaskar de ystra leklaxarna.

Senaste veckan har laxleken börjat på allvar. Det är ett skådespel när laxhanarna jagar varandra och honorna gräver meterdjupa gropar i sanden. Vi kan med tillförsikt se fram emot nästa generation av naturligt producerad Ätranlax!

Läs om odlad, genförändrad lax här.

Ålens vandring styrs av månens faser. Det var allom bekant när man förr var beroende av den rikliga tillgången av ål i svenska vatten. Nu styr andra faktorer ålens fria vandring.

Därför återstår endast 1% av det forna ålbeståndet och EU har inrättat ett åldirektiv för att skydda den hotade ålen. På 1970-talet insåg fiskerikonsulent Gösta Edman “att om ålynglen inte kan vandra upp förbi dammar och lekålen dör vid kraftverkspassage kommer Ätrans ålar att vara utrotade inom en snar framtid”.

Problemet “löstes” med att ålyngel som skall växa upp i andra Europeiska länder fångas där och flygs till Sverige för att ersätta de utestängda ålarna.  De importerade, vilda glasålarna förvaras först och föds upp i svenska odlingar. Där förändrar de sitt beteende och förlorar den viktiga anpassningen till naturliga förhållanden! Bland annat blir de mer orädda för predatorer. Läs mer här.

Ynglen planteras sedan ut i svenska sjöar och de ålar som efter 10-20 år blivit vuxna och klarat alla predatorer dör sedan i kraftverkens turbiner när de skall vandra ut till havet på sin lekvandring till Sargasso. Det är inte svårt att inse att denna förvaltning leder till ålens undergång.

I Tidskriften Science Advances har nu flera svenska och europeiska ålforskare  skrivit om  de Europeiska ålarnas lekvandring: The long and dangerous road to the Sargasso Sea. Studien visar att de Skandinaviska ålarna är viktiga då de kanske är mindre utsatta för predation och består av stora ålhonor. Problemet är bara att det inte tillåts vandra upp småålar i svenska vatten och de lekålar som skall vandra ut dör oftast i turbiner. Ett av få undantag är Hertingforsen och Hertings kraftverk där ålar nu kan passera! Det är åtgärdat med förbipassage uppströms och fisksäkert galler nedströms.

Åtgärdar vi inte snabbt ålens vandring i alla vattendrag som vid Herting får våra barn inte uppleva denna fantastiska fisk och en naturresurs går förlorad. Och forskarna har ingen ål som de kan märka med sina radiosändare för att lösa gåtan om ålens vidare lekvandring.

Den Skandinaviska ålen har man följt på sin vandring från den svenska västkusten till norr om England och vidare till ett område öster om Irland. Läs Nya rön om ålens lekvandring här.

Läs studien i Science Advances här.

Ta vara på den naturliga ålvandringen till Sverige. Låt ålynglen vandra upp i våra halländska åar. Utestäng dem inte med dammar. Låt de vuxna ålarna vandra fritt till Sargassohavet utan att dö i turbiner. Detta är enda sättet att rädda den nu hotade ålen som förr fanns så rikligt. Det brådskar då slakten pågått i över 60 år! Ålens farliga vandring måste bli ålens fria vandring. Nu.

2016-09-29 Det blåser kuling med storm i byarna. På parkeringen vid Glumsten står ett 20-tal bilar och jag tar sista platsen. Glumsten är omnämnd redan på 1000-talet som ett sjömärke för vikingarna. Nu är det fågelvandringen från Atlanten som lockar de många besökarna som tillrest från hela södra Sverige. (Stockholm, Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne). På bilden ovan passerar två kustpipare, som kommer från högarktiska tundran, skådarna obemärkt?

Vad är det då som lockar? Jo, från dagens noteringar kan man läsa:
Stormfågel, grå lira, storlabb, tordmule, sillgrissla, tretåig mås, sjöorre, klykstjärtad stormsvala och havssula. Sulorna drog förbi i hundratal och de är imponerande fåglar som mäter 1,65-1,80 meter mellan vingspetsarna! Imponerande att skåda havets giganter och hur elegant de hanterar vind och vatten.

2016-09-30 Laxdagen firades i Falkenberg med fiske, laxtårta och utdelning av pris till Årets Laxfiskare. Prisutdelare var Per Johansson ordförande för Kultur- och Fritidsnämnden. Magnus Qvarnström tog hem priset med årets största lax på 8,0 kilo och 91 cm fångad den 21 juni. Förutom äran och fina priser fick Magnus motta keramiker Kjell Bomans lax som är lika unik som ätranlaxen.
Varbergaren Stefan Thorsson (t.v. på bilden) fick pris för årets största öring och tredje största lax.

Under laxdagen och gårdagen har det vandrat upp mer än 200 laxfiskar i Ätran! Det är betydligt fler än de personer som samlats vid Laxstugan på Laxdagen. Men nu är laxarna fredade till premiären den 1 april 2017. Vi ser fram emot nästa års säsong då antalet stora laxar förväntas öka tack vare Hertingprojektet. Laxbron skall nu restaureras och många smålaxar (börlingar) födda i Hertingforsen återkommer då till laxbron för första gången på 70 år.

Premiär för ny laxfiskeavslutning, där man lägger “krutet” på premiären istället. Läs mer i HN.