Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Förra Decenniet 2010 och det nya decenniet 2020

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon “flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra “Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. “husmaskar” i Hertingforsen.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

Kris för Laxen i Ätran

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

  1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
  2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
  3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
  4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
  5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
  6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
  7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

Ökar eller minskar vår Europeiska ål?

2019-12-17 På senaste tiden förekommer rapporter om att ålen ökar och det är ju glädjande. Men hur står det till med ålen egentligen? Uppskattningar är svåra eftersom ålen är spridd i hela Europa och leker i Sargassohavet.

ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är en internationell organisation med över 4000 vetenskapsmän som ansvarar för kontroll och rådgivning av havets resurser. Läs mer om ICES råd för ålen här.

Samma glasålinvandring redovisad numeriskt (ICES till vänster) eller logaritmiskt (SLU till höger)

Sveriges ålförvaltningsplan har utarbetats av svenska experter på SLU (Statens Lantbruksuniversitet). De har nu i december skrivit en artikel i Havsutsikt (Läs artiklen här). De beskriver att vi har en lyckad ålförvaltning som lett till att ålbeståndet ökar. Antagandet bygger på samma statistik som ICES redovisar. Nämligen att invandringen av glasål till Nordsjöländerna 2019 endast var 1,4% av vad den var på 1960 och 1970-talet.

För att bevisa ökningen gör de svenska forskarna en logaritmering av de numeriska data som ICES redovisar. Effekten kan ses i de båda diagrammen. Man skulle också visuellt kunna visa att ett 10 cm långt glasålsyngel är mer än hälften så stort som en en meter (100 cm) lång tvåkilosål om man logaritmerar längden och lägger in den i SLU:s figur! Här kan man säga att det gamla ordspråket fått en betydelse: “Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.” Titta på nedanstående figur och bedöm själva om ICES eller SLU bäst visar den verkliga storleken. SLU:s redovisning är inte fel men den är bedräglig för dem som inte är insatta i logaritmeringens effekter. SLU:s slutsats att de logaritmerade, förstorade positiva effekterna skulle vara en effekt av insatta åtgärder bedömer Naturnytt som direkt felaktiga. Även i detta hänseende är ICES utvärdering mer relevant.

Även om ökningen är minimal och man måste tillgripa logaritmeringens förstorningsglas för att se den, är den ändå glädjande. Ca 10 000 dammar stoppar i dag glasålens vandring till sina uppväxtområden. Över 2000 kraftverk har turbiner som skadar den utvandrande silverålen på sin lekvandring till Sargassohavet.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa både glasålens uppvandring och silverålens utvandring. 10 miljarder har nu avsatts för att göra vattenkraften miljövänlig, så visst finns det hopp även för den akut hotade ålen.

Laxen förlorar livskraften

2019-12-16. 20 års modern laxforskning visar att laxen förlorar livskraften i reglerade och exploaterade floder och vattendrag. När vandringsmönstret ändras förlorar laxen motståndskraften mot sjukdomar, klimatpåverkan och genetisk utarmning. Läs mer här.

I dagsläget finns det endast ett tiotal vilda, livskraftiga laxbestånd kvar i Sverige. Dessa påverkas negativt av vandringshinder och förödande flödesregleringar. I Ätran stängs vattnet av helt inom N2000 områden som är laxens ursprungliga, naturliga lekplatser och hundratals laxar dör.

Sommaren 2019. Stressade ätranlaxar får sämre motståndskraft mot sjukdomar.

De dåliga nyheterna är att det finns över 2000 vattenkraftverk och 10 000 dammar i Sverige som har denna dåliga inverkan på vandrande fiskarter. De goda nyheterna är att det endast behövs små positiva förändringar i miljön för att laxen skall återfå sin livskraft. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att laxen återkommer när åtgärder sätts in. Nettonuvärdet av projektet har av Länsstyrelsen uppskattats till 65 miljoner kronor. Laxvandringen har fördubblats och årligen finns ca 30 000 laxyngel i den tidigare torrlagda forsen.

Ätranlaxens livskraft skulle ytterligare förbättras om liknande åtgärder utfördes i de uppströms belägna kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Uniper m.fl. stora kraftbolag har avsatt 10 miljarder, av de 70 miljarder som de erhöll genom energiöverenskommelsen, just för att göra vattenkraften miljövänlig. Nu är det upp till bevis för att stärka livskraften hos laxbestånden i Ätran och övriga hallandsåar.

Svensk ålförvaltning hotar ålen

2019-12-13 Sveriges ålförvaltningsplan säger en sak medan verkligheten är en helt annan. Ålynglen stoppas av dammar. Silverålen fastnar i kraftverkens galler eller dör i turbiner. Men det finns ljus i “ålamörkret”.

Havs- och Vattenmyndigheten ansvarar för den svenska ålförvaltningsplanen. På deras hemsida står att läsa att planens målsättning är att 90 % av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen. Sverige fick sin ålplan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. Läs mer här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver vidare på hemsidan att myndigheten och de sex största kraftbolagen våren 2010 undertecknade ett dokument som innebar att kraftbolagen till år 2014 frivilligt åtog sig att öka den sammanlagda överlevnaden vid passage av vattenkraftverk till minst 40 %. Eller med andra ord att man åtar sig att inte fler än 60 % av ålarna skall vara döda när de passerat kraftverken på sin vandring till havet.

Hur fungerar detta åtagande i praktiken om man tar Ätran som exempel? Anta att 100 ålar kommer från Fegenområdet till Unipers fem kraftverk nedströms. Nu när inga åtgärder vidtagits dör ca 70% av blankålarna vid varje kraftverk på gallren eller i turbinerna.

Vid kraftverken i Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen och Yngeredsforsen dör nu totalt ca 99 ålar av 100 och en ål simmar vidare. Unipers fem kraftverk har så 2019, och varje år, tagit död på 99 % av ålarna som kom från Fegen. Trots att kraftbolaget frivilligt undertecknat dokumentet som fastställer att senast 2014 skall man “bara” ta död på 60% av ålarna.

Ljuset i Ålamörkret är att alla ålar som når Hertings kraftverk efter åtgärder 2013 klarar passagen helskinnade och kan vandra vidare. Åtgärderna vid Herting fungerar för alla vandrande fiskar så att inga dödas eller utestängs. Om Uniper utförde liknande åtgärder vid sina fem kraftverk uppströms skulle alla ålar som kommer till Skåpanäs ta sig oskadda ut till havet! Jämfört med att över 99 % dör i dag! För att ålynglen naturligt skall kunna vandra förbi dammarna måste bolaget även lösa uppvandringen vid alla dammar.

Dagens omfördelning och utsättningar av flygburna ålyngel från England till Sverige duger inte! Särskilt som nära en miljon av dessa importerade, vilda ålyngel föds upp i Helsingborg till 120 ton ål som säljs för mänsklig konsumtion! Denna hantering framställs av myndigheter och bolag som ålens räddning, när den i själva verket starkt bidrar till, och påskyndar ålens undergång!

Alla vattenkraftsbolag i Ätran är i dag befriade från att ha fungerande ålyngelledare för naturligt invandrande ålyngel! Ätran saknar därför 2020 till större delen naturligt uppväxande ål!

Ljuset i ålamörkret är att regeringen nu gett kraftbolagen 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder avsatts i “Vattenkraftens Miljöfond” för att vidta miljöåtgärder i kraftverken. Fria vandringsvägar och vatten i torrlagda åfåror är vad som behövs i Unipers vattenkraftverk i Ätran. Och Hertingprojektet har visat att detta är möjligt att genomföra. Och ger miljoner i nettonuvärde.

Det är hög tid att ljuset även går upp för Havs- och vattenmyndigheten som redan för tio år sedan satte upp ett mål om 90 % överlevnad för ålen. Och att vattenkraftbolagen snarast lever upp till det avtal om bättre överlevnad för ålen vilket man undertecknade för tio år sedan och skulle ha uppfyllt för fem år sedan! Det är inte OK att vattenkraften år 2020 fortsätter med att utestänga alla ålyngel och att ta död på 99 % av Ätrans akut hotade ålar.

Tallbiten invaderar

2019-12-07 Denna höst och vinter har många fått bekanta sig med den vackra tallbiten, en traststor fågel som invaderar och gästar oss från nordligare trakter. Hanen är vackert karminröd och honan har en mer kamouflerande gulgrön färgton.

Sven Nilson skriver i Skandinavisk Fauna 1858 om tallbiten:
“Till lynnet är denna fogel utomordentligt dum och trög; han låter utan möda fånga sig och blir i fångenskap genast tam”. “Gossar fångar honom på det sätt att de vid ändan af en lång käpp fästa en tagelsnara, som de träda öfver hufvudet på honom, samt neddraga på detta vis den ena efter den andra ur trädet. Nytta: Köttet är ätligt.”

1800-talets syn på naturen lever i vissa fall kvar och tallbiten kallas än i dag för “dumsnut”. Varför invaderar denna fågel från fjällskogarna i Norrland, Finland och Ryssland södra Sverige? Vi kan bara spekulera men vanliga förklaringar i dagspressen är att invasiva arter kommer i stora skaror och när det är gott om rönnbär i södra Sverige drar horder av tallbitar söder över där de har dukat bord.

En mer nyanserad förklaring är att ett intensivt skogsbruk påverkar fåglarnas ursprungliga miljöer. När vintern och kölden sätter in drar sig fåglarna ned från fjällskogarna mot normalt mer skogrika trakter. Men fåglarna har svårt att hitta föda där modernt hyggesbruk bedrivs och fortsätter söderut. Faktum är att det endast återstår 5% av tallbitarnas ursprungliga population nedanför fjällskogarna. Läs mer här.

2019-12-06 Vessigebro. Denna tallbithona var ringmärkt på höger ben och en del av numret var 63. Kanske går det att identifiera var den är märkt?

Lappmes och lavskrika är andra fåglar som minskat drastiskt på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. Skogsbruket, jordbruket, exploatering av miljöer och miljögifter (Växtskydd och insektektsskydd) är de största hoten mot den biologiska mångfalden. Klimatet kan också påverka men kommer först på fjärde eller femte plats när det gäller den biologiska mångfalden som är vår tids viktigaste miljöfråga för mänskligheten. Vi måste vända trenden för den sjätte massutrotningen av arter. Förra massutrotningen var dinosauriernas försvinnande….
Läs mer här.

Passa på att se på “dumsnutarna” medan tid är…. och verka för att vi handlar mer eko logiskt.

omprövning förhalas av vanskött N-2000 område

2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.

Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.

Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.

Torrläggning pågår vid N2000 området i Ätrafors där lax, havsöring, ål och andra fiskarter stängs inne och går en plågsam kvävningsdöd till mötes. Detta var inte meningen med N2000.

Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.

Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.

slutrapporterat om hotade hajar

2019-11-22 Göteborgs fiskauktion har lösenordsskyddat informationen om försäljning av den hotade pigghajen. Nu kan denna hänsynslösa hantering av högdräktiga, hotade hajar pågå ostört utan allmänhetens insyn. I dag såldes på danska fiskauktioner haj för ca 50 tusen svenska kronor.
Tidigare har allmänheten kunnat se försäljningen av hotade fiskarter på denna hemsida. Nu har hemsidan skyddats med lösenord. Uppgifterna döljs medan den akut hotade hajen utsätts för ett fortsatt hänsynslöst fiske och försäljning.

Naturnytt har sedan 2015 rapporterat om den omfattande svenska och danska försäljningen av hotad haj. Läs mer här.
Försäljningen har inte upphört trots upprepade påstötningar till dåvarande Fiskeriverket och nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten. I juni år 2011 rapporterade vi om dessa missförhållanden i Tidningen Västerhavet. Läs mer här.

Rapporteringen har nu resulterat i en förändring. Nu stängs allmänhetens insyn i rapporteringssystemet. Det som inte syns det finns inte?

Så sent som 2019-01-07 rapporterades på denna hemsida under Naturnytt och Vattenblänk om den svenska försäljningen av akut hotad haj. Läs mer här. Nu har Göteborgs Fiskauktion satt stopp för denna insyn.

Fortfarande kan vi se landningar av akut hotad haj i vårt grannland Danmark. Kanske är detta även fångsten från svenska båtar? Endast i dag 2019-11-22 har enligt hemsidan fiskeauktion.dk auktionerats ut 2407 kilo haj i danska hamnar till ett värde av ca 50 tusen svenska kronor! Högdräktiga honor drar sig nu mot kusten för att föda levande ungar. Nu är fångsterna goda.

I Sverige och Skandinavien agerar vi starkt när det gäller hotade arter i främmande länder. Då är det ganska oetiskt att vi “sopar rent” i våra egna vatten på hajar och andra skyddsvärda arter. Hajarna gråter tårar av blod över denna hänsynslösa rovdrift på havande hajar som “klubbas” vid fiskauktionen i Göteborg.

Artfakta:
Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Arten kan bli åtminstone 37 år. Källa: Havs- och Vattenmyndigheten.

KIMO vid Hertingforsen

2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.

KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.

Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.

Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.

Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.

Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.