Svensk ålförvaltning – en rötmånadshistoria

2024-07-26 I dag låg det i värmen 14 ruttnande ålkroppar på Unipers kraftverksdamm i Ätran vid Yngeredsfors. Stanken var outhärdlig liksom synen av denna misshushållning och förvaltning av en akut hotad naturresurs.

Rötmånaden inleds enligt svensk tradition i slutet av fruntimmersveckan under perioden då solen står i Lejonets tecken, det vill säga 22, 23 eller 24 juli. I folktron är det även en period fylld av rädsla för det onaturliga.

När man hör en historia, som man inte tror på, säger man det där är bara en rötmånadshistoria. Detta gäller inte bara under rötmånaden. Berättat av: Man född 1903, Edsele, Ångermanland (arkivnummer ULMA 32386).

”Det förekom – märkligt nog – diverse fenomen inom både djur- och växtriket – svårförklarliga med för den delen – väl enklast något av naturens nyck som råkade inträffa just under rötmånaden – vilket då ansågs vara denna månads orsak.” Berättat av: Man född 1905, Ragunda, Jämtland (arkivnummer ULMA 33863).

Vädret under rötmånaden förväntades vara nyckfullt med omväxlande regn och solsken. Ett alltför jämnt väder kunde sluta illa – då skulle det bli ”frost, missväxt, farsoter av allehanda slag, föga utbyte av jakt och fiske och t.o.m. ofred ute i ’stora världen’ ” (arkivnummer ULMA 33863). Källa: Institutet för språk och folkminnen.

Faktum är att ålen i Ätran ruttnar bort, vilket orsakas av vattenkraftens verksamhet. Kraftbolagen i Ätran är enligt ”Ålplan Ätran” befriade från att ha fria vandringsvägar för ålen. Detta strider mot såväl vissa vattendomar som mot EU:s ålförordning ” RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål”.