2023-11-15 Laxen leker nu för tionde året i rad i den restaurerade Hertingforsen. Dessförinnan var forsen torrlagd i 70 år. Vandringsfiskar som lax, havsnejonöga och ål var utestängda från Ätran.

Laxen leker årligen i den återställda forsen. Just nu pågår bröllopsbestyren för fullt. Varje vår blir resultatet en kläckning av några tiotusentals laxyngel. Det innebär att några hundratusen laxyngel nu producerats naturligt i den restaurerade Hertingforsen. Detta är en ständigt återkommande naturproduktion av lax som gynnar Falkenberg och stadens laxfiske. Länsstyrelsen beräknade att åtgärderna enbart avseende laxfisket i Falkenberg gav ett socioekonomiskt nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor.

Vid den numera nedmonterade dammen samlades under 2000-talet årligen något tiotusental ålyngel som hindrades av dammen i sin vandring uppströms i Ätran. Det innebär att nu har kanske något hundratusental ålar under tio år naturligt kunnat vandra till sina uppväxtområden uppströms.

Men vad har hänt uppströms i Ätran? Dammar med torrfåror finns vid Rävigeforsen (Ätrafors), Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Just nu ”spiller” kraftbolaget vatten i alla dessa naturliga forsar där laxen lekte och ålen vandrade. Det är en ynnest att få uppleva när dessa döda forsar åter får liv. Livet med lekande lax och vandrande ål skulle kunna lämnas tillbaka ”på riktigt” genom en restaurering. Hertingprojektet visar att det är möjligt.

Men torrfåror är väl främst ett norrlandsproblem? Ingalunda. Energimyndigheten har kartlagt förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. Förvisso är Norrlands torrfåror långa och många, närmare bestämt 283 st.

Något förvånande är kanske att hela 366 av torrfårorna är belägna i Götaland och 323 torrfåror finns i Svealand. Detta är både bra och dåligt. Dåligt eftersom det har stor negativ påverkan på viktiga bestånd av Atlantlax, havsnejonöga och europeisk ål bl.a. på svenska västkusten.

Däremot är det bra från restaureringssynpunkt. Restaurering ger stora positiva effekter på vandringsfisken i södra Sverige samtidigt som det ger liten påverkan på Sveriges totala produktion av vattenkraft och reglerförmåga. Liksom Hertingprojektet skulle restaurering vara en stor ”Win-Win” situation för miljö- hälsa och samhälle.

Tio miljarder svenska kronor har avsatts till Vattenkraftens miljöfond för att påbörja en återställning enligt Ålförordningen, Art- och Habitatdirektivet samt EU:s vattenlagstiftning enligt vattendirektivet. Regeringen pausade omprövningen ett år dec 2022 till dec 2023.

Miljarderna väntar nu på att användas för att göra vattenkraften mer miljövänlig och rädda och restaurera hotade miljöer med akut hotade bestånd av våra vandringsfiskar Europeisk ål, havsnejonöga, Atlantlax, majfisk och vårlekande siklöja med flera arter.