2022-08-10 Ålens liv i Sargassohavet är okänt. Ålens liv i svenska vatten är väl känt.”- Ålen hindras av alla dammar och kraftverk i Ätran. – Om vi inte gör något åt problemet kommer ålen i Ätran att vara försvunnen inom en nära framtid”, varnade fiskerikonsulent Gösta Edman år 1970.

Konstruktiva beslut saknades för att rädda ålen i Ätran, Sverige och Europa. Läget blev akut och då kom RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat tvingades upprätta en ålförvaltningsplan (ÅFP).

Sveriges ÅFP antogs i december 2008. Åtgärder som utförts är inskränkningar i fisket, förbättrade utvandringsmöjligheter för blankål, stödutsättningar av ålyngel och kontroll av fisket. Eftersom ålynglens naturliga vandring från hav till sjö inte omfattas av Sveriges ÅFP så fortsätter ålen att utrotas i Sverige. Dessutom räddar kraftbolagen endast 14 tusen av de 37,6 till 72 miljoner blankålar som årligen vandrade från svenska inlandsvatten till Sargassohavet för att leka. (Data Hav och Fiskeriverket). Lejonparten dör fortfarande 2022 i galler och turbiner.

Sveriges misslyckade ÅFP är pinsam och uppmärksammades därför 2021-10-20 och 2022-08-03 i SVT:s Uppdrag Granskning. Regering beslutar 2022-05-25 N2022/01282 att ge Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att genomföra en internationell utvärdering av varför svensk ålförvaltning misslyckades.  Uppdraget skall utföras under 2022, 2023 och 2024 och kalaset kostar 3+6+6 miljoner kronor. Det innebär ytterligare tre års förhalning för att lösa situationen för den akut hotade ålen. Vi vet redan vad fiskerikonsulent Gösta Edman insåg 1970. Utan fria vandringsvägar kan det inte bli någon produktion av ål från svenska inlandsvatten. Det är hög tid att kraftbolagen tar sitt miljöansvar för den akut hotade ålen. Så att våra barn och barnbarn kan fortsätta att fascineras av ålens hemliga liv.