2022-07-24 Laxen lider av torkan i Ätran. Viktiga lek- och uppväxtområden för lax, havsnejonöga och ål är i skrivande stund torrlagda.
Saken är den att Ätran är korttidsreglerad. Det innebär att vattenflödet kan ändras från en timma till nästa timma. Länsstyrelsen anger att denna reglering minskar den årliga laxproduktionen i Ätran med 34 500 laxsmolt.
För att inte skadorna skall bli alltför omfattande har Länsstyrelsen nått en “frivillig” överenskommelse med kraftbolaget att inte gå under ett tillfälligt flöde på 11 kubikmeter per sekund. Då torrläggs en stor del av Ätrans grunda lekområden där laxynglen finns.
På SMHI:s hemsida kan man se den aktuella tillrinningen i Ätran under rubriken “hydrologiskt nuläge”. Här kan man läsa att kraftbolaget just nu släpper betydligt mindre vatten än som framrinner i Ätran. På kraftbolagets hemsida kan man dessutom läsa att kraftbolaget släpper fram ca 20% mindre vatten än överenskommelsen om en lägsta framrinning på 11 kubikmeter per sekund.
Torrläggningen av Ätran är av stor betydelse för fisken men av liten eller ringa betydelse för energiproduktionen. Varför sker då denna fatala torrläggning? Den enda som kan svara på frågan är bolaget som reglerar, och vi andra kan bara spekulera.
Beror det på att Länsstyrelsen lagt ned tillsynen i väntan på omprövning av vattendomen 2024? Beror det på att Fortum nu äger en majoritet av Uniper och att de inte känner sig förpliktigade att följa tidigare bolags överenskommelse?
Ätrans vattenråd (ÄVR) är en organisation där bl.a. ett flertal kraftverksägare i Ätran ingår. ÄVR beställde nyligen en biotopkartering av Ätran för att få en helhetsbild av åtgärdsbehovet i Ätran från mynningen till Ätrafors kraftverk. Inventeringen klassar ca 2 kilometer långa sträckor nedströms Ätrafors i anslutning till Kungsbacka ö som “ej lämpliga” som uppväxtområde. Detta är ett rent falsarium som riskerar att leda till att Ätran korttidsregleras med motiveringen att biotopen inte skulle vara lämplig för lax.
Lokalen vid Kungsbacka ö är nämligen väl känd som en av Ätrans finaste lek- och uppväxtområden för lax med lämpligt lekmaterial (se ingressbild). I Svenskt elfiskeregister kan vi läsa att årliga elfisken från 1986 till 2021 vid Kungsbacka ö visar en riklig förekomst av laxyngel med som mest 400 yngel per hundra kvadratmeter.
Ätrans vattenråds uppgifter att denna sträcka nedströms Ätrafors inte skulle vara lämplig för laxartad fisk är därför direkt felaktiga då de strider mot elfiskeregistrets uppgifter. Bedömningen har tillkommit utan adekvat inventering och utan granskning av befintlig dokumentation.
Naturnytt konstaterar att denna del av Ätran på grund av sin rikliga laxproduktion är ett Natura 2000 område av stort internationellt skyddsvärde. Därför är omfattningen av pågående korttidsreglering klart olämplig och strider mot EU:s art- och habitatdirektiv.
Länsstyrelsen skriver 2013 i bevarandeplanen för Ätran: “Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”. Läs mer här.
Kraftbolaget bryter nu mot överenskommelsen med Länsstyrelsen. Ätrans vattenråds inventering bedömer internationellt viktiga N2000 områden för atlantlaxen som “ej lämpliga”. Vad är det som händer 2022 med vården av Ätrans skyddsvärda biotoper och fiskbestånd?
Torrläggning av Ätran pågår….