2022-06-04 I en 90 år gammal, gulnad Hallandsposten från 20 augusti 1932 finns en intressant artikel om ålen.

Där kan man läsa om nyheten att fiskeriintendent J. Sörensen under de senaste åren har arbetat med ett nytt sätt att rädda Smålands ålfiske. Han forslar nämligen ålynglet från kusten på järnväg till Småland.

”Smålandsålen åker tåg från Sperlingsholm till Hylte numera. Tåget går i dag kl 17.10 Biljetter böra lösas senast i dag på f.m. Etthundrafjorton tusen ålar i år i Nissan och av fiskeriintendenten Sörensen sända till Hylte”.

”Men människornas herravälde och underkuvande av naturen har många gånger följder med sig som man inte tänker”. ” Och när ingenjörerna spände kraftverksdammar tvärs över floderna satte de också en spärr för ålynglet”. ”Till den ändan ha fabrikerna ålagts att anlägga vattenledare för ålynglet”.

Nu när vi skriver 2022 har Regeringen gett ålexperterna i uppdrag att utvärdera svensk ålförvaltning. Förvaltningen har byggt på att flygtransportera ålyngel från England till Sverige. Samt att fånga och transportera blankålen med lastbil förbi kraftverken.

Kraftbolagens och dammägarnas åläggande att upprätthålla fria vandringsvägar glömdes bort när ålens naturliga vandring skulle lösas med tåg, flyg eller tankbil. Visst är ålens vägar förunderliga?