2021-10-11 I dag samlas 200 länder som skrivit under FN konventionen om biologisk mångfald i stormöte. Mötet kallas COP 15 och hålls i Kina i Konming.
Det sjätte massutdöendet pågår och innebär kris för arterna inklusive människan. En miljon arter är på väg att dö ut och 150 arter riskerar att dö ut per dag. Sedan 1970-talet har arterna minskat med ca 70%. Kunmingdeklarationens mål för 2030 är att skydda 30% av livsmiljöerna mot överexploatering och minska vårt fotavtryck.
År 2020 möttes världens länder inför FN:s 75-årsjubileum om framtidens tre största utmaningar: biologisk mångfald, kvinnors rättigheter och avskaffande av kärnvapen.
Livsmiljöer riskerar att överexploateras och landmiljöer utsätts för kalhyggesbruk och intensivt jordbruk med giftbekämpning. Havsområden utsätts för överfiske. Denna hantering leder till Tyst vår och Tyst hav.
Korallreven ger mat åt en halv miljard människor per dag. Människan är helt beroende av den biologiska mångfalden och naturens ekosystemtjänster.
Får naturen en chans så kan den återhämta sig från påverkan. Goda exempel är att havsörnen ökar och vissa arter av valar ökar. Antalet leklaxar ökar i Ätran. Resurser behövs för att genomföra målen. Målen behöver även följas upp för att visa att vi är på rätt väg. Förra stormötet för biologisk mångfald COP 10 hölls i Nagoya Japan 2010. Till år 2020 var delmålet att 17% av våra land och vattenområden skulle vara skyddade från exploatering. Läs regeringens rapport här.
Biologisk mångfald är en av våra viktigaste frågor för vår egen överlevnad i en alltmer överexploaterad natur. Därför behöver livsmiljöer skyddas för att trygga vår framtida försörjning från naturens ekosystemtjänster.
Läs mer här.
Regeringskansliet: Miljödepartementet skriver i ett pressmeddelande att klimat och miljöministern deltar på mötet och kommer driva att Sverige vill ha skydd för 30 procent av jordens land och hav. Läs vad regeringen skriver här.
SCB skriver 2019 att endast 15% av Sveriges land- och sjövattenarealer är formellt skyddade. Läs mer här.
Sverige har sämre skydd för biologisk mångfald än många utvecklingsländer och har många viktiga beslut och åtgärder att genomföra för den biologiska mångfalden.
