Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Planera för Puckellax

2017-10-21 Falkenbergs kommun har nu data om wideodokumenterad  puckellax från fiskräknaren vid Herting. Det är intressant hur många lekvandrande exemplar som vandrat upp i Ätran 2017.

Om de lyckas med leken kommer nästa generation födda i Ätran tillbaka 2019. Då bör vi vara redo för decimeringsåtgärder för att hindra denna invasiva art att etablera sig i Ätran.

Exempel på åtgärder som behöver planeras i god tid är:
– Fånga in så många leklaxar som möjligt med alla till buds stående metoder som sportfiske, harpunering, riktat nätfiske etc.
– Sortera ifrån alla puckellaxar vid Nydala.
Se hur Möller lyfter laxarna här
– Förstöra lekgropar och samla in ägg.
– Sortera ifrån puckellaxar vid Herting om möjligt utan att påverka Ätrans genuina laxbestånd.
– Sortera ifrån puckellax vid smoltfällan vid Herting 2018 om möjligt.

Liknande åtgärder bör också planeras om man funnit puckellax i andra vattensystem på svenska västkusten.

Aktuell rapport om Puckellax augusti 2018 Läs här

 

Insekter försvinner

2017-10-21 Tyska undersökningar har utförts av mängden insekter under 27 år. Resultaten från 63 olika naturområden visar nu att insekterna där minskat med 75 procent!

Monokultur, bekämpningsmedel  och klimatförändringar uppges vara möjliga förklaringar till de alarmerande resultaten. Människan påverkar ekosystemen i allt större utsträckning genom ”modern” livsföring. 

Enligt tidningen the Guardian gäller resultaten i alla områden som utgörs av odlingslandskap. Förlorar vi insekterna så kommer allt att kollapsa, säger professor Dave Goulson vid universitetet i Sussex, Storbritannien som deltagit i undersökningarna. En annan av författarna De Kroon säger: “We need to do less of the things that we know have a negative impact, such as the use of pesticides and the disappearance of farmland borders full of flowers.”

Läs hela raporten här

Läs Högvadsån bekämpningsmedel här

Läs vi som bor här

Biomassan av alla insekter minskar dramatiskt. Insekterna är ekosystemets ”motor” och underlag för alla ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.

 

 

Tusen laxar!

2017-10-16 Berit Möller meddelar att den ett tusende laxen är lyft över dammen i Nydala och den vandrar nu vidare mot sina lekområden i Högvadsån! Berit har sänt en bild på lax nr 1000 som är en liten lekfärgad laxhane. 

Se filmen om laxlyft vid Nydala här

Detta innebär att det troligen finns över 2000 leklaxar på området ovanför Nydala! Historiskt sett har denna höga siffra under de senaste sextiotre åren (sedan 1954) endast noterats under tre år tidigare 1986, 87 och 88. Detta var tio år efter det att Högvadsåns kalkningsprojekt startat 1978. Sedan start har det kalkats med 114.320 ton kalksten fram till 2016 och kalkningen måste fortsätta för att rädda laxen! 

Nedan har laxvandringen vid Nydala sammanställts. Årets uppgång av större lax 675 st är den största sedan räkningen började 1954! Dammarbeten 2013 kan ha påverkat uppgången men nu när Hertingdammen är borta kan laxen vandra naturligt och de stora laxar som leker mer än en gång blir fler!

Det är snart fem år sedan (2013) Hertingdammen revs nere vid Falkenberg. Efter denna åtgärd kommer laxen nästan en månad tidigare till Nydala och de är fler och framförallt större. Ökningen vid Nydala är i storleksordningen tusen leklaxar per år, och det återstår att se om trenden håller i sig. Nere vid fiskräknaren i Falkenberg har 7172 uppvandrande fiskar noterats till dags dato.

Eftersom laxarna nu kan vandra fritt kan de leka flera gånger. Lekbiomassan ökar och förra året fanns över 800 årsungar per 100 kvadratmeter på elfiskesträckan vid Ryen.

Förhoppningen är att Ätrans laxbestånd nu kan öka kraftigt med denna ökade lekbiomassa och ett stärkt genetiskt urval mot större laxar. Sjukdomar som UDN, RVS och Gyrodactylos lurar i vassen men laxen i Ätran är livskraftig!

Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter i en nyutgiven rapport av Firma Ingemar Alenäs:

Hertingprojektet positiva effekter 2017-10-10

 

 

Rapport Hertingprojektet positiva effekter

2017-10-10 Hertingprojektets positiva effekter 2008-2017 är nu rapporterade av Firma Ingemar Alenäs. Området är nu förvandlat från kraftverksdamm till brusande fors och glada laxar tar forsen i besittning.

Ett stort tack till alla inblandade som bidragit till att Hertingforsen efter en tillfällig viloperiod på 70 år åter brusar i Falkenbergs natur! Fiskens fria vandring och forsens forna flöde är nu återställt.

Länsstyrelsen i Halland har bidragit till rapporteringen men det skall poängteras att  sammanfattning och slutsatser står helt för författaren.

Resultaten kan vara något kontroversiella då de är framtagna med tanke på vandringsfiskens egna behov av förvaltning, fiskereglering och fysiska förutsättningar. 

Resultaten visar också att vandringsfisken svarar mycket positivt om man använder bästa möjliga teknik (BMT) för att gynna olika arters vandring till och från sina lek- och uppväxtområden.

Dessutom har återställande av Ätrans ursprungliga åfåra (torrfåran som anläggs nedströms kraftverksdammar) gett ett mycket positivt resultat, över all förväntan. Förekomst av 13 000 laxyngel 3 000 ålyngel och en rik biologisk mångfald är några av resultaten.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf uttalade vid invigningen av forsen den 1 april 2014 en förhoppning att ”återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske!”

Havs och Vattenmyndigheten hänvisar i ett yttrande 2016-12-15 (Dnr 1317-13) till Umeå Tingsrätt om fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk, till ”Hertingprojektet där den moderna lösningen i linje med kunskap om bästa möjliga teknik, reducerade fördröjningen av de uppvandrande laxarna från 21 dygn innan åtgärd till 26 timmar efter åtgärd.”

Det är glädjande att Hertingprojektet nu börjar användas som det goda exempel som H.M. Konungen hoppades vid invigningen av Hertingforsen. Läs mer om Estlands ”Hertingprojekt” här

Läs hela rapporten genom att klicka på länken nedan:

Hertingprojektet positiva effekter 2017-10-10

Tusentals fiskar vandrar i Ätran

2017-10-09 Fiskräknaren vid Herting har idag passerat 7000 uppvandrande fiskar genom forsen! Och tusentals yngel har återigen pånyttfötts i den befriade forsen. Här kan vi tala om ett succéartat projekt!

Och det får stora återverkningar flera mil uppströms vid Nydalafällan i Högvadsån. Sven-Erik Möller berättar att laxarna och öringarna är fler och större än på flera decennier! Se här. Och nu väntar han på att lyfta årets 1000:e lax över dammen. Det innebär i så fall att det finns ca 2000 leklaxar uppströms i Högvadsån. 

Laxen har bara längtat efter dessa fiskevårdsåtgärder och lyckliga laxar vandrar nu fritt i Ätran förbi Store sten och Svarte hall i Hertingforsen och Molinsfallet i Högvadsån.

Nästa åtgärdsförslag kan vara vatten vid Rävigeforsarna och fri vandring vid Ödegärdet. Då skulle det vandra ytterligare tusentals lyckliga laxar i Ätran! 

2017-10-09 Fiskräknaren Laxhane 120 cm www.fiskdata .se

 

Dammen brast vid Ätrafors

2017-09-23 Uniper anlade i somras en ny damm/fiskspärr i gamla åfåran för att hindra laxen att vandra. Miljöchefen berättade för HN att man nu testar en ny teknik för att komma tillrätta med problemet att Ätranlaxen stängs inne och dör nedanför kraftverksdammen. Läs mer och se spärren här.

Nu har denna nya damm vid Ätrafors brustit. Även tanken brast; lokalbefolkningen rapporterar om nya instängda laxar i hålorna nedanför den nyanlagda fiskspärren! Fiskspärren ser nu mer ut som en tvättlina med några trasiga svarta plagg på tork. Jag åkte därför dit på en lördagstur för att se vad som hänt. 

Fiskspärren var helt raserad av vattenmassorna. Brädbitar låg spridda hela vägen ned i forsen. Svarta flärpar hade slitits av och låg lite här och var. Instängda laxar hoppade i bassängen nedanför. Längre ned simmade en stor meterlång lax stressad omkring, fångad i en håla när vattnet drogs tillbaka. Laxen hade stora skador i skinnet som var infekterat av fiskmögel.

2017-09-23 En meterlång instängd lax nedanför Unipers fiskspärr vid Ätrafors. Den stressade fisken hade stora fläckar av ljusare fiskmögel.

Återstår att införa bästa möjliga teknik (BMT) vid Ätrafors enligt modell från Hertingprjektet nedströms i Falkenberg. Där kan laxen vandra fritt och leka. Beståndet av laxyngel i forsen har genom elfiske uppskattats till ca 13 000 nya laxungar! Minimitappningen enligt den nya vattendomen är här 11 kubikmeter per sekund.

En fiskeriutredning (Per Sjöstrand) har beräknat att om en halv kubikmeter släpptes kontinuerligt i Ätrans åfåra vid Ätrafors  så skulle det produceras minst 10 000 nya laxyngel i forsens Natura 2000 område. Dessutom skulle man ”på köpet” få åtgärdat problemet så att laxar, öringar och andra fiskar inte stängs inne och går en plågsam död tillmötes i Ätrans naturliga åfåra vid Ätrafors.

Vid högvatten ”spiller” kraftverket ändå vatten i den gamla naturliga åfåran och då är det ingen tillkommande kostnad. Dessutom skulle EUs lagstiftning om att hålla laxen i gynnsam bevarandestatus inom detta avsatta Natura 2000 område följas. MÖD 2012:56.  Genom denna enkla och beprövade teknik att släppa en minimitappning skulle vi också återfå forsmiljön och livet i den gamla Rävigeforsen vid Ätrafors.

2017-10-17 Lasse ser på hur den instängda ätranlaxen hoppar i hålan nedanför Ätraforsdammen. Om någon vecka skulle denna dödsdömda lax ha lekt. Kraftbolagets lösning sprack, men en minimitappning skulle rädda både dessa instängda laxar och deras avkomma som skulle ge liv åt den nu döda åfåran som är N 2000 område. © Foto: Ingemar Alenäs

Ålyngel i Lillån

2017-09-09 Lillån är ett biflöde till Ätran som mynnar ut vid Vessigebro. Här får ålynglen som kommer från Sargassohavet hjälp på sin resa till sjöarna där de skall växa upp under 10-20 år! Det är Kraftverket vid Nedre möllan som ordnat med en ålyngelledare för att samla in ålen och hjälpa den på sin 700-milavandring. 2017 har ca 1800 Ätranålar samlats in, bra jobbat!

Film vebro.se 

Ålyngelledaren i Ätrans huvudfåra vid Ätrafors har enligt uppgift inte ens samlat hälften så många ålar som ålyngelledaren i Lillån. Vandringen i Ätrans huvudfåra torde vara minst 10 gånger större än den i Lillån.

2017-09-07 Ålyngelledare i Ätran nedströms Ätrafors. Vattenflödet är rikligt från läckande dammluckor (vänster i bild). Vattenflödet är sparsamt från installerad ålyngelledare (höger i bild). Rikligt med ålyngel samlas nedströms luckorna där vattnet flödar.
2017-09-07 Ålyngel nedanför dammen vid Ätrafors. Lockas av läckagevatten vid dammluckorna och hittar inte ålyngelledaren som är felplacerad

Puckellax i Högvadsån

2017-08-30 Berit och Sven-Erik Möller har fått flera miljöpris för sitt värdefulla arbete med att dokumentera vandringsfisken i Högvadsån. Tusentals laxar har de räknat genom åren. De har sett många främmande fiskar; odlingslaxar från Norge och Bornholm, östersjölaxar och regnbågslaxar. 

Men de har aldrig sett något som liknar denna stillahavslax eller puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), som den också kallas. Detta är första gången som en puckellax registreras i fällan och då skall man veta att det räknats lax vid Nydala sedan 1954!

En delegation från Länsstyrelsen med flera myndigheter som arbetar med atlantlaxen besökte i dag Nydala och fick uppleva detta fynd av puckellax i Ätran från ”första parkett”. Så nu får vi avvakta och se vad undersökningar visar om ursprung, sjukdomar mm. från detta dokumenterade exemplar. Tidigare har ett exemplar fångats av en sportfiskare och ett tiotal exemplar noterats i fiskräknaren, vilket tidigare rapporterats på denna hemsida.

Denna lax var en lekmogen hanne med rinnande mjölke. Vi får hoppas att puckellaxen inte bildar bestånd i Ätran.  Litteraturen anger att puckellaxen leker i de nedre delarna i vattensystemet. Denna lax har vandrat drygt tre mil uppströms i Ätran varav en halvmil i biflödet Högvadsån där vattenflödet är mindre än i huvudfåran. Så denna uppgift från litteraturen får kanske tas med ”en nypa salt”. 

Laxen hade också ett exemplar av sötvattenslus vilket visar att även stillahavslaxen är intressant för denna art. Vad det nu kan betyda för sjukdomsspridning etc. Intressant var också att nederdelen av stjärtfenan var skavd, precis som på den tidigare sportfiskefångade honlaxen från Ätrafors.

Nu får vi avvakta rapporten från de myndigheter som undersöker puckellaxens effekter i Ätran och i Sverige. De fick ju en ”flygande start” i och med att de var på plats vid detta unika fynd.

SLU rapport om Puckellax augusti 2018 läs här.

Text och foto © Firma Ingemar Alenäs

LONA-dagen i Vessigebro

2017-08-27 Länsstyrelsen i Halland, Falkenbergs kommun, Falkenbergs Naturskyddsförening och Vessigebro vägsamfällighetsförening firade LONA dagen med att visa några av de fina områden som återställts i Vessigebro. En kort introduktion hölls av Jan-Åke Jacobson, Ingela Danielsson och Ingemar Alenäs. Läs mer om Naturnära Vessigebro här.

Radio P4 Halland intervjuar i direktsändning ordföranden Jan-Åke Jacobson från Vägsamhällighetsföreningen. Lyssna och läs om Radio Hallands reportage här.

Tipspromenad anordnades och vandringen startade vid Ätrasalen, gick genom den fina ekskogen, förbi Pyttebanan, utefter Ätran och målet var vid Gurkbänken och klubbstugan där det serverades korv med bröd och kaffe med kaka. 

Vinnare av tipspromenaden blev Margareta Rylander, John Öder och Lars Rylander som vann presentkort på ICA. Margareta kom närmast på skiljefrågan som var att gissa hur många ålyngel som Jan-Åke Jacobson lyft över vid kraftverket i år fram till den 24 augusti. Rätt svar var 1454 st.

Efter fika visade Jan-Åke sitt nybyggda kraftverk. Hallands Nyheters reporter och fotograf var på plats och bevakade.

Vattensalamandern vandrar i vätan

2017-08-26 Forsvägen Vessigebro. Nu vandrar vattensalandern över Forsvägen från Flädje våtmark till gammelskogen i dalen nedanför Statoil.

Var rädd om mig!

Denna kväll kunde räknas in 21 mindre vattensalamandrar och 11 större vattensalamandrar. Anledningen till migrationen är att de lämnar våtmarken för att söka vinterdvala under löv och gammal ved i dalen. Tyvärr omkommer en del då de inte har något ”trafikvett”. De flesta vandrar under de mörka timmarna, särskilt vid regnväder.

 

2017-08-25 Större (tv) och mindre (th) vattensalamander
Vessige Vägsamfällighetsförening sätter upp informationsskyltar. Varningsskyltar är uppsatta på Forsvägen 2016-08-27. Tänk på att vara rädda om salamandrarna de är ovanliga och skyddsvärda. Den större vattensalamandern är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet .

2017-08-26 Överkörd större vattensalamander på Forsvägen.