EU förbjuder ålfiske 2019

2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!

Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.

Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige.  Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.

EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!

Dagens svenska lagstiftning tillåter 2018 att all glasål stängs ute från sina svenska uppväxtområden. Den tillåter även att merparten av vuxen lekål omkommer på galler och i turbiner när de är på väg att fortplanta sig i Sargassohavet. © Ingemar Alenäs
Ålyngel som är på väg från havet till sitt “ålhem”, men liksom tiotusentals artfränder stoppas av hundratals betongdammar. Bilden är från Ätran. © Ingemar Alenäs

Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.

Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta “fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!

Åldöd vid Yngeredsfors kraftverk i Ätran där alla lekmogna ålar på väg till Sargassohavet dör galler och turbindöden. © Ingemar Alenäs

Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: “Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här

Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.

Ålsoptipp vid svenskt kraftverk efter gallerrensning. © Ingemar Alenäs