Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt

Seminarium om erfarenheter och lärdomar från Hertingprojektet

Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallands län samlade ett fyrtiotal personer som i olika professioner arbetat med Hertingprojektet.  Seminariet hölls på Strandbaden och titeln var ”Från kraftverksdamm till brusande fors”. Erfarenheter och lärdomar av projektet kunde summeras och diskuteras.IMG_8289

KS ordförande Mari-Louise Wernersson berättade om de politiska beslut som lett fram till dagens lösning.

Karolina Ardesjö-Lunden berättade om KammarkolleIMG_8291giets roll när det gäller att bevaka allmänhetens miljöintressen i vattendomar, och hur arbetet varit i Hertingprojektet.

IMG_8311Mats Hebrand Fiskevårdsteknik förklarade arbetet med att ta fram den tekniska beskrivningen för detta komplicerade projekt.

IMG_8317Olle Calles från Karlstads Universitet har hållit i förundersökningar och uppföljande undersökningar som visar hur fiskvandringen förbättrats.

Hans Schibli från Länsstyrelsen informerade om de långsiktiga miljöundersökningar som utförs bl.a. vid Nydala kvarn där man sedan 1954 räknat vandrande laxar.

Karl- Göran Olofsson (FEAB) berättar om arbetet med att förena naturvård och energi så att man på bästa sätt kan producera grön el.

Projektledarna Bo Nilsson (WSP) och Oliver Vollert (Skanska) informerar hur de projektlett och arbetet med detta unika och komplicerade byggprojekt för att uppnå bästa möjliga resultat under den stora tidspress som rådde. Byggdelen var i princip klar under ett år 2013. Man konstaterade att vi hade tur med vädret då detta år hade bland de lägsta flödena vår-sommar-höst på 30 år.

Docent Olle Calles sken också som sola i Karlstad när han deklarerade att Hertings nya fiskpassager är världsunika!  Stor naturlig fiskväg med återskapade habitat, avledare med fiskpassage samt unikt höga passageeffektiviteter visar att bästa möjliga teknik har använts i projektet. Hertingprojektet är därmed ett pilotprojekt för fiskvandring av internationellt högsta klass!

Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg hade även som anslagsbeviljande myndighet representanter på plats. De har nyligen rapporterat sitt regeringsuppdrag att föreslå hur lax- och öringbestånden bäst skall förvaltas på västkusten. Hertingprojektet kan bli vägledande för hur man arbetar med fortsatt förvaltning och fria vandringsvägar för fisk. Läs Hav&Vatten Ledare 2016-1

Falkenberg och Herting planerar att delta i World Fish Migration Day 2016. Mer information kommer om detta i annonser mm.IMG_8401

Kristján Fannar från Destinationsbolaget talar om hur kommunen nu skall fortsätta arbetet med att utveckla Hertingforsen som besöksmål.

Landshövding Lena Sommestad avrundar med vad projektet har betytt för länet och för landet. Hertingprojektet har inneburit att vi har uppnått stora framsteg i arbetet med våra miljömål och för den biologiska mångfalden.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.
Läs mera på hemsidan för Karlstads Universitet
Läs mera i Hallands Nyheter ”Hyllat Hertingprojekt ger eko i hela världen”

Landshövdingen

1. Naturnytt

Vinter vid forsen

IMG_7797Hertingforsen är en ny miljö i Falkenbergs tätort som bjuder vandraren på överraskningar både vinter och sommar. Vinterpromenad vid forsen ger fina naturupplevelser allt från konstnärliga isskulpturer till spektakulära fåglar. Två av vinterfåglarna med helt olika livsmönster är strömstaren och storskarven.

Strömstaren är en liten tätting som  föraktfullt kastar sig i det iskalla vattnet och fiskar upp larver från nattsländor s.k. ”husmaskar”. Men strömstaren eller ”fossekallen” som den heter på norska, fryser inte då den har en ”torrdräkt” av väl inoljade fjädrar. Den är den enda småfågel som simmar och dyker och den simmar med vingarna och har fyllt skelett så att den blir tyngre och tar sig under ytan.

IMG_7695

Storskarven eller ”ålakråkan” dyker i det iskalla vattnet och fångar laxungar, ålar, mörtar och annan matnyttig fisk. Till skillnad från strömstaren blir dess fjädrar alldeles blöta. Men den har en ”våtdräkt” av fett på kroppen så att den inte fryser även om fjädrarna blir dyngsura. Och den har simhud mellan tårna som hjälper den att simma. Var och en blir simkunnig på sitt sätt.

IMG_7494

Mera vinterbilder från forsen här

2. Vattenblänk

Laxdöd i Ätran

IMG_3056x
2015-11-28 Ätranlax instängd i hålorna nedanför Ätraforsdammen. © Foto Ingemar Alenäs

2015-11-28 Torrläggning vid Ätrafors orsakade omfattande laxdöd i helgen i Ätran. I november kördes vatten över krafverksdammen. De laxar som ännu inte lekt vandrade upp i den gamla naturliga åfåran. Lockade av Ätraforsens brus. Men när allt vatten sedan kördes till kraftverket fångades laxarna i den torrlagda forsens hålor där de går en säker och plågsam död till mötes. Laxfjäll och romkorn vittnar om att städpatrullen redan varit framme, kanske utter, mink och ålakråkor. Vissa laxar fortsätter kampen; tusentals romkorn går till spillo och laxens långa resa från Färöarna till Ätrans jungfruliga lekområden var i år förgäves.

Läs Länsstyrelsens bevarandeplan för ätranlaxen och Per Sjöstands förslag till att öka lekområdena med 10 000 kvadratmeter vid Ätrafors här.

Tidigare kunde samma sak hända vid Hertingforsen. Nu släpper Falkenbergs Energi AB 11 kbm/s i Hertingforsen och laxen leker med bra resultat. Höstens elfisken visade förekomst av 13 000 laxyngel nu när forsen restaurerats. Läs mer här.

IMG_2858x
2015-11-28 Torrlagd laxrom nedanför Ätraforsdammen. © Foto: Ingemar Alenäs

Länsstyrelsen i Halland har i sin bevarandeplan för Ätran och laxen angett att Hertingforsen och Ätraforsen är lämpliga restaureringsobjekt.

De instängda laxarna och rommen vid Ätrafors kunde räddas om man hade viljan att släppa en tjugondel av den vattenmängd som kommunen släpper i den gamla åfåran vid Hertingforsen. Den till Kammarkollegiet föreslagna omprövningen av vattendomen för Ätrafors kraftverk, visar att en minimitappning om endast 0,5 kbm/s i den gamla åfåran skulle skapa uppväxtområden på 10 000 kvm. (Sjöstrand 1998). Restaureringen av Hertingforsen sätter således fokus på värdet av de torrlagda åfårornas potential för att restaurera laxfisket i Hallands åar. Läs mer i HN.
Läs Havs och Vattenmyndighetens nya rapporter: Ekologisk återställning i helt eller delvis torrlagda fåror i anslutning till vattenkraftverk. Miljöåtgärder i Vattenkraftverk.

 

 

1. Naturnytt

Staden vid Ätran

Fredagen den 13 var det boksläpp och presentation av den nya Staden vid ÄtranJubileumsboken utgiven av Falkenbergs Kultur och Hembygdsförening som firar 70-årsjubileum.  Artiklar av 13 författare har samlats i denna bok om ”Staden vid Ätran”.

Den inledande artikeln handlar om Hertingforsen som dämdes upp för 70 år sedan! Dåvarande elverkschefen Tage Granquist sade vid invigningen 2 juni 1945 att: ”Alla voro fullt medvetna om att de förstört en idyll ” och uttalade samtidigt en förhoppning ”att naturen snart åter skulle läka de sår som är ofrånkomliga när naturkrafterna skola tämjas”.

Då anade han nog inte att Kung Carl XVI Gustaf 70 år senare skulle återinviga den restaurerade Hertingforsen och att den armerade betongdamm som stoppade Ätran skulle vara sprängd!

IMG_8179
Hertingforsen vid kraftverket där den tidigare dammen sprängts bort och vattnet forsar fritt. Foto: Ingemar Alenäs

 

2. Vattenblänk

Auktion på akut hotad haj här i Sverige

2016 Rödlistad haj gråter tårar av blod: Honorna drar sig mot kusten då ungarna skall födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa vid födelsen. De dräktiga honorna säljs orensade ofta med fostren i magen, färdiga att föda efter över ett års dräktighet! Första Fredagarna i november och december 2016 var två ”svarta fredagar” då det auktionerades ut hotad pigghaj på två dagar för nära 100.000 svenska kronor!

Nedan kommer danska auktionsdagar följda av svenska auktionsdagar.

danmark-flagga1

Den 17 maj 2016 såldes på en dag över tre ton pigghaj i Danmark!
Under 2016 har hittills ca 700 ton pigghaj auktionerats ut för ca 850 000 svenska kronor. Under 2017 har hittills (4 maj ) sålts 10,9 ton pigghaj för ca 210 458 svenska kronor!

Källa www.fiskeauktion.dk

2017-05-04 Torsdag 1431 kilo 39346 kronor
2017-05-03 Onsdag 411 kilo 5493 kronor
2017-05-02 Tisdag 56 kilo 580 kronor

2017-04-28 Fredag 1433 kilo 23784 kronor
2017-04-26 Onsdag 54 kilo 623 kronor
2017-04-24 Måndag 123,5 kilo 2006 kronor
2017-04-21 Fredag 960 kilo 10575 kronor
2017-04-20 Torsdag 89 kilo 1381 kronor
2017-04-19 Onsdag 30 kilo 621 kronor
2017-04-18 Tisdag 90 kilo 1630 kronor
2017-04-12 Onsdag 81 kilo 900 kronor
2017-04-11 Tisdag 13 kilo 202 kronor
2017-04-10 Måndag 79 kilo 1258 kronor
2017-04-07 Fredag 87 kilo 13622 kronor
2017-04-05 Onsdag 36 kilo 559 kronor
2017-04-03 Måndag 210 kilo 4142 kronor

2017-04-31 Fredag 16 kilo 138 kronor
2017-03-30 Torsdag 408 kilo 10603 kronor
2017-03-27 Måndag 383 kilo 8867 kronor
2017-03-22 Onsdag 160 kilo 2919 kronor
2017-03-03 Fredag 72 kilo 1813 kronor
2017-02-15 Onsdag 81 kilo 2067 svenska kronor
2017-01-26 Torsdag 332 kilo 7235 svenska kronor
2017-01-25 Onsdag  20 kilo 337 svenska kronor
2017-01-20 Fredag 554 kilo 10140 svenska kronor
2017-01-19 Torsdag 105 kilo 1423 svenska kronor
2017-01-11 Onsdag 35,5 kilo 548 svenska kronor
2017-01-04 Onsdag 65 kilo 906 svenska kronor
2017-01-02 Måndag 27 kilo 347 svenska kronor

2016-12-22 Torsdag 784 kilo 10612 svenska kronor
2016-12-21 Onsdag 408 kilo 7688  svenska kronor
2016-12-20 Tisdag 580 kilo 6090 svenska kronor
2016-12-19 Måndag 147 kilo 1470 svenska kronor
2016-12-16 Fredag 1417 kilo 30578 svenska kronor
2016-12-15 Torsdag 1347 kilo 25326 svenska kronor
2016-12-13 Tisdag 106 kilo 1454 svenska kronor
2016-10-12 Måndag 693 kilo 8888 svenska kronor
2016-12-09 Fredag 1957 kilo 31469 svenska kronor
2016-12-08 Torsdag 1200 kilo 22563 svenska kronor
2016-12-07 Onsdag 1470 kilo 27103 svenska kronor
2016-12-06 Tisdag 313 kilo 4214 svenska kronor
2016-12-05 Måndag 1992 kilo  39921 svenska kronor
2016-12-02 Fredag 1730 kilo 29806 svenska  kronor
2016-12-01 Torsdag 501 kilo 12153 svenska kronor

2016-11-30 Onsdag 118 kilo 1554 svenska kronor
2016-11-29 Tisdag 380 kilo 7544 svenska kronor
2016-11-28 Måndag 1021 kilo 24645 svenska kronor.
2016-11-25 Fredag 920 kilo 18348 svenska kronor.
2016-11-23 Onsdag 1805 kilo 34383 svenska kronor
2016-11-22 Tisdag 57 kilo 750 svenska kronor
2016-11-18 Fredag 2070 kilo 38927 svenska kronor
2016-11-17 Torsdag 1440 kilo 39957 svenska kronor
2016-11-15 Tisdag 238 kilo 2582 svenska kronor
2016-11-14 Måndag 2882 kilo 51125 svenska kronor
2016-11-11 Fredag 47 kilo 884 svenska kronor
2016-11-10 Torsdag 70 kg 884 svenska kronor
2016-11-08 Tisdag 377 kilo 4273 svenska kronor
2016-11-07 Måndag 125 kilo 1214 svenska kronor
2016-11-04 Fredag 3587 kilo 63132 kronor.
2016-11-02 Onsdag 200 kilo 5176 kronor
2016-11-01 Tisdag 6,5 kilo 98 kronor

2016-10-27 Torsdag 750 kilo 13 136 kronor
2016-10-26 Onsdag 35 kilo 457 svenska kronor
2016-10-25 Tisdag 15 kilo 196 svenska kronor

2016-09-19-23 Vecka 38, 52 kilo 360 svenska kronor
2016-09-12-16 Vecka 37, 32 kilo 329 svenska kronor
2016-09-08 Torsdag 106 kilo 1081 svenska kronor
2016-09-07 Onsdag 18 kilo 230 svenska kronor

2016-08-29 Måndag 25 kilo 383 svenska kronor
2016-08-01-20 Tre veckor 44,5 kilo 728 svenska kronor

2016-07-26,27 Tisdag,Onsdag 14 kilo 117 svenska kronor
2016-07-25 Måndag 1786 kilo 11758 svenska kronor
2016-07-21 Torsdag 1110 kilo 18265 svenska kronor
2016-07-06 Onsdag 56 kilo 714 svenska kronor
2016-07-01 Fredag 142 kilo 1794 svenska kronor

2016-06-29 Onsdag 181 kilo 2129 svenska kronor
2016-06-23 Torsdag 164 kilo 206 svenska kronor
2016-06-22 Onsdag 37 kilo 312 svenska kronor
2016-06-20 Måndag 3,5 kilo 44 svenska kronor
2016-06-17 Fredag 165 kilo 2197 svenska kronor
2016-06-16 Torsdag 125 kilo 2420 svenska kronor
2016-06-15 Onsdag 9,5 kilo 76 svenska kronor
2016-06-14 Tisdag  50 kilo 376 svenska kronor
2016-06-13 Måndag 2720 kilo 44504 svenska kronor
2016-06-10 Fredag 9 kilo 124 svenska kronor
2016-06-09 Torsdag 36 kilo 593 svenska kronor
2016-06-08 Onsdag 343 kilo 6640 svenska kronor
2016-06-07 Tisdag 23 kilo 317 svenska kronor
2016-06-03 Fredag 59 kilo 1325 svenska kronor
2016-06-02 Torsdag 107 kilo 1267 svenska kronor
2016-06-01 Onsdag 690 kilo 2270 svenska kronor

2016-05-31 Tisdag 45 kilo 483 svenska kronor
2016-05-30 Måndag 6 kilo 75 svenska kronor
2016-05-26 Torsdag 17 kilo 170 svenska kronor
2016-05-25 Onsdag 173 kilo 3562 svenska kronor
2016-05-24 Tisdag 156 kilo 3190 svenska kronor
2016-05-23 Måndag 290 kilo 4341 svenska kronor
2016-05-20 Fredag 750 kilo 19998 svenska kronor
2016-05-19 Torsdag 38 kilo 453 svenska kronor
2016-05-18 Onsdag 56 kilo 563 svenska kronor
2016-05-17 Tisdag  3158 kilo 27826 svenska kronor
2016-05-13 Fredag 71 kilo 714 svenska kronor
2016-05-12 Torsdag 136 kilo 2474 svenska kronor
2016-05-11 Onsdag 622 kilo 7544 svenska kronor
2016-05-09 Måndag 26 kilo  553 svenska kronor
2016-05-06 Fredag 302 kilo 3261 svenska kronor
2016-05-04 Onsdag 301 kilo  4405 svenska kronor
2016-05-03 Tisdag 120 kilo 1746 svenska kronor
2016-05-02 Måndag 646 kilo 7689 svenska kronor
2016-04-27 Onsdag 30 kilo 814 svenska kronor
2016-04-26 Tisdag 8 kilo 17 svenska kronor
2016-04-25 Måndag 1036 kilo 13840 svenska kronor
2016-04-20 Onsdag 50 kilo 615 svenska kronor
2016-04-19 Tisdag 10 kilo 123 svenska kronor
2016-04-18 Måndag 72 kilo  1073 svenska kronor
2016-04-15 Fredag 263 kilo 3880 svenska kronor
2016-04-14 Torsdag 29 kilo 287 svenska kronor
2016-04-13 Onsdag 10 kilo 124 svenska kronor
2016-04-12 Tisdag 51 kilo 630 svenska kronor
2016-04-11 Måndag 37 kilo  463 svenska kronor
2016-04-08 Fredag 365 kilo 4157 svenska kronor
2016-04-07 Torsdag 378 kilo 8760 svenska kronor
2016-04-06 Onsdag 225 kilo 5369 svenska kronor
2016-04-04 Måndag 244 kilo 5447 svenska kronor
2016-03-29 Tisdag 128 kilo 2699 svenska kronor
2016-03-21 Måndag 375 kilo 7178 svenska kronor
2016-03-14 Måndag 68 kilo 1075 svenska kronor
2016-03-10 Torsdag 33 kilo 329 svenska kronor
2016-03-08 Tisdag 961 kilo 20 071 svenska kronor
2016-03-07 Måndag 9 kilo 135 svenska kronor
2016-03-04 Fredag 68 kilo 1437 svenska kronor
2016-02-29 Måndag 134 kilo 3020 svenska kronor
2016-02-26 Fredag 3,5 kilo 66 svenska kronor
2016-02-25 Torsdag 46 kilo 692 svenska kronor
2016-02-18 Torsdag 91 kilo 1 761 svenska kronor
2016-02-17 Onsdag 122 kilo 3 038 svenska kronor
2016-02-15 Måndag 855 kilo 12 426 svenska kronor
2016-02-08 Måndag 48 kilo 1080 svenska kronor
2016-02-01 Måndag 380 kilo 11 105 svenska kronor
2016-01-28 Torsdag 629 kilo 5520 svenska kronor
2016-01-25 Måndag 299 kilo 3720 svenska kronor
2016-01-22 Fredag 85 kilo 1480 svenska kronor
2016-01-21 Torsdag 64 kilo 720 svenska kronor
2016-01-18 Måndag 1.468 kilo 26.300 svenska kronor
2016-01-15 Pigghaj  537 kg för7.560 svenska kronor
Totalt sålt hittills 2016 orensad Pigghaj 4.916 kilo

2015-12-21 Pigghaj 1040 kg för 8.025 svenska kronor
2015-12-18 Pigghaj  184 kg för   2.459 svenska kronor
2015-12-17 Pigghaj 1551 kg för 22.788 svenska kronor
2015-12-16 Pigghaj   606 kg för 6.952 svenska kronor
2015-12-07 Pigghaj 1420 kg för 13. 441 svenska kronor
Totalt sålt 2015 orensad Pigghaj 46. 535 kilo

svensk-flagga

”Sverige har nollkvot på pigghaj vilket gör att eventuell fångst inte får landas eller säljas”. I Sverige är brugd, håbrand, småfläckig rödhaj, pigghaj, slätrocka och knaggrocka nationellt fredade.
Rekommenderad citering: Stenberg, C., Nyman, L. & Svensson, M. 2015. Västerhavets hajar och rockor. ArtDatabanken SLU, Uppsala
Läs mer: Västerhavets hajar och rockor

Göteborgs fiskauktion hotad, orensad haj till salu:
Den 14 december 2016 såldes 79 lådor pigghaj i Göteborg för ca 17235 kronor. Kan vi moralisera över hajhandel i andra länder?
Källa: www.gfa.se
Några auktionsdagar i Göteborg:

2017-05-10 Onsdag 7 kilo  112 kronor (1 låda)
2017-01-25 Onsdag 65 kilo 985 kronor (7 lådor)
2017-01-20 Fredag 15 kilo 90 kronor (1 låda)
2017-01-18 Onsdag 25 kilo 355 kronor (2 lådor)
2017-01-12 Torsdag 15 kilo 105 kronor (1 låda)
2017-01-11 Onsdag 56 kilo 392 kronor  (8 lådor)
2017-01-05 Torsdag 111 kilo 852 kronor (10 lådor)

2016-12-30 Fredag 147 kilo 735 kronor (9 lådor)
2016-12-22 Torsdag 116 kilo 812 kronor (8 lådor)
2016-12-21 Onsdag 838 kilo 5866 kronor  (48 lådor)
2016-12-16 Fredag 589 kilo 4635 kronor (31 lådor)
2016-12-14 Onsdag 1500 kilo 17235 kronor  (79 lådor)
2016-12-07 Onsdag 1072 kilo 13 325 kronor (63 lådor)
2016-12-02 Fredag 386 kilo 5995 kronor (24 lådor)
2016-12-01 Torsdag 284 kilo 5396 kronor (18 lådor)

2016-11-24 Torsdag 545 kilo 8742 kronor (29 lådor)
2016-11-18 Fredag 198 kilo 2970 kronor (13 lådor)
2016-11-17 Torsdag 70 kilo 970 kronor
2016-11-11 Fredag  216 kilo 3696 kronor (12 lådor)
2016-11-08 Onsdag 144 kilo 3744 kronor (9 lådor)
2016-11-03 Torsdag 58 kilo 899 kronor

2016-10-27 Torsdag 13 kilo 195 kronor
2016-09-22 Torsdag 6 kilo 96 kronor
2016-08-19 Fredag 20 kg 200 kronor
2016-07-13 Onsdag 147 kilo 1029 kronor
2016-06-29 Onsdag 40 kilo 400 kronor
2016-06-01 Onsdag 37 kilo 272 kronor
2016-05-04 Onsdag 35 kilo 175 kronor
2016-04-22 Fredag 959 kilo 8487 kronor (49 lådor)
2016-04-08 Fredag 3 kilo 15 kronor
2016-04-01 Fredag 5 kilo 80 kronor
2016-03-18 Fredag 10 kilo 100 kronor
2016-03-16 Onsdag 54 kilo 810 kronor
2016-03-15 Tisdag 930 kilo 15810 kronor
2016-03-11 Fredag 4 kilo 84 kronor
2016-03-02 Onsdag 33 kilo 574 kronor
2016-02-26 Fredag 8 kilo 56 kronor
2016-02-24 Onsdag 44 kilo 1090 kronor
2016-02-19 Fredag 3 kilo 63 kronor
2016-02-18 Torsdag 7 kilo 60 kronor
2016-02-12 Fredag 5 kilo 92 kronor
2016-02-10 Onsdag 51 kilo 960 kronor
2016-02-05 Fredag 58 kilo 870 kronor
2016-02-03 Onsdag 20 kilo 100 kronor
2016-01-22 Fredag 55 kilo 605 kronor
2016-01-21 Torsdag 20 kilo 195 kr
2016-01-20 Onsdag 81 kilo 970 kr
2016-01-15 Fredag 245 kilo 4.410 kr

2015-11-27 Fredag 134 kilo 2.747 kr
2015-11-26 Torsdag 669 kilo 12.116 kr
2015-11-25 Onsdag 676 kilo 14.870 kr
2015-11-20 Fredag 198 kilo rödlistad orensad Pigghaj
2015-11-12 Torsdag 580 kilo rödlistad orensad Pigghaj
såldes för ca 13 100 kronor.
2015-11-04 Onsdag 395 kilo rödlistad orensad Pigghaj
2015-11-05 Torsdag 496 kilo rödlistad orensad Pigghaj
2015-11-06  Fredag  124 kilo rödlistad orensad Pigghaj
Totalt på tre dagar 4,5,6 nov såldes på auktion i Göteborg 1015 kilo rödlistad pigghaj till ett försäljningsvärde av ca 20 000 kronor.
Göteborgs fiskauktion blev så sent som i oktober 2015 MSC-certifierade när det gäller nordhavsräkor.

Nästan 2 000 arter i Sverige är utrotningshotade. Tumlare, pigghaj och flodpärlmussla är exempel på några av dem som lever i vatten. Artdatabanken kategoriserade 2000 Pigghajen som (VU) sårbar, 2005 som (CR) akut hotad och 2010 som (CR) akut hotad!
Sverige och Danmark har nollkvoter på fångst av akut hotad pigghaj och fångst får ej ilandföras i svenska hamnar. Trots detta pågår nästan dagligen försäljning av fredad haj på Göteborgs fiskauktion och danska fiskauktioner.
Den svenska försäljningen av haj är lite uppmärksammad i media medan hajförsäljning utanför Sverige ofta ger feta rubriker. Artikelbilden är från fiskauktionen i Göteborg. Offentlig auktion av akut hotade däggdjur eller växter vore otänkbart i Sverige 2016. Men vår fredade svenska minihaj säljer vi nu ut på auktion till högstbjudande. Pigghajen på bilden gråter blod.

Läs mer: Debattartikel 2009 i GPArtikel 2011 i Tidskriften Västerhavet Pigghajen fredad Havet.nu Sveriges Radio Klotet

1. Naturnytt

Mera lax och öring i Ätran

2015-11-03 Regeringsuppdraget att utreda förvaltningen av de svenska laxbestånden är nu klart och publiceras i ett historiskt Pressmeddelande i dag.

Havs-och vattenmyndigheten lämnar i dag över Rapport 2015:20  till regeringen med de nya målen om hur förvaltningen bör förbättras och utvecklas. Radio P4 Halland intervjuar Ingemar Alenäs om rapporten. Lyssna här (klicka högst upp på SR:s hemsida).

Allmänt önskar man en höjning av ambitionsnivån genom att sätta högre mål för beståndsutvecklingen, utveckla en mer lokalt och regionalt anpassad förvaltning för olika bestånd samt införa åtgärder för att få bättre kunskap. Målet är att öka lax- och öringsbestånden i svenska vatten. Några av de konkreta förslagen är:

  1. Laxbestånden skall så snart som möjligt, dock senast 2025, uppnå 80 % av den maximala produktionen av laxungar (MSY).
  2. Bestånd som inte bedöms nå dessa mål 2025 ska identifieras, orsakerna klarläggas och en åtgärdsplan för att restaurera bestånden tas fram senast år 2020.
  3. Samordning mellan Hav, länsstyrelse och fiskerättsägare.
  4. Länsstyrelsen skall ordna bättre fisketillsyn
  5. Sportfisket skall rapportera fångster
  6. SLU skall ta fram en långsiktig plan med kostnader för datainsamling och kunskapsförsörjning.
  7. Individuella förvaltningsmål skall anges för varje enskilt laxbestånd.
  8. Förutsättningarna för att återskapa naturliga förutsättningar för lax och öring i de vattendrag som byggts ut med vattenkraft skall utredas.
  9. Hav avser att ta ett långsiktigt ansvar för Ätran som Indexälv.
    Laxhopp damm IMG_4351 - kopia (2)Att Hav nu sätter fokus på Atlantlaxen och Ätran och avser att ta ett långsiktigt ansvar är mycket positivt för det framtida fiskevårdsarbetet i Ätran. Även att arbetet skall ske i samverkan med fiskerättsägare bådar gott för framtiden.
    Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen innebär att arbetet redan startat. Den tidigare torrlagda forsen producerar nu över 10 000 laxungar per år vilket innebär att arbetet med vattenkraftens miljöpåverkan påbörjats.
2. Vattenblänk

Drama i Hertingforsen

Det händer mitt under inspelningen med Hertings webbkamera.
Öringen är ”on stadge” och passerar just förbi de båda webbkamerorna vid gallren under den nya GC-bron när den drabbas av ett brutalt överfall.

Den lilla, silverglänsande havsöringens varndring i Hertingforsen blir den sista. Plötsligt träder forsens krokodil in på scenen och den nyblivna filmstjärnan fastnar i gäddans käftar.

Se videon hur öringen faller offer för vattnets ”krokodil”.
Filmen är från www.fiskdata.se

 

 

 

2. Vattenblänk

”Laxdjävulen” härjar Laxen kroknar

2015-10-25 Ätran vid Vessigebro

IMG_3053
2015-10-28 Ätranlax, döende av tusentals laxdjävlar. . . . . . . . © Ingemar Alenäs

Kråkorna kalasade på döende laxyngel och storskraken simmade i strandkanten. Det gäller att äta upp sig inför vintern. Döende yngel var ett lätt byte. Både ensomriga och tvåsomriga yngel visade ingen rädsla och var lätt fångade även för en klumpig fotograf. Orsaken var infektion av tusentals millimeterstora hakmaskar kallade Gyrodactylus salaris eller i folkmun laxdjävulen. De trivs inte i sommarvarmt vatten men börjar föröka sig som mest när vattentemperaturen går ned mot åtta grader och strax därunder.

IMG_3014
2015-10-25 Ätranlax infekterad stjärtspole typisk gråfärgning © Ingemar Alenäs

SVA Hemsida: ”några allvarliga konsekvenser av parasitens existens har ännu ej påvisats i svenska vatten”. Man menar att den svenska atlantlaxen är resistent men inte den norska laxen:  ”I norska vatten har upp till flera tusen haptormaskar hittats på en enda laxunge. Huden hos sådana laxyngel är gråaktig och fenorna spretar isär”.
SVA rapport Aqua 2012:8  ”Sammantaget tycks någon storskalig och signifikant effekt av G.salaris på tätheten av laxungar på populationsnivå ej föreligga på svenska västkusten”.
(Se diagram nedan på laxtätheten vid Sumpa i Högvadsån)
Läs rapport från NINA 2016 om 40 års undersökningar av Gyrodactylus i norska Driva här. Läs mer: Jämförelse av Gyrodactylus i Högvadsån och norska Driva

IMG_3016
2015-10-25 Ätranlax infekterad fettfena © Ingemar Alenäs

Ätrans atlantlax vet inte om att SVA klassar den som resistent.
Tidigare på 1980-talet överlevde 50-100 tvåsomriga laxyngel per 100 kvm i Ätran. Nu efter gyrosmitta överlever ca 5-10 tvåsomriga laxyngel per 100 kvm i Ätran. Detta verifieras av elfiskeregistret SERS.
Dagens yngelslakt och bilderna från Ätrans strand på döende laxyngel talar tyvärr för sig själva.

Förhoppningsvis kan mer leklax efter Hertingprojektet motverka den höga dödligheten som laxdjävulen orsakar under hösten.

Från Ätran, som är infekterad med en aggressiv Gyrodactylus (Klad 1A), har tidigare en populationsminskning på över 80% rapporterats av Alenäs, Malmberg, Carlstrand, Rapport Miljö- och hälsoskyddskontoret 1998:1.

Läs mera Gyrodactylusrapport 1997 xLaxyngel Sumpa figur

Diagram Data från elfiskeregistret SERS Högvadsån 1978 – 2014
Populationen av tvåsomriga laxungar som överlevt vintern.
Kalkningsåtgärder 1978-87. Därefter inplantering av laxdjävulen.
Sjukdomsutbrott noteras 1991 då 100% av de undersökta fiskarna var infekterade. Överlevnaden av laxyngel minskar därefter drastiskt.

IMG_2457
2016-04-08 Laxsmolt från fällan vid Nydala.

Smoltvandringen våren 2016 visade klen utvandring vid fällan i Nydala efter den gynnsamma Gyrodactylus-hösten 2015. Laxsmolten var ofta i dålig kondition med skador på fenorna.

IMG_2554
2016-04-08 Havsöringsmolt från fällan vid Nydala.

Havsöringsmolten var oftast i bättre kondition och visade inte lika omfattande fenskador.

 

1. Naturnytt

Gult med Glyfosat

2015-10-21 Sommargrönt på ena sidan av stängslet och höstens gula färg på andra sidan. Bild från Hallands jordbrukslandskap.

Danmark, Holland och Frankrike är på den gröna sidan och har delvis förbjudit användningen av bekämpningsmedlet Roundup. Sri Lanka har förbjudit import. Sedan tidigare är användningen av miljö- och hälsoskäl förbjuden i Ryssland, Mexiko och Tasmanien.
Läs mer här och här hur danska Arbejdertillsynen och Miljöstyrelsen ser på användningen av Round-Up.

I Sverige är vi på den andra gula sidan stängslet och kan se de gula höstfärgerna i förtid där Roundup delvis används på fälten.

IMG_9931
Vägen mellan Östra Frölunda och Mårdaklev. Trädbården i bakgrunden kantar Ätran som rinner ner till vattenintaget vid Falkenbergs dricksvattenintag i Vessigebro. Gränsen mellan gult och grönt är inte klimatgräns utan gränsen till användning av herbicid (växtgift). © Ingemar Alenäs

SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”.
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Läs även rapporten ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. där Skåne och Halland utmärker sig.

Se även SVT dokumentär Den sista skörden

Läs även SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

2. Vattenblänk

Överflöd av öring

Havsöringen översvämmar nu i lektider Ätrans lekområden. Uppgången av havsöring har varit ovanligt riklig i Ätran i år. Fiskarna samlas på lämpliga grusbottar för att lägga sin rom.

IMG_1696
Ätrans rundslipade stenar är ett perfekt lekmaterial för Ätrans laxar och öringar. När fisken leker vänds stenarna och den ljusare sidan kommer upp. © Ingemar Alenäs

Laxen och öringen har fått fria vandringsvägar till sina lekområden sedan Hertingforen restaurerades för två år sedan. Och resultatet låter inte vänta på sig. Fiskarna forsar fram i jakten på rivaler och lekmogna honor. Ätran lever upp på nytt!

IMG_1431
Havsöring som lägger in turboväxeln när den jagar fram över Ätrans lekgrus. © Ingemar Alenäs

Färska lekgropar vittnar om fiskens aktiviteter.

IMG_9888
Lekgrop i Ätrans grusbankar där nya yngel kläcks till våren. © Ingemar Alenäs