2019-09-19 I dag finns Firma Inger och Ingemar i vindskyddet vid Hertingforsen. Vi får besök av två forskare från Firma Aqua Biota som är här för att leta efter puckellax i Ätran.
De använder sig av den senaste tekniken med eDNA. Hur går detta till? Vilka möljigheter erbjuder denna moderna teknik att avslöja Ätrans hemliga djurliv? Kom till oss och få mer information.
Hertingforsen var torrlagd under 70 år men nu finns här ca 30 000 laxyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Kom och få mer information om det spännande Hertingprojektet! Vi finns på plats efter det att Erik Degerman hållit sitt spännande föredrag om atlantlaxen på Vallarnas scen. Välkomna! Hälsar Firma Inger o Ingemar Alenäs.
2019-09-18 Förvirringen är total när det gäller vad som är vad. Inte ens båtarna som fiskar i Östersjön vet vad de fångar? Panerad strömmingsflundra med potatismos och lingon älskas av många men hatas av några.
Havs- och Vattenmyndigheten anger på sin hemsida att kvoterna 2018 i Östersjön är 426.293 ton för sill och 312.332 ton för skarpsill vilket innebär 738.625 ton totalt för dessa båda arter. Man förstår att dessa båda arter är extremt viktiga för Östersjöns ekosystem, när båtarna bedöms kunna göra ett årligt uttag av över 738 miljoner kilo (!) Och tänk om man följer receptet på 2 hekto strömming per person räcker denna sillfångsten till 2.131.195.000 portioner strömming med potatismos och lingon!
Men nu är det så att fångsten landas i Skagen (Danmark) på FF Skagens fiskmjölsfabrik, där man har en gigantisk anläggning för att mala ner alla fiskar till fiskmjöl. Fiskmjölet blir så till föda för odlade laxar, hundar mm. Sillen blir till odlad lax.
Massmedia rapporterar nu om en skandal kring detta redan tveksamma fiske, nämligen att fiskebåtarna rapporterar fångst av fel arter när de kommer till Skagen med fångsten. Men kan det vara så farligt att man uppger fel art på fångsten?
Saken är den att båtarna rapporterar att de fångar 56% sill/strömming medan myndigheternas kontroller visar att det endast är 27% sill/strömming och att resten är skarpsill. Läs mer här.
Denna medvetna felrapportering ger stora ekologiska konsekvenser för Östersjön och får stora ekonomiska konsekvenser för båtarna och för staterna. Vi antar att yrkesfiskarna ser skillnad på en sill och en skarpsill men att det är den ekonomiska effekten de vill åt.
De förödande ekologiska konsekvenserna är att dessa felaktigt rapporterade fångster ligger till grund för biologernas beräkning av kommande fångstkvoter. Är bedömningsgrunderna fel blir kvoterna fel och det får stor negativ påverkan på Östersjöns hela ekosystem. Och när det gäller torsken, kan det vara så att den påverkas om 738.625 ton av deras basföda fiskas upp för att istället bli fiskmjöl för odlade laxar?
De stora ekonomiska konsekvenserna beskrivs av Kasper Schou vice fiskeriinspektören för norra Jylland. Kasper berättar för P1 Sverige: En av de största svenska fisketrålarnas fusk: ”I stället för 1 000 ton sill som skepparen på båten uppgav fanns 129 ton sill ombord”. (och resten skarpsill) ”Om man gör det till pengar är det cirka 1,4 miljoner danska kronor.” Notera att detta gällde landning av en fångst. Lyssna och läs mer i Radio P1 Program Kaliber här.
Vattenblänk gör den enkla beräkningen att den svenska fiskaren då gjorde en ”vinst” på 1607 danska kronor per ton som felrapporterades. Eftersom felrapporteringen är känd och totala sillkvoten är 426293 ton blir båtarnas totala ”vinst” av felrapporterna ca 285.016.497 svenska kronor! Ett gigantiskt svindleri som hittills varit ganska riskfritt för båtarna. Eller som en skeppare försvarar sig med aktuella klimatargument: ”Det är lättast för oss, mest bränsleeffektivt att fiska skarpsill”. Klimatargumenten går oftast hem men tar sällan hänsyn till den viktiga frågan om biologisk mångfald samt en levande natur med en hållbar utveckling.
Det finns inga långsiktiga vinnare i den här härvan. Östersjön förtvinar. Torsken svälter. Algblomningen ökar då sillen äter djurplankton som betar alger. Fiskebåtarna sågar av den redan sköra gren där de sitter. Möjligen är det strömmingshataren som blir vinnaren då hen slipper doften av nystekt strömming. Men hen kanske istället älskar torskrygg och då är det rökt.
2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattelättnad ”drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avsätta 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond.
Enligt energiöverenskommelsen avsätter därför åtta av de största kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Miljöfond. Tanken är att vattenkraften genom förestående omprövning skall anpassas till moderna miljövillkor. Alla kraftverk som omfattas av den nationella planen (NAP) för omprövning kan söka. Ca. 110 kraftverksägare har inkommit med ansökningar enbart till Länsstyrelsen i Hallands län, se ansökningarna här.
Vem bestämmer vilka kraftverk som skall få ta del av skattebetalarnas ”guldregn” och vilka åtgärder som pengarna skall användas till? De åtta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, Mälarkraft, Jämtkraft och Skellefteå kraft) bildar Vattenkraftens Miljöfond AB och tillsätter Anna Jivén som VD. Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader för prövning av miljöåtgärderna i domstol, eventuella produktionsförluster, utrivning inom ramen för den nationella planen samt miljöåtgärder. Eftersom man satt ”bocken till trädgårdsmästare” är denna lösning ”kassaskåpssäker” då kraftbolagen själva styr bidragen. Då pengarna primärt kommer från statskassan hade det varit rimligt att miljöintressen haft inflytande och att åtgärderna som bekostas av Miljöfonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.
Var hamnar Miljöfondens pengar och vad innebär det konkret för kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefteå kommun var inte villiga att det kommunägda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till miljöfonden de kommande 20 åren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna. Då blev de ”uppläxade” offentligt av ordföranden i Sollefteforsens AB. ” – Sollefteå kommun kan räkna med en betydande högre intäkt från Sollefteåforsen i framtiden än tidigare år”. Fullt genomförd innebär sänkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad för Sollefteåforsen med cirka 10 miljoner varje år! (totalt 200 miljoner). Denna skattesänkning är tänkt att delvis finansiera miljöanpassningen, men också underlätta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan läsas på Allehandas hemsida. Läs mer här.
Hur prioriteras vilka kraftverk och älvar som skall få ta del av ”guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall väga Energimål mot Miljömål för att få fram åtgärder. ”Strategier för åtgärder i vattenkraften – avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag”. 2014:14. Läs rapporten här.
Båda målen har fått en bedömning från 0 till 1 där tal nära noll innebär liten betydelse för respektive mål och tal nära ett innebär att stor vikt läggs vid åtgärder som då ger god måluppfyllelse. Rapporten redovisar dessa värden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data är hårresande och underskattar läsarnas analysförmåga! Skalan för Energimål är logaritmerad medan skalan för miljömål börjar på 0,3. Effekten förstår man bäst om man använder samma värden för åarna och sätter in dem i figuren men byter axlarna för energimål och miljömål. Vattenblänk gjorde experimentet och lade in samma värden för sju älvar med en stjärna och med röd text! Båda axlarna bör rimligtvis börja på noll vilket också korrigerades. Den ändrade presentationen av samma data visar då att hallandsåarna är obetydliga när det gäller att bevara energimålet! Vilket bättre stämmer överens med verkligheten.
Myndigheternas manipulerade figur förvränger bilden så att man inte uppfattar hallandsåarnas extremt låga värde för energimålet! Klassningen för miljömålet ser också ut att vara för låg.
Energimyndigheten delar in vattendragen där Grupp 4 är: Motala ström, Lagan, Norrström, Nissan, Gideälven, Ätran och Helge å. Energimyndigheten skriver: ”Avseende miljökvalitetsmålet har dessa ett lägre värde eftersom det förekommer flera andra miljöproblem såsom försurning och övergödning i avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden har idag högst antal vandringshinder av de avrinningsområden som hyser vattenkraft.” ”Strategin för denna grupp avrinningsområden bör därför vara att tillämpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenförekomster som har störst värde för energisystemet, medan övriga vattenförekomster bör uppnå miljökvalitetsmålets ambitioner.”
Ätrans haro klassar myndigheterna som ett av de lägsta (<0,4) när det gäller miljökvalitetsmålet. Vattenblänk önskar då påminna om att Ätrans huvudfåra har få miljöproblem och att Ätran varken är försurad eller övergödd så som felaktigt anges som argument för Ätrans låga miljöstatus. Vattenblänk redovisar därför några utvalda värden som tvärtemot gör Ätrans unika miljö extra skyddsvärd:
N2000-område med internationella skyddsvärden enligt EU´s art- och habitatdirektiv
Dricksvattentäkt för Falkenbergs stad och delar av kommunen
Riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv.
Stort antal skyddsvärda arter med vårlekande siklöja, nattsländan Setodes punctatus (båda unika för Skandinavien), atlantlax (Sveriges största vilda atlantlaxstam), havsöring, havsnejonöga (Sveriges största bestånd), majfisk (troligen Sveriges enda bestånd dokumenterat i nutid), flodnejonöga, stensimpa, bergsimpa, lake, flodpärlmussla, övriga stormusslor samt flodkräfta
Ätran är mycket viktig för produktion av akut hotad ål. Trots stängd uppvandring producerar Ätran 2010 ca 5300 lekmogna ålar huvudsakligen honålar med >1 miljon romkorn per ål. Opåverkad produktion kan ha varit ca 100000 ålar huvudsakligen honor. Västkustens ålar har en lättare vandringsväg än ål från Östersjön. Läs mer här.
Ätrans forsar klassar myndigheterna som KMV. Här finns ca en mil torrlagda forsstäckor som inte är fysiskt påverkade och därför inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tillsätter vatten får man en god produktion av lax och akut hotad ål på dessa naturliga forssträckor. Forsarna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen, (Stampån), Skåpanäs forsar är områden som med vatten beräknas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 ålyngel. De är inte morfologiskt förändrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens förbiledning av vatten på 1900-talet. Se forsarna och Läs mer här.
Foto mars 2019: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är inte morfologiskt förändrad och tillsätter man vatten återuppstår forsens habitat där det kan produceras ca 54400 laxyngel och ca 5400 ålyngel! Vid samtliga nämnda forsar som klassas som KMV ”spillde” bolaget vatten i Ätran i mars 2019! God ekologisk status skulle snabbt infinna sig i dessa forshabitat på samma sätt som är fallet i den väl undersökta Hertingforsen!
2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidades i dag vid Hertingforsen av Firma Inger o Ingemar Alenäs. Gårdagens teoretiska avsnitt kompletterades i dag med ett besök i naturen vid Stensån, Lagan och Ätran vid Hertingforsen.
Laxens år 2019 lyfts frågan om fria vandringsvägar och vatten för Hallands vandringsfiskar. Hertingprojektet är ett av de mest handgripliga och lyckade projekten där bästa möjliga teknik har använts för att uppnå visionen om frisk fisk i friska vatten.
2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidas vid Hertingforsen.
Deltagarna fick många fakta vad som händer när man naturligtvis tar hänsyn till naturen och återställer den sedan istiden forsande miljön med fria vandringsvägar:
Laxuppvandringen ökar från ca 2000 till ca 4000 fiskar
Hertingforsen producerar ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel
Tiotusentals naturligt invandrande ålyngel kan nu fortsätta sin vandring uppströms
Hertingforsens ekosystem har återupprättas med däggdjur (utter, fladdermöss), fåglar, fiskar och bottenfauna (ca 32 miljoner individer av nattsländor, dagsländor, musslor, kräftdjur mm).
Storleken på laxen och havsöringen ökar väsentligt.
2018 såldes fiskekort för 83000 kr i Hertingforsen.
Falkenbergarna har fått tillbaka forsen som ”lånats” i 70 år.
Energiproduktionens minskning motsvarar ett vindkraftverks produktion, medan det socioekonomiska nettonuvärdet enligt länsstyrelsen är 65 miljoner kronor.
Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) säger att Ätrans möjliga, teoretiska ålprduktion var 1878 ålar och därför är Ätran av mindre intresse att bevara för ålens skull. Faktiska mätningar utförda av Karlstads Universitet har publicerats i ”Ål i Ätran” och visar att det årligen (2010 och 2011) vandrar ut ca 5000 vuxna ålar från Ätran! Trots att all naturlig ålyngelinvandring nu stoppats vid Ätrafors. Den naturliga invandringen av ålyngel var tidigare enligt kraftbolagen flera hundratusen yngel årligen och gav upphov till en utvandring av tiotusentals stora honålar årligen från Ätran! Detta är långt mer än experternas predikterade produktion (1878 ålar) vilket får till följd att fel beslut tas om värdet av restaurering av vandringsvägar i Ätran och andra hallandsåar!
Energimyndigheten har vidare viktat värdet av Energimålen och Miljömålen med samma värdeskala från 0 till 1 där noll är obefintliga värden och ett är mycket stora värden. (Rapport 2014:14). Dessa viktade värden ligger också till grund för beslut om värdet av restaurering av älvarnas naturmiljöer i förhållande till energimålet. I sin redovisning logaritmerar myndigheten skalan för energimålet så att det verkar som Ätrans närmast obefintliga värde för energimålet växer och hamnar en bra bit upp på skalan. I sin redovisning av miljömålet börjar myndigheten skalan inte på noll utan på 0,3 vilket ”visuellt ”förminskar” miljövärdet. Denna redovisning av värdena är inte seriös! Om man vänt på skalorna hade Ätrans miljömål hamnat nära ett på skalan och Ätrans Energimål hade hamnat i botten utanför diagrammet! Den värsta missbedömningen görs ändå när man avsätter ett värde på miljömålet i Ätran på under 0,4. Motiveringen är att Ätran är försurad och övergödd och inget av detta stämmer! På N2000 sträckan från havet till Ätrafors och från Ätrafors till Skåpanäs är Ätran varken övergödd eller försurad! De stora nationella och internationella naturvärdena negligeras helt!
Hertingprojektet och Hertingforsen ligger nu som ett levande bevis på vad som händer om man restaurerar Ätrans forsar. Livet återvänder och Länsstyrelsen bedömer nettonuvärdet av Hertingforsens restaurering (ca 450 meter) till 65 miljoner kronor! Man skulle vilja säga till Energimyndigheten, gör om, gör rätt och tag vederbörlig hänsyn till våra forsar som är livsviktiga för laxen, havsöringen, havsnejonögat, ålen, majfisken och människan!
2019-09-14 Havsnätverket Laholmsbukten arrangerade i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten och Sportfiskarna ett seminarium med rubriken: ”Överlever laxen i Halland”?
Margareta Lindgren ”spindeln i nätet” för Havsnätverket
Havsnätverket består bl.a. av Naturskyddsföreningarna i Bjäre, Halmstad och Laholm där eldsjälen Margareta Lindgren var sammanhållande för dagens evenemang. På plats i Lagagården fanns ett digert startfält av föredragshållare:
Från vänster i bild Erika Axelsson, Hans Schibli och Elisabeth Thysell alla Länsstyrelsen i Halland, Lukas Österling Länsstyrelsen i Skåne, Daniel Melin Jordbruksveret, Per Ingvarsson fiskevårdskonsult, Sven Björk och Christer Borg båda Älvräddarna samt Christina Lindhagen Sportfiskarna.
Lennart Henrikson känd limnolog och bl.a. vinnare av priset Sjöstjärnan 2019 var en suverän moderator för hela tillställningen. Till sin hjälp hade han laxen Lage som höll ordning på föredragshållarnas tider. Vad Lage tyckte om den föreslagna tiden om omprövning av vattenkraften i Lagan först 2035 vet vi inte, men Lage såg ganska grön ut vid blotta tanken. Dessutom var Lage säkert odlad för det verkade som om endast hälften av Lages laxgener följt med från födseln. Lage var också kroppsligt halverad vilket händer många fiskar vid kraftverkspassager, så Lennart fick vara Lages förlängda arm.
Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer inledde med att berätta om Laxens historia i Halland och ingen är mer förknippad med laxen än Hallands tidigare ”laxkonsulent”. Tack vare Broddes insatser har vi nu Laxen som vårt eget landskapsdjur i Halland!Tongångarna i samtliga föredrag var genomgående positiva och genomsyrades av Broddes slogan ”Det som är bra för laxen är bra för Halland!”
Dagens nestor Brodde Almer och moderator Lennart Henrikson.
Insatser med kalkning, minskat garnfiske, biotopvård och förbättrade vandringsmöjligheter har gett en god start för den fortsatta förvaltningen av Hallands laxbestånd. Jordbruksverket visade på isländska och kanadensiska modeller för laxförvaltning som kan ge stora ekonomiska utbyten, men behöver anpassas för svenska förhållanden. Älvräddarna och Sportfiskarna visade på att de mindre kraftbolagen nu kan få full ekonomisk kompensation för att återställa laxens miljö då energiöverenskommelsen gett 70 miljarder i skattelättnader för branschen. Flera föredrag visade på de stora värden som kommer fram om vi fortsätter att restaurera Hallands laxåar! Länsstyrelsen i Skåne berättade om att fria fiskvägar i Rönne å kommer allt närmare en lösning tack vare ett idogt arbete och samverkan mellan alla berörda. Det finns hopp för laxen!
I morron Söndag besöker Havsnätverket bl.a. Hertingforsen i Falkenberg där Firma Inger o Ingemar Alenäs guidar och berättar om Hertingprojektet. Där har forsens befrielse och fria vandringsvägar blivit verklighet! Och de goda resultaten har inte låtit vänta på sig!
2019-09-12 För fyra år sedan 2015 fick Falkenbergs kommun en miljon kronor för att bygga en fiskväg i Stockån vid Okome. Laxar öringar och ålar väntar fortfarande nedanför dammen…….
Hallands Nyheter intervjuade 2015 ansvarig tjänsteman om glädjebeskedet för Högvadsåns och Stockåns laxar, där tusentals laxyngel kan produceras på de tidigare stängda områdena i Stockån: ”– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp”. Läs mer här.
Dammen vid Stockån 2019-09-12. Det är hit Falkenbergs kommun blickar 2015 där man fått en miljon kronor för att bygga en fiskväg för våra hotade vandringsfiskar.
Läs även Naturnytts tidigare artikel ”Guldregn över laxen”. Ätrans laxar och ålar har fått milontals kronor genom olika beslut av Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen och Regeringen. Det omfattande Hertingprojektet där man fick drygt 40 miljoner och tillstånd 2012 genomfördes hela projektet under ett år 2013. De betydligt enklare projekten vid Stockån och Ätrafors, som beslutats av KS i Falkenberg, verkar nu ha skjutits på en obestämd framtid. Laxarna väntar otåligt nedanför dammarna att få tillgång till sina tidigare lek- och uppväxtområden!
2019-09-10 Odlade laxar från Lagan sprider sig nu till Ätran. Vilka konsekvenser kan detta få för våra få kvarvarande vilda laxbestånd i Halland? De vilda laxbestånden borde prioriteras!
Årligen planterar kraftbolaget Statkraft ut ca 90 000 odlade smolt i Lagan och ca 30 000 odlade smolt i Nissan. Totalt över 100 000 odlade laxsmolt årligen. Då laxens lekområden i huvudsak är stängda i Lagan görs detta enbart för att man skall få ett sportfiske på odlad lax. Om avsikten var att hjälpa Lagans laxbestånd skulle istället resurserna satsas på att öppna upp befintliga, naturliga lekområden för Laganlaxen. På samma sätt som gjorts i Hertingforsen i Ätran!
Odlingen riskerar att försämra genetiken ytterligare hos eventuellt kvarvarande naturlax i Lagan. Vad som är än värre är att dessa odlade degenererade laxar inte hittar ”hem” till Lagan utan vandrar upp och förorenar värdefulla laxåar som Stensån, Fylleån och Ätran med främmande laxar och nya laxsjukdomar. Sportfiskarna uppmanas att inte återsätta dessa odlade laxar i Ätran.
2019-08-08 Främmande Lax (börling) med klippt fettfena vandrar upp förbi kameran vid Herting i Ätran. Källa: www.fiskdata.se2019-09-10 Främmande Laxhane 75 cm med klippt fettfena vandrar upp i Ätran vid Herting. Källa: www.fiskdata.se2019-09-10 Främmande Laxhona 94 cm med klippt fettfena vandrar upp i Ätran vid Hertings fiskräknare. Källa: www.fiskdata.se
På 1980 talet spreds laxdjävulen (Gyrodactylus) med utsatta laxyngel från Laholms laxodling till Ätran. Då var det kompensationsutsättningar från Laganodlingen direkt i Ätran som orakade problemen. Dessa utsättningar har nu upphört då det visade sig att en dödlig laxsjukdom spreds med de odlade laxarna.
Videokameran vid Herting registrerar nu fettfeneklippta, odlade laxar som förorenar Ätrans unika laxbestånd med fel gener och eventuella sjukdomar. Odlade laxar har många brister som ex försämrat ”homing” beteende vilket gör att de vandrar till fel älv.
Laxen är Hallands landskapsdjur och man borde vara mer intresserad av att bevara åarnas unika laxbestånd och inte sprida genetiska föroreningar och sjukdomar i våra älvar. Om man vill förbättra laxbeståndet i Lagan är den rätta vägen att återställa de naturliga miljöerna och den naturliga laxproduktionen. Odlingen har redan orsakat tillräckligt med bekymmer i Ätran. Och vad som händer i de mer känsliga små laxåarna kan vi bara ana. Det är dags att ta tag i Hallands laxförvaltning och återställa förlorade laxmiljöer och laxbestånd på ett hållbart sätt.
Enligt Havs- och Vattenmyndighetens författningssamling får tillstånd för utsättning eller flyttning av fisk inte avse fisk med smittsam sjukdom eller ske till vattenområden som med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken har angetts vara av riksintresse för yrkesfisket, naturvården eller friluftslivet, om åtgärden påtagligt kan skada något av dessa intressen. Med vattenområde menas det vatten inom vilket fisken kan vandra eller sprida sig. Den odlade Laganlaxen simmar bevisligen till Ätran som är ett skyddsvärt riksintresse.
Utsättning av ca 40 000 laxar med klippt fettfena sker årligen i Göta Älv. 2019-09-24 kommer fler fettfenklippta, främmande laxar i Ätran. Antalet främmande laxar bör registreras från kameran vid Herting. Prover bör också tas för att säkerställa vilket ursprung som dessa laxar har då laxen har ett vandringsmönster från söder mot norr längs kusten. Odlad lax har sämre homingbeteende än vild lax.
2019-09-24 Främmande fenklippt lax på 74 cm i kameran vid Herting
2019-09-08 Glyfosat förbjuds nu även i Tyskland och är sedan tidigare förbudet i flera miljömedvetna jordbruksländer.
Halländsk användning av Glyfosat vid biflödet Hökabäcken invid Högvadsån där lax- och havsöring skall leva och leka. Gösta Edman noterade här rikligt med fiskyngel redan 1947. Bäcken syns till vänster i bild där giftet även hamnat över bäcken.
I Sverige är det däremot tillåtet att bespruta markerna med glyfosat fortfarande eftersom det är för dyrt att avstå enligt Jordbruksverket. Det skulle minska lönsamheten i det svenska jordbruket. Läs mer här.
I Tyskland införs förbud eftersom Glyfosat inte är miljövänligt och är ”irriterande” på huden. 2020 förbjuds Roundup i parker och trädgårdar och totalförbud införs för jordbruket 2023. I Amerika är tillverkaren Monsanto dömda till skadestånd sedan en användare drabbats av cancer. Läs mer här.
Glyfosat och dess giftiga restprodukter är några av de bekämpningsmedel som uppmätts i svenska och halländska vatten. Och även finns i våra livsmedel…. Läs mer här.
Torsdagen den 19 september firas Laxens dag i Falkenberg vid Hertingforsen och laxfisket. Välkomna!
Firma Inger o Ingemar Alenäs kan ni träffa kl 18.30-20.00 vid Hertingforsens vindskydd, där vi berättar historien om hur Hertingforsen varit torrlagd i 70 år när naturkrafterna tog över. Nu är vi på femte året sedan Kung Carl XVI Gustafs´ invigning och forsen har fått tillbaka vattnet och ett nytt liv med tusentals nya invånare!
Strömstaren känner sig hemma i Hertingforsen tillsammans med laxar, ålar och dagsländor
Projektet kostade drygt 45 mijoner kronor men nettovinsten har av länsstyrelsen beräknats till ca 65 miljoner för endast en del av de värden och ekosystemtjänster som forsen skapat.
Elfiske är en av de aktiviteter som visas Laxens dag. Hur går elfiske till egentligen?
Elfiske är ett sofistikerat sätt att bedöma antalet fiskar som Hertingforsen producerar…… Laxens dag har en exklusiv visning av tekniken för intresserade.
Firma Ingemar Alenäs träffas vid Stn 5 ”Fri vandring” där vi berättar om den unika Hertingforsen
Lördagen och söndagen den 14-15 september firas Laxens dag av Havsnätverket Laholmsbukten med föreläsning på lördagen och bussresa till Stensån, Lagan, Nissan och Ätran på söndagen. Läs programmet här.
Firma Inger och Ingemar deltar även vid detta event med en guidning efter söndagens lunch för bussresenärerna vid Hertingforsen.
Rubriken för Havsnätverkets arrangemang är ”Överlever laxen i Halland?” Ett enkelt svar är att i Hertingforsen där Falkenbergs Energi släpper 11 kubikmeter vatten per sekund överlever laxen, leker och producerar tusentals yngel. I Ätrafors N2000 område där Uniper inte släpper något vatten och torrlägger, dör laxen och laxrommen! Vi väntar oss därför att denna enkla, självklara åtgärd (=vatten) kommer att tillämpas i samtliga naturliga fåror i Hallands åar där vattenkraften nu torrlägger laxens naturliga miljöer!
Instängd, döende lax i torrfåran nedströms Ätraforsdammen.
Se den instängda laxens dödskamp vid Ätrafors här (Länk till Youtube)
2019-08-31 Norrbottens kommuner har tagit fram en plan för förvaltningen av Råne älv för att bevara de stora naturvärden som finns i detta N2000 område. Nu satsas ca. 450 000 kronor för att ta fram en motsvarande plan för Ätran.
Råneälvsprojektet ”Laxförvaltning för framtiden” har använt sig av innovativa lösningar för att utföra moderna förvaltningsåtgärder som också kan ligga till grund för en förvaltningsmodell inom andra N2000 områden där fiskar och fiske utgör kärnverksamheten.
Slutrapporten har nu kommit ut och i sammanfattningen kan man bl.a. läsa att: 1. Alla intressegruppen involveras 2. Vildlaxbeståndet ökar och man satsar på fisketurism 3. Fångstrapporteringen har utvecklats 4. Räkning utförs av uppvandrande lax 5. Smoltfälla har installerats 6. Elfisken har utförts 7. Kunskapsutbyte och information
”Den outbyggda Råneälven är liksom övriga vildlaxälvar i Norrbotten ett Natura 2000-område. I älvsystemet finns förutom lax också arter som flodpärlmussla, utter och bäver. Det primära syftet med att utveckla en modell för älvsspecifik förvaltning av lax- och öring är att säkra fiskbeståndens fortlevnad och utvecklingsmöjligheter. Detta möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen som kan medverka till en positiv landsbygdsutveckling” Läs hela rapporten här.
Ätrans laxförvaltning har i stort sett redan genomfört alla de åtgärder som Råneälvens förvaltningsmodell föreslår. Även om vi kan bli bättre på att involvera fler aktörer och öka kunskapsutbyte och informationen om Ätrans laxbestånd.
Men det är en väsentlig skillnad mellan Råne älv och Ätran. Råne älv är outbyggd och Ätran är utbyggd med ett stort antal dammar och torrlagda naturfåror. I Ätran har över 200 miljoner kronor satsats på kalkningsåtgärder. Ingen förvaltningsplan i världen kan rädda Ätran så länge som N2000 områden torrläggs och all vandringsfisk där effektivt hindras från att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden!
Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen har i sina åtgärdsplaner i flera decennier påpekat att döda åfåror och vandringshinder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen behöver åtgärdas. Naturnytt har visat att det årliga mervärdet skulle bli ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Resultat från Hertingforsen ligger till grund för denna beräkning. Läs mer här.
Det är bra om vi nu får en förvaltningsplan för Ätran med tanke på laxförvaltning för framtiden. Det vore ännu bättre om högsta prioritet nu också läggs på att de laxar och ålar som vi skall förvalta har tillgång till vatten och fritt kan vandra till sina tidigare lek- och uppväxtområden!
Ätrans åfåra, N2000 området nedströms Ätrafors kraftverksdamm.
