2019-02-04 Hur mår laxen i Högvadsån?

Länsstyrelsen i Halland uppdrar årligen åt Medins Havs- och vattenkonsulter att utvärdera laxvandringen och laxynglens överlevnad i Högvadsån. 2018 års utvärdering kan du läsa här.

I Länsstyrelsens årsrapport kan man läsa: “Den långa serien med väl dokumenterade elprovfisken är tämligen unik för Sverige och skapar goda möjligheter att utvärdera förändringar i ån och dess lax- och öringbestånd. Sammantaget bedöms årets resultat (2018) inte spegla några stora förändringar avseende Högvadsåns och dess biflödens försurningssituation”. “Ryen är en av Högvadsåns mest produktiva lokaler vilket medför att tätheterna av laxungar ofta är mycket höga. Så var fallet trots att antalet var betydligt lägre än vid elfiskena 2016 och 2017. Det rådde en klar övervikt av ensomriga laxungar vilket tyder på en lyckad reproduktion, samt att det finkorniga materialet och det ringa vattendjupet inte lämpar sig för större fisk”. (dvs tvåsomriga och äldre laxyngel >0+ röda staplar)

Länsstyrelsens rapport bedömer inte förändringar i tvåsomriga laxyngel vilket är en mycket viktig parameter för att förstå variationer. Utsagan att stationen inte lämpar sig för större laxyngel syns underlig. Därför har vi tagit samma elfiskedata och redovisar enbart tvåsomriga och äldre laxyngel för stationen Ryen:

Nu får vi en tydligare bild av laxbeståndets utveckling vid Ryen. Efter kalkningsåtgärder ökade antalet flersomriga yngel till mycket höga tätheter på upp till 100 individer per 100 kvm. Efter introduktion av Gyrodactylus salaris med inplanterad fisk från Laganodlingen sjönk överlevnaden från årsyngel till tvåsomriga yngel så att det fanns mindre än 10 individer per kvm. Därefter syns tätheterna långsamt ha ökat och var 2018 ca 49 äldre laxyngel per 100 kvm. Detta är relativt goda tätheter och ökningen från 1990 talet är glädjande. (Men kanske missvisande – se kommentar nedan)

Vi gör även en figur på tätheterna av äldre årsungar i Fageredsån. Här är vattnet humöst och innehåller mer aluminium. Detta missgynnar laxparasiten. Överlevnaden från ensomriga till tvåsomriga laxyngel är här bättre. Antalet tvåsomriga yngel per 100 kvm är därför större och över 80 två av de senare åren. Detta indikerar Högvadsåns stora potential som laxvatten. Dessa viktiga aspekter missas i Länsstyrelsens utvärdering.

När vi sedan kommer till laxförvaltning är det avgörande vilken produktion man antar att Högvadsån har som laxvatten. Är det 10 eller kanske 100 laxar per 100 kvadratmeter som är potentialen?

Nu skall vi addera Hertingforsen som har en produktion av ca 30 000 laxyngel. Skall vi även addera Ätraforsen som har dubbla potentialen jämfört med Hertingforsen om där släpptes vatten?

Läs mer om laxproduktionen i “döda åfåror” här.

OBS 2019-02-09 Firma Ingemar Alenäs har efter Länsstyrelsens rapport om höga laxtätheter i Högvadsån 2018 , trots sommarens extrema torrperiod, analyserat vad som är orsaken till detta oväntade resultat. OBS

I inledningen till Länsstyrelsens rapport skrivs: Målsättningen med undersökningarna var att inventera förekomsten av fiskarter samt att kvantifiera de förekommande arternas beståndstätheter…samt deras utveckling över tid.

Elfiske är om det utförs rätt en ganska exakt vetenskap som ger god kunskap om laxfiskars beståndsutveckling. Elfisket bedrivs på förutbestämda, uppmärkta sträckor varje år. Så har även skett vid elfiskestation Ryen i Högvadsån.

När vi analyserar databasen ser vi att fiskesträckans längd från 1970-talet fram till och med 2006 varit 18 meter. Därefter kortades längden som fiskades åren 2007-2018 till 10 meter!

Den avfiskade ytan vid Ryen varierar därför mellan som mest 320 kvadratmeter och som minst 56 kvadratmeter 2018. Från och med 2006 halverades avfiskad yta från 216 kvm till 100 kvm.

2017 fångade konsulten 20 äldre laxyngel på station Ryen på en yta av 95 kvm och uppskattar tätheten till 22 äldre laxyngel per 100 kvm. 2018 fiskar man exakt samma station och samma längd av vattendraget och fångar 27 äldre laxyngel. På grund av att vattendraget torkat säger man nu att tätheten mer än fördubblats och ökat till 49,4 äldre laxyngel per 100 kvm!

Länsstyrelsens och Medins sätt att ändra elfiskesträcka och utvärdera tätheten av lax gör att syftet att jämföra elfisken och beståndstätheter mellan olika år går förlorad. Det får också till följd att vi kan få uppfattningen att laxproduktionen vid Ryen ökar starkt i samband med torka 2018!