Fakta om ål i inlandsvattnen har hittills insamlats av vattenkraftbolagen och ansvariga myndigheter. Dessa data har varit svårtillgängliga, vilket hämmat allmänhetens förståelse för ålens utveckling i våra sötvattensområden, samt förhindrat att effektiva åtgärder genomförts av verksamhetsutövarna.
Åldataportalen från SLU Aqua är därför ett välkommet projekt som syftar till att göra data och utvärderingar om europeisk ål i Sverige mer öppna och lättillgängliga. Redovisad utvärdering av ål uppskattar produktionen av blankål i svenska inlandsvatten, samt den dödlighet som orsakas av fiske och vattenkraftsanläggningar. Därmed blir det mer tydligt vilka åtgärder som Sverige behöver vidta för att enligt EU:s ålförordning (EG nr 1100/2007) öka produktionen av ål från Sveriges inlandsvatten.
Saken är den att Sverige för närvarande bryter mot ålförordningens Artikel 2 pkt 4 om en minskad antropogen påverkan på ålbeståndet. Den naturliga produktionen av akut hotad ål i inlandsvattnen från ålförordningens införande 2007 till 2023 har nämligen minskat från 27 ton till endast 7 ton. Källa: SLU ID: SLU.aqua.2025.5.1-62. Enligt samma källa är den jungfruliga, årliga produktionen av blankål från alla Sveriges inlandsvatten (B0) 300 ton. Siffran är orimligt låg och stämmer inte med Ålportalens data som visar betydligt högre produktion 1960.
Överlevnad av blankål
Åldataportalens uppskattningar av ålproduktion kombineras med uppskattningar av vart dessa ålar tar vägen; det vill säga antingen utvandring, fångst i fisket, förlust genom dödlighet i vattenkraftsturbiner, eller utvandring genom trap & transport. Överlevnaden för Ätran beräknas till 56% för Lagan till 33% samt för Göta älv till 28%.
Vattenkraftsrelaterad mortalitet
Åldataportalen visar den uppskattade mängden blankål (i kg) som vandrar genom vattenkraftverken samt den uppskattade mängd som dör till följd av skador från turbinerna. Den senaste dokumenterade ålvandringen och mortaliteten (70% per kraftverk) i Ätran 2023 är enligt åldataportalen:
Mölneby kraftverk har en ålvandring in av 1707 kg där 1195 dör och 512 passerar igenom nedströms
Skåpanäs kraftverk har en ålvandring in av 639 kg där 485 dör och 154 passerar
Skogsforsens kraftverk har en ålvandring in av 304 kg där 213 dör och 91 passerar
Yngeredsfors kraftverk har en ålvandring in av 182 kg där 127 dör och 55 passerar
Ätrafors kraftverk har en ålvandring in av 1107 kg där 775 dör och 332 passerar
Det är stor risk att de ålar som passerar turbinerna skadas och därmed får problem att lyckosamt genomföra den 800 mil långa vandringen till lekområdena i Sargassohavet. Därför bör målet vara att inga ålar skall passera genom turbinerna utan ledas vid sidan om med ex betagaller. Det görs i det goda exemplet vid Hertingprojektet i Falkenberg.
Åldataportal under utveckling
SLU påpekar att åldataportalen är under utveckling samt att data är preliminära och kan ändras utan förvarning. Portalen utgör rättesnöret för hur Sverige skall uppfylla gällande lagstiftning varför det är viktigt att beräkningarna bygger på någorlunda rimliga antaganden.
Portalen visar mycket tydligt vikten av de västsvenska åarna för en upprätthållen ålproduktion. Detta har inte nog uppmärksammats i nulägesbeskrivningarna av våra vattendrag inför kommande miljöprövning av vattenkraften (NAP). Hänsyn till ålen är lagstadgad och måste därför omfattas av NAP. Kraftbolagen har ansökt om att få undantag för att slippa omfattas av föreslagen lagstiftning kring ålen (fridlysning).
Portalen visar att ålproduktionen år 1960 för de tre åarna Viskan, Lagan och Ätran var 170 ton, 159 ton och 107 ton dvs. tillsammans 436 ton. Redan då var vattenkraften till stora delar utbyggd. Detta visar tydligt åarnas stora potential till ålproduktion om vattenkraftens påverkan reduceras.
Portalens uppgifter om en total överlevnad av 50%, 56% och 33% för Viskan, Ätran och Lagan är direkt vilseledande då dödligheten för Ätrans kraftverk anges till 70% vid varje passerat kraftverk! För passage genom Ätrans fem kraftverk i huvudfåran blir överlevnaden istället 0,24% för den ål som startar sin vandring uppströms Mölneby kraftverk.
Naturnytt gjorde år 2024 ett antal stickprov vid Yngeredsfors kraftverk för att kolla åldödligheten. Vid dessa tillfällen kunde räknas 210 döda blankålar med en uppskattad medelvikt på 1 kg. Den verkliga dödligheten var säkerligen betydligt större. Detta rimmar således mycket illa med den i åldataportalen rapporterade åldödligheten vid Yngeredsfors 2023 på 127 kg. Tillsynsmyndigheten borde därför kräva en korrekt rapportering av verksamhetsutövarna.
Initiativet med åldataportalen är bra. De grova felaktigheter som förekommer bör snarast rättas och ligga till grund för en revidering av Sveriges nationella ålförvaltningsplan. Först därefter kan vi få en bra förvaltning av vårt ålbestånd som följer aktuell lagstiftning!