2026-05-09 Under våren och sommaren 2023 drabbades flera svenska odlingar av Atlantlax av en ovanligt hög dödlighet bland yngel – i vissa fall upp till 80 %. Energiforsk rapporterar att när fodret byttes ut minskade dödligheten inom en vecka, vilket pekar på en stark koppling mellan fodret och sjukdomen LLD ( lipoid liver desease).

Energiforsk skriver ” Den här händelsen hade stor påverkan på kompensationsodlingen i Sverige under 2023 och inom Energiforsks program Vattenkraftens kompensationsodling”. ” Man misstänker att obalanser i fodrets fettsyror, särskilt från den feta fisken lodda som använts som råvara, kan ha lett till den komplexa sjukdomsbild och förhöjda dödlighet som rapporterats”. Källa: YNGELDÖDLIGHETEN 2023 RAPPORT 2025:1146 Energiforsk.

SLU skriver: ” På grund av omfattande vattenkraftsutbyggnad har de flesta svenska västkustälvar exploaterats, och flera svenska laxbestånd har gått förlorade. I tre av de exploaterade älvarna (Lagan, Nissan och Göta älv) sätts årligen odlad atlantlax ut för att kompensera för förluster i fisket”. Källa: SLU aqua 2026.5.1-23.

SLU rapporterar älvfångster av atlantlax (ton) uppdelad på vilt och odlat ursprung under perioden 2002-2025. Medelfångsterna av vild atlantlax är 6 ton och medelfångsterna av odlad atlantlax 12 ton, vilket visar att odlad lax dominerar. År 2025 var fångsterna 2 ton vild respektive 4 ton odlad lax.

Atlantlaxen har nu 2026 tagits upp på rödlistan för hotade arter. Händelsen visar att vattenkraftens kompensationsodling av lax, inte är en lösning på problemet med vattenkraftens påverkan. Odlad lax har inte samma egenskaper som vild lax. Odling riskerar också att sprida sjukdomar. Som exempel kan nämnas att laxparasiten Gyrodactylus salaris spreds med sjuka fiskar från Statkrafts fiskodling i Lagan till Ätrans vilda laxstam.

Vattenkraftsbolagen sätter även ut ”kompensationsodlad” ål som föds upp på fiskfoder. Svensk ålförvaltning har hittills under många år byggt på utsättning av dessa ålyngel från karantänodlingen i Helsingborg. 2024 stoppades dessa utsättningar helt på grund av sjukdom i odlingen.

Den naturliga slutsatsen blir att den svenska strategin med vattenkraftens kompensation med odling och utsättning av lax och ål inte är hållbart för att rädda dessa hotade arter. Produktionen av vild fisk hotas och ekosystemens resiliens mot påverkan minskar.

Om vi skall ha ål och lax kvar i våra vatten finns det inga genvägar. Fria vandringsvägar måste ordnas och ursprungliga habitat och uppväxtområden återställas. (ex, reglerade, torrlagda och överdämda områden).

Aktuell lagstiftning med ålförordningen, försämringsförordningen, restaureringsdirektivet samt art- och habitatdirektivet kräver redan nu att vattenkraften i Sverige följer dessa lagar.

Miljöprövningen av vattenkraften NAP blir nu ett kvitto på om Sverige följer aktuell lagstiftning och räddar våra hotade fiskarter; ålen, laxen och havsnejonögat.

”Det är viktigt att det långsiktiga åtgärdsarbetet med delar som behandlar påverkan från dammar och vattenkraft effektiviseras, inte minst i pågående arbete med nationell plan för omprövning och framtagande av moderna miljövillkor för vattenkraften. Utsättning ska därför inte betraktas som en långsiktig åtgärd och inte heller ingå som ett villkor i de domar som omprövas”.  Källa: Delrapport regeringsuppdrag ”Förvaltning av europeisk ål” (HaV 2025–1217) Dnr HaV 2025–1217.