2025-08-31 Fisken och ekosystemen är anpassade till normala högflöden och lågflöden. Korttidsreglering är däremot förödande och leder årligen till död av 61 000 laxsmolt enligt Länsstyrelsen.
Med kamera i hand besöktes Kungsbacka ö i Ätran. Olycksbådande, hovrande grå hägrar var första synen. Strandat laxyngel var nästa synintryck som förklarade hägerns intresse.
Vatten saknas på stora lek- och uppväxtområden. Laxynglen är mobila och borde kunna simma undan. Men de fastnar i förrädiska labyrinter och kommer inte undan luftens predatorer.
Värre är det för nejonögonens larver ”linålarna” som lever som filtrerare i sedimenten. När deras boning torrläggs kan de inte filtrera och dör en säker död. Larverna lever i sedimentbankarna i 5-8 år! Honan lägger upp till 300 000 ägg i varje lekgrop.
Hotet mot havsnejonöga brukar framhållas som bristen på stor torsk, vilket också är en faktor….. en vanligare värdfisk är lax. De larver som omkommit i torrlagda sediment når aldrig havet.
Bevarandeplan för Ätran är ute på remiss för att ge möjlighet till synpunkter som skall vara inne senast den 19 september 2025.
Korttidsregleringen av Ätran är då på tapeten och skall beslutas vid kommande omprövning av vattenkraften. Då finns det möjlighet att föreslå en ändring av Ätrans onaturliga flöde som dödar fisken.
Havsnejonögats lek- och uppväxtområden för larver torrläggs. Honan lägger 150 000 till 300 000 ägg i gropen som täcks med grus. Grönalger frodas nu på de uppvärmda och delvis torrlagda lekområdena. Havsnejonöga har långa larvstadier (cirka 5 – 8 år) då de lever nedgrävda i bottensediment i åarna. Notera det torrlagda området med näckrosor och sediment nedströms den potentiella lekgropen.
