Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

1. Naturnytt

Försvunnen fjäril tillbaka i Sverige

2019-07-21 Denna vackra fjäril tillhör kronfjärilarna liksom aspfjäril och sälgskimmerfjäril. I vårt grannland Danmark kallas den ”Hvid Admiral”. I Sverige var den rapporterad utdöd (RE) fram till 2003. Sedan har den börjat dyka upp i Skåne.

Här i Sverige kallar vi fjärilen för Tryfjäril då en av dess värdväxter är skogstry. Men även kaprifol fungerar som värdväxt. Storleken är 5-6 cm och fjärilen är en god flygare med en svävande flykt mellan trädtoppar och mark i solbelysta gläntor.

2019-07-17 Tryfjäril (Limenitis Camilla) besöker björnbärsblomma.

Efter att ha läst om denna skönhet växte vår längtan att se den i verkligheten. I onsdags begav vi oss därför till Skåne för att eftersöka den ”Vita Admiralen”. Vi var ute i grevens tid eftersom fjärilens flygtid är juni till näst sista veckan i juli.

Biotopen för tryfjärilen är lövskog (bokskog) med små luckor med blomrik ängsmark med favoritblomman björnbär och värdväxten kaprifol som slingrar sig likt en lian upp i buskar och träd.

Väl framme letar vi efter rätt biotop för vårt resmål. Förutsättningarna är goda; solen skiner och när vi vandrar in i bokskogen ser vi blomrika gläntor kantade av björnbär och den söta doften av kaprifol gör sig påmind.

Efter en timmas letande ser vi något misstänkt som kommer från trädtopparna och singlar ned i en glänta. Efter ytterligare en halvtimmas letande är den plötsligt där i björnbärssnåren och dricker av blommornas nektar.

Vi får några bilder blandade med smärta och skönhet, stick från jordgeting och björnbärstaggar i benen, men det känns knappast när man njuter av denna kronjuvels stora skönhet.

2019-07-17 Tryfjärilens vackra teckning är ett bra kamouflage i gläntans ljusspel mellan skugga och solbelysning.

Mer ont gör det när man tänker på att många fjärilsarter och biotoper håller på att försvinna i Sverige på grund av ett intensivt jord- och skogsbruk. Men för stunden njuter vi bara av Tryfjärilens skönhet och får även se fjäril nummer två. Det finns hopp för Tryfjärilen även nästa år i Sverige.

Läs mer om fjärilarna i reportage från SR här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Puckellax fångad från Laxbron i Ätran

2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!

Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.

P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.

Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.

För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!

Läs även SLU:s rapport ”Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.

1. Naturnytt

Färre fjärilar i våra hagmarker

2019-07-11. Fjäriln vingad syns… men de är 30% färre jämfört med 1990, samma år som Falkenberg fick sin första kommunekolog.

Nu är årstiden då gräsmarkernas fjärilar flyger över blomrika marker. Men färska inventeringar visar att de nu blivit betydligt färre i hela Europa. Även Svensk Dagfjärilsövervakning visar samma minskning av de övervakade arterna ängssmygare, aurorafjäril, puktörneblåvinge, mindre guldvinge, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, svingelgräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge och väddnätfjäril. Sveriges Radio rapporterar Fjärilskoll Lyssna här.

Det är i dag populärt att skylla orsaker på enskilda personer eller än hellre på klimatet. En fjärilsart som man menar invandrat på grund av ett varmare klimat är den ovan avbildade kartfjärilen. Den är fotograferad vid Ätrans strand i Vessigebro.

Naturvårdsverket analyserar minskningen av nämnda fjärilar och skriver att ”De största problemen för vår världsdels fjärilar är allt intensivare jordbruk och att hävden upphör i småskaliga bygder”.

  • Mycket beror dels på att jordbruket blivit mer intensivt och dels på att många av de små markerna, marker som kanske inte lönar sig så bra, blir igenplanterade, säger docent Lars Pettersson samordnare för Svensk Dagfjärilsövervakning.
  • Riktade naturvårdsåtgärder som blomsterrika kantzoner, anpassad slåtter och bibehållen hävd i värdefulla områden tycks vara viktigt för fjärilarna, skriver Naturvårdsverket.

LRF:s ordförande i Halland skriver 2019-07-08 i en insändare i HN
-”Den biologiska mångfalden är under stark press. Den mer eller mindre står och faller med betande djur i våra hagar”.
-”En värld utan en svensk hage blir tyst och kan inte sjunga om gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol”!

Bra om bönderna följer ordförandens rekommendationer och låter djuren beta i de svenska hagmarkerna! Och skapar fler hagmarker för betande djur och ökad biologisk mångfald.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Årets första puckellax i Ätran?

2017-07-07 kl.14:42 Årets första puckellax passerar i kameran vid Hertingforsen. 2019 är året då eventuella puckellaxar från 2017 års uppvandring återvänder.
2019-07-07 Bilden visar en trolig puckellax som passerar kameran vid Herting. Bilden skall valideras av de som sköter kameran innan uppgiften är säkrad. Data: www.fiskdata.se

Kända fiskeprofilen Hans Schibli är den som rapporterar om årets första möjliga fynd av puckellax i Ätran.

Alla puckellaxar bör avlivas och rapporteras till myndigheterna. Vi får hoppas att de inte får fäste i Ätran och andra västkuståar.

I Ätran kan puckellaxen omkomma om de vandrar upp i döda åfåran i Ätrafors. Där tyvärr även ätranlax, havsöring, ål och andra skyddsvärda arter omkommer så länge som inte länsstyrelsen kräver åtgärder av karftbolaget Uniper. Hertingprojektet visar att en effektiv åtgärd är att ha en minimitappning i den gamla åfåran.

Åfåran vid Ätrafors är dessutom N2000 område där Länsstyrelsen 2013 anvisar minimitappning i sin Bevarandeplan för Ätran. Läs mer här.

SLU föreslår åtgärder mot puckellaxen, läs mer här

1. Naturnytt

Sommar med rödklöver och surr av honungsbin

2019-07-04 Högsommaren är här med blommor och bin. Fälten av rödklöver doftar av honung. Arbetarbin jobbar flitigt med insamling av gyllengul honung och pollinerar samtidigt fröklövern så att bonden får bra avkastning på sin investering. Två flugor i en smäll. Men hur gick det för de vilda bina egentligen?
2019-07-03 Bra drag och surr i kupan i det halländska odlingslandskapet.

Bilden av svensk sommaridyll är fullständig. Nästan. Tills man läser odlingsanvisningen av rödklöver från Scandinavian Seed. (här). Och dagens debattartikel i DN om honungsbin (här). Och hur utländska honungsbin sprider sjukdomar till våra humlor och vildbin (här).

Det kan tyckas miljövänligt att lantbruket använder honungsbin för pollinering av fröklövern. Men sanningen är den att naturliga solitärbin och humlor blir alltmer sällsynta. De är känsliga för växtskydd med hjälp av pyretroider. (Läs bekämpning med hjälp av insektsgifter). Dessutom är de känsliga för honungsbinas sjukdomar varför de dör när de kommer i kontakt med utländska, importerade bin.

PS Det finns ekologisk odling av vallväxter. Om klövern på bilden är behandlad enligt odlingsanvisningen nedan framgår ej. DS

2019-07-03 Rödklövern Yngve från Svalöf Weibull och Lantmännen breder ut sig i Ätrans dalgång.
2019-07-03 Honungsbin från Halmstad är importerade arbetare som skall arbeta i Falkenberg. Endast på denna bild finns ett 20-tal kupor med tusentals bin som skall göra det jobb som lokala bin och humlor är experter på att utföra.

Från bondens Odlingsanvisning kan man läsa (citerad text):
Fröskördeåret Vår
Ogräsbekämpning: bör göras så tidigt som möjligt, när växtligheten kommit igång och när ogräsen är i bra tillväxt. Användbara preparat är: • Basagran MCPA 3,5-4 l/ha. • Basagran SG 1,4-1,7 kg/ha + MCPA 0,5 l/ha. Om ogräseffekten vid någon av ovanstående två behandlingar inte blir tillfredsställande, upprepas en ny behandling efter 8-14 dagar.
Växtskydd:Klöverspetsvivel Både den fullvuxna viveln och dess larv gör skada. Följden blir sänkt fröskörd. Redan med en larv på vart femte blomhuvud är en kemisk behandling ekonomiskt motiverad. I andra års frövallar skall alltid rutinbekämpning ske. Behandling görs alldeles före blomning. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid.
Ärtviveln. Bekämpningen är densamma som för klöverspetsviveln.
Gammaflyets larv. Larven hade en glupande aptit och gjorde mycket stor skada. Upptäcks inte larven förrän efter begynnande blomning, finns enbart ett biologiskt medel att tillgripa – Turex 1 kg/ha hade bra effekt 1996. Sker bekämpning mot klöverspetsviveln i klöverns knoppstadium, får man också en bra effekt mot eventuella larver från gammaflyet. Nyinsådder går bra att spruta, om larver uppträder. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid.
Bladdödning: Skördemetod Direkttröskning med föregående bladdödning. Bladdödning skall alltså inte sättas in för tidigt, utan först när 70-80 % av blomhuvudena blivit fullmogna. Vid ogynnsam väderlek kan det bli omväxning och bladdödningen måste upprepas. Preparat: Reglone 2,5-3,5 l/ha + Lissapol Bio 0,1 l /100 l vatten. Mycket viktigt är, att inte för lite vatten används, då det är en stor bladmassa som skall dödas. Minst 400 l vatten/ha.

Läs mer om växtskydd här.


1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Miljöfond för vem?

2019-07-01 Den kallas för Vattenkraftens Miljöfond. Den är finansierad via skattemedel. Och används bl.a. för att ersätta vattenkraftbolagens produktionsförlust vid miljöåtgärder.

Vattenkraftens Miljöfond har en alldeles egen hemsida med en alldeles egen informationskampanj. Läs mer här.

Där kan Du bl.a. få veta att åtta av de största Vattenkraftägarna är de som finansierar Vattenkraftens Miljöfond. De satsar 10 miljarder under en 20-årsperiod för att förbättra vattenmiljön. Därför sitter de i styrelsen för fonden och har full kontroll. De har också bestämt att Vattenkraftens Miljöfond även skall ersätta en del av bolagens produktionsförlust som blir följden av miljökraven. De ställer också kravet att miljöåtgärderna (påverkan på vattenkraften) begränsas till max. 2,3% av produktionen.

Läser man på Regeringens hemsida om Energiöverenskommelsen får man en helt annan bild av miljöfonden. Läs mer här.

Vattenkraftens miljöfond finansieras genom att vattenkraftbolagen får sänkt fastighetstaxering. Nettoresultatförstärkningen för vattenkraftsägarna uppgår därmed enligt Regeringens beräkning till ca 3,5 miljarder kronor per år, när reformen är fullt genomförd 2020. Bolagen får alltså en skattelättnad på 70 miljarder under 20-årsperioden av vilka 10 miljarder avsätts till Vattenkraftens Miljöfond som bl.a. skall ersätta bolagens produktionsförluster.

Finansieringen sker genom en höjd energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor. Energiskatten höjs för dessa från 1 juli 2017 till den 1 januari 2019 med 4,2 öre per kilowattimme. För en eluppvärmd villa med en årlig elanvändning på 20 000 kilowattimmar innebär förslaget att elkostnaden ökar med 1 050 kronor per år, inklusive mervärdesskatt. 

I verkligheten är alltså detta Hushållens Miljöfond och vi borde sitta i styrelsen och bestämma pengarnas användning. När 10 av de 70 miljarderna hushållen betalar till vattenkraftbolagen använts borde även övervägas om resterande 60 miljarder behöver användas. Och om mer än 2,3 % av vattenkraftens produktion behöver tas i anspråk för att uppfylla våra gemensamma vattendirektiv, art- och habitatdirektiv (N2000) och åldirektiv.

Det verkar helt orimligt att skattebetalarna skall betala vattenkraftbolagens miljöåtgärder, som de gör sken av att de själva har betalat. Dessutom bestämmer bolagen att miljöåtgärderna som skattebetalarna bekostat inte får utgöra mer än 2,3% av deras produktion! Detta strider mot all tidigare praxis i miljösammanhang där det sedan länge tillämpats att verksamhetsutövaren betalar nödvändiga åtgärder för att skydda miljön (PPP).

För handen på hjärtat; Vattenkraftens Miljöfond som vi själva bekostar via skattsedel med 70 miljarder var väl inte till för att öka Vattenkraftens vinstmarginaler, utan för att värna Miljön i våra vatten och rädda den akut hotade ålen från total utrotning?

Läs mer här. i Mittmedias Allehanda varför ordföranden i Sollefteforsens AB är så förjust i Vattenkraftens Miljöfond! Sollefteforsens AB betalar 1-1,5 miljoner kronor årligen till Miljöfonden och får i utbyte en årlig skattelättnad på 10 miljoner som enligt energiöverenskommelsen betalas av elkunderna. Vattenkraftens Miljöfonds styrelse består av kraftintressenterna och pengarna skall användas till reinvestering och utveckling av vattenkraften och delvis till att finansiera en begränsad miljöanpassning av vattenkraften.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ålens öde

2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.

”Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.

Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.

Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.

Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli ”sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:

Remiss 99-2019 Omprövning av vattenkraftenLadda ner



1. Naturnytt

Sjuka laxar i Ätran

2019-06-01 Ätrans laxar är vid denna tid vanligen silvriga, starka och livskraftiga. Nu noteras ett antal sjuka, svaga och svampangripna laxar i Ätran.

Det har varit ovanligt med sjuka laxar så tidigt på säsongen. Men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt med denna typ av skador och konditionsnedsättning på Ätranlaxen. Detta fenomen har tidigare främst uppmärksammats i Östersjöälvar.

Tyvärr ligger nu Ätran i topp för antalet tidiga skador på nystigen blanklax. Se mer på SVA:s hemsida för rapporter av sjuk fisk här.
Vid fiskräkning i Nydala har man hittills noterat 14 döende laxar som drivit nedströms. De tas om hand och grävs ned. Sjukdom har således drabbat de uppvandrade laxarna på sina lekområden uppströms Nydala i Högvadsån.

Sportfiskare i Ätran får i fiskevårdande syfte inte fånga fler än tre laxar före den 1 juli sedan är kvoten fylld. Nu riskeras att dessa sjuka, svampangripna fiskar återsätts. Ätrans laxbestånd behöver under rådande omständigheter stärkas. Fiskeregler och information kan användas för att marginellt minska risken för spridning av sjuk fisk.

2019-06-08 Sjuk fisk även i Norge. Läs mer hur organisationen
Redd Villaksen tar hand om problemet i vårt grannland.
– Vi vet ikke hva årsaken er enda, sier Britt Tørud ved Veterinærinstituttet til Jakt & Fiske. Mattilsynet understreker pålegget om desinfisering mellom alle vassdrag. Brudd på pålegget er straffbart. Läs merhär.

Ju kraftigare Ätrans laxbestånd är desto bättre motståndskraft (resiliens) har det mot olika typer av sjukdomar och påverkan. Därför är det nu viktigt inför förestående omprövning av Ätrans vattendomar att åtgärder vidtas för att stärka Ätrans unika laxbestånd. Här finns en potential att rädda tusentals laxar.

Hertingprojektet är i detta avseende ett föredöme. Om man på samma sätt släppte vatten i döda åfåran vid Ätrafors skulle ytterligare tiotusentals laxyngel produceras i Ätran! Potentialen för laxproduktion är också stor vid uppströms belägna kraftverk vid Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen (Stampån) och Skåpanäs forsar! Detta är särskilt angeläget eftersom den nu aktuella sjukdomen endast verkar drabba vuxen lax och inte laxyngel! Frågan om vatten i Ätran eller torrläggning äger vi själva här i Sverige! Läs mer här.

Hur kommer det sig att den friska Ätranlaxen smittas av dödliga sjukdomar? Odling av laxfisk riskerar att vara en allvarlig smittorisk för Ätrans laxar. Naturnytt har så sent som förra hösten varnat för detta. Läs mer här.

Orsakerna till fiskdöden i Ätran kan vara en kombination av olika faktorer. Vitaminbrist (Thiamin) är känt hos laxbestånd. Tillförsel av miljögifter i vatten från jordbruk och skogsbruk (Roundup och cypermetrin) är känt. Tillförsel av gifter från medicinering av människor och djur (klorfenak) är känt. Många av dessa substanser är starkt giftiga för fisk. Överfiske av bl.a. foderfisk på laxens uppväxtområden är känt. Laxdöden vid Ätrafors kraftverk när Ätrans gamla åfåra torrläggs är känd. Roundup, cypermetrin och klorfenak är förbjudet i vissa länder men tillåtet i Sverige. Frågan om rent, giftfritt vatten i Ätran äger vi själva här i Sverige!

Läs mer om den ”okända” laxdöden i P1 Kaliber här.

2019-06-12 Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida om sjuka laxar på västkusten. Läs mer här.

Bilden i ingressen är tagen 2019-05-29 av Firma Ingemar Alenäs och visar en sjuk tiokiloslax vid Hertings fiskräknare i Ätran. DS

PS. P4 Göteborg rapporterar den 13 juli 2019 att nu skall
Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet, utföra provtagningar på sjuka laxar i flera vattendrag i Halland och Bohuslän. Läs mer här. DS

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Nationell plan för vattenkraft


2019-05-28 Vattenkraften skall nu omprövas med moderna miljölagar då det hittills är 1918 års lag som varit förhärskande.

Havs och vattenmyndigheten vill nu ha in remissvaren före den 28 juni 2019. Läs remissen på deras hemsida här.

När det gäller Ätran föreslås nu en omprövning om 10 år 2028. Naturen i Ätran värderas lågt och en extremt låg andel av bolagets vinster i Ätran tillåts användas för miljöförbättrande åtgärder. Planen kan därmed inte sägas vara en plan för miljön utan just för vattenkraften.

Myndigheterna har redan haft ett förslag att det skulle dröja till 2038 dvs. 20 år innan Ätran skulle omprövas. Om nuvarande förhållanden skulle råda innebär det en fortsatt plågsam behandling av våra lax- och ålbestånd i Ätran där tusentals individer dör varje år. Trots att de omfattas av ålförordningen och skyddas av art- och habitatdirektivet. Läs mer om detta i remissvaret nederst på sidan.

Firma Ingemar Alenäs har tidigare lämnat in synpunkter på detta horribla förslag. I det nya förslaget backar nu myndigheterna 10 år till omprövning men risken för fortsatta missförhållanden är stor, då förslaget bygger på en rad felaktiga förutsättningar.

Bilaga 4 i Havs remiss anger ex. att N2000 värdena i Högvadsån endast påverkas av ett (1) vattenkraftverk! I Högvadsåns huvudfåra finns bl.a. Nydala kraftverk, Lia kraftverk, Ödgärdets kraftverk, Strömma kraftverk och Lilla Hallångens kraftverk. Ödgärdets kraftverk, dit laxen vandrar, har dessutom nolltappning som torrlägger laxens lek och uppväxtområden! Inom Högvadsåns avrinningsområde finns fler än 20 dammar och kraftverk som påverkar hydrologin! Detta kan inte vara obekant för myndigheterna då de är tillsynsmyndighet för dessa vattenverksamheter!

Men det blir såklart enklare att bara behöva göra åtgärder i ett av Högvadsåns alla vattenkraftverk. Och fiskarna brukar tiga still. Risken är dock uppenbar att EU återigen underkänner svenska myndigheters agerande när det gäller att följa vattendirektivet.

Läs Firma Ingemar Alenäs synpunkter på första remissomgången:

Remiss omprövning vattenkraftenLadda ner
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Större och fler laxar i Ätran

2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?

Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.

Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.

Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.

Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.