2020-04-28 Vad visar egentligen den nationella planen för datum när Ätran skall omprövas? Kartan visar 2024 men juristen säger 2027?

Ätran är indelad i fyra prövningsgrupper där den första har namnet ”Ätran från havet inkl Högvadsån”. Tidpunkt när ansökan skall lämnas in ”Vänersborg 1 september 2024”. Till detta finns också en illustrativ karta som visar att det gäller Ätran från Falkenberg till Ätrafors. Så långt är allt lätt att förstå. Läs dokumentet och se kartan för prövningsgrupper här.

Men så kommer vi till de juridiska spetsfundigheterna som gemene man har värre att greppa. Omprövningen gäller vattenkraftverk och på sträckan Falkenberg Herting – Ätrafors ligger inga kraftverk. Ätrafors kraftverk är beläget strax uppströms och skall lämnas in för omprövning först 2027! Så de som trodde att ansökan skulle vara inlämnad 2024 för omprövning av Ätrans N2000 område mellan havet och Ätrafors kan känna sig lurade.

Men säger vän av ordning Ätrafors reglering påverkar ju laxens reproduktion och uppväxt nedströms från Ätrafors till Falkenberg? Visserligen, säger juristen och myndighetspersonen, men detta kraftverk är beläget utanför den juridiska gränsen där omprövningen skall lämnas in 2024.

Därför räcker det att omprövningen av Unipers kraftverk i Ätran lämnas in 2027. Rolfsån, Suseån, Fylleån och Rönne å skall lämnas in för omprövning 2022. Ätran har västkustens störta produktion av vildlax och varje år dör tiotusentals laxar i onödan på grund av utestängning, torrläggning och korttidsreglering. Ätrans, laxar, ålar och havsnejonögon får lida till 2027 när ansökan om omprövning skall vara inlämnad. Sedan får vi se när domen blir klar och om den blir anpassad till Ätrans unika djurliv. Förhalningen fortsätter.
Läs mer

2020-04-26 Åbo Universitet har gjort långtidsstudier som visar att fåglar skadas av bekämpningsmedlet Roundup som innehåller Glyfosat som aktivt växtgift.

Tillverkare och användare hävdar att Roundup är ett effektivt medel mot ogräs och att det inte är skadligt för varken människor eller djur. I USA har två domstolar redan utdömt skadestånd för att Roundup förorsakat fall av cancer hos människor som exponerats. Nu visar en långtidsstudie att Roundup orsakar allvarliga skador på fåglar. Läs mer här och här (engelska).

I Sverige är Roundup det bekämpningsmedel som används mest i det konventionella jordbruket. Ca 700 ton har använts årligen på Svenska åkermarker. EU röstade 2017 om medlet skulle förbjudas eller tillåtas. Det var flera länder som drev linjen om att förbjuda detta växtgift ex Frankrike, Italien och Österrike. Men förslaget om fortsatt användning vann med en rösts övervikt. Roundup får därmed användas under fem år fram till 2022 med ytterligare ett års förlängning och utfasning fram till 2023.

Sverige röstade för fortsatt användning och var ett av de länder som var ”tungan på vågen” för fortsatt användning av detta potenta växtgift. Vad hände då med fåglarna som matades med växtgiftet Glyfosat i den finska långtidsstudien?

Fåglarna drabbades av en lång rad av allvarliga symptom. Honorna fick ökad risk för hjärnskador, försenad fjädertillväxt och det hittades glyfosat i fåglarnas lever, muskler och i ägg. Det utvecklades färre ungar än normalt. Dessutom fanns det mycket höga halter av glyfosat i de undersökta fåglarnas avföring och det kan i sin tur påverkar vilda växter och odlingsväxter i omgivningen.

Tyskland har aviserat att man kommer att rösta för ett förbud i EU nästa gång frågan behandlas 2023. Då får vi anta att Sverige följer beslutet och upphör med besprutning av det mest använda växtgiftet i Sveriges natur.

2020-04-22 Den 22 april firas jordens dag. Google har en trevlig animation där man firar biet. Firma Inger o Ingemar Alenäs har nästan fullbelagt på sitt bihotell.

De minsta djuren betyder allra mest för att jordens ekosystem skall fungera. Ju mindre desto viktigare och många är små, mycket små men finns ändå. De utför alla viktiga ekosystemtjänster så att vi människor kan överleva som en del av jordens näringsväv.

Den viktigaste frågan för moder jord är den biologiska mångfalden. Därför skall vi människor vara ödmjuka och inte förstöra den biologiska mångfalden. Då sågar vi av den gren som vi själva sitter på. Vi måste sluta att utrota jordens alla djur i vår änglamark.

För visst är det underbart att kunna njuta av blomdoften, fågelsången, humlesurret och hoppande laxar! En promenad i naturen är ett fint sätt att fira jordens dag!

Skogsavverkning och igenväxning är de största hoten mot den biologiska mångfalden Läs mer här.

2020-04-17 ”Ålen vandrar vidare till Sargassohavet och dör efter leken” kan man läsa i dagens uppslagsverk. En uppdaterad mera aktuell beskrivning är: ”Ålen åker flyg från England och lastbil från Helsingborg till de svenska sjöarna. Ålen dör på sin lekvandring i kraftverken innan den når fram till havet och bidragit till släktets fortlevnad”.

Tidningen ”Aktuell hållbarhet” har i dag en artikel av Pernilla Strid med helgläsning som de kallar ”Influgna yngel har inte räddat ålen”. Pernilla har gjort en grundlig research som klart visar att ålen befinner sig på utrotningens brant om vi inte ändrar strategi. Pernillas artikel är ännu mer belysande för ålens situation än det nyligen kritikerrosade Ålevangeliet av Patrik Svensson.
Läs mer här.

Vän av ordning frågar sig säkert varför inte influgna ålyngel från England räddar ålen? Det är ju så som myndigheter och kraftbolag kommit överens att ålen skall räddas.

Ynglen hamnar efter flygresan i karantän i Silver Eels anläggning i Helsingborg. Varje år väljs här en miljon ålyngel ut för att födas upp till mänsklig konsumtion, det ger en inkomst för 120 ton ål årligen. Detta räddar inte ålen i naturen utan ålen som rätt på matbordet.

Resten av ålarna skall efter flygtur, karantän och lastbilstransport hamna i de svenska sjöarna för att växa till sig. De planteras ut uppströms kraftverken för att fiskerättsägarna skall ha någon ål att fiska. När de resterande ålarna efter 15-20 år växt färdigt och skall vandra till Sargassohavet för att leka, möter de döden i kraftverkens turbiner och galler. Vägen till lekområdena är stängd.

Men då frågar sig vän av ordning vart tar de yngel vägen som trots allt vandrar in från Atlanten till Europa? Svaret är att de möts av kraftverksdammar och kan inte vandra upp till sina sjöar och uppväxtområden. Bolagen är befriade från att hålla ålyngelledare.

Det är därför kraftbolag och myndigheter kommit överens om att flyga in ålyngel från England. Någon kläckte då iden att vi kan ju sätta ut de karantäniserade ålynglen nedanför kraftverken så att de kan vandra tillbaka och leka?

VD för Silver eel säger att karantäniserade ålar blir till övervägande delen hanar medan ”vilda” ålar blir honor som har hundratusentals romkorn. Honålarna är större så att de klarar 800 milavandringen från Sverige tillbaka till Sargassohavet.

Danska undersökningar av karantäniserad ål visar att endast hälften så många överlever predation jämfört med ”vilda” ålar. Då frågar sig vän av ordning om det över huvud taget är möjligt att rädda ålen?

Det enkla och självklara svaret är att vi måste lyda naturen. Därför måste ålynglen ha möjlighet att fritt vandra upp till sina uppväxtområden. Blankålarna måste ha fria vandringsvägar till havet så som de haft i tusentals år. Hertingprojektet är ett exempel på att detta är möjligt att genomföra i alla våra åar! Detta är den enda och säkra lösningen för att rädda våra akut hotade ålar.

PS Just nu pågår vårvandringen av ål i Ätran. Samtliga utvandrande ålar dör i kraftverkens turbiner och galler DS