2021-08-01 Dokumentationen av fiskvandringen i Ätran är imponerande. Länsstyrelsen redovisar nu en rapport om fiskvandringen de senaste 20 åren!

Länsstyrelsens sammanfattning: Hertings kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder där den enda möjliga vandringsvägen i uppströms riktning var genom en brant teknisk fiskväg. I syfte att kontrollera fiskvägens funktion samt de vandrande beståndens storlek och karaktär har fiskvandringen övervakats med en elektronisk fiskräknare och manuella stickprovskontroller sedan år 2000.

Rapporten är skriven av Fiskevårdsteknik AB och utgör en förnämlig dokumentation av 20 års fiskvandring i Ätran. Författarna konstaterar att totalt har drygt 86 000 fiskpassager registrerats varav ca 76 000 i uppströms och ca 10 000 i nedströms riktning. 83 000 av registreringarna gäller lax och öring.

Dammen vid Hertings andra kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder för fisken men sedan 2014 är dammen öppen. Nu kan alla fiskarter efter 70 år av tillfällig torrläggning åter använda den brusande, naturliga Hertingforsen för vandring och reproduktion.

Författarna konstaterar att nettouppvandringen av laxfisk har ökat från i medeltal ca 2 400 till ca 4 100 per år efter återställningen av Hertingforsen. Laxens uppvandring ökade från ca 1 700 till 3 000 och öringens från ca 700 till 1 000. Majoriteten av de vandrande fiskarna har utgjorts av laxfisk, dvs. främst lax och öring men även hybrid (korsning mellan lax och öring), regnbåge, bäckröding och puckellax.

Viktigt är att även mer svagsimmande arter nu kan passera Herting. Resterande passager har utgjorts av 15 olika fiskarter. Vanligast förekommande bland dessa är ål, havsnejonöga, mört, färna och abborre.

Notabelt är att ålyngel inte kan räknas i den nya räknaren. När de insamlades och lyftes manuellt över dammen några år under 2000-talet noterades över 10 000 invandrande ålyngel per år vid Herting. Den naturliga ålyngelinvandringen till Ätran kan före kraftverksepoken ha överstigit en miljon ålyngel. Antagandet bygger på empiriska data där ålyngelinvandringen till Lagan av krafbolaget räknades till ca 1.3 miljoner på 1930-talet. Nu kan invandrande ålyngel vandra till Ätraforsdammen.

Hertingprojektet har betytt och betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden i Ätran. Läs mer här.

Länsstyrelsens rapport ger mycket viktig information om hur man med mer miljöanpassade vattendomar skulle kunna underlätta för olika fiskarters vandring och reproduktion i Ätran och ger därför värdefull information inför kommande omprövning 2024 och 2027, till moderna, miljöanpassade vattendomar. Läs rapporten här.

2021-07-30 Rapporter om främmande, invasiva arter blir alltmer vanliga. Vad är då en invasiv art?

En invasiv art, är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningområde, där den riskerar att påverka hela ekosystemet.

EU har därför gjort en lång lista över “förbjudna” arter som innebär att det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014.

Puckellax, ullhandskrabba, blåskrabba och småprickig penselkrabba är arter som Havs- och vattenmyndigheten ser som potentiellt invasiva och det rapporteras nu om dessa arter på västkusten och i Ätran. I skrivande stund har 25 puckellaxar hittills i år registrerats i fiskräknaren vid Herting.

Hallands Nyheter skriver i dag på ledarplats att “Det innebär att de utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och det ekosystem som de hamnat i”. Där har ledaren en viktig poäng. Dagens ekosystem är utarmade av intensivt fiske, jord- och skogsbruk vilket innebär att systemet mist sin naturliga motståndskraft (resiliens) mot förändringar och invasiva arter.

Krabborna kan lätt massföröka sig på grund av att deras naturliga fiende torsken är överfiskad. 35 000 ätranlaxar dör årligen på grund av kraftbolagens korttidsreglering, vilket banar vägen för den invasiva puckellaxen.

Ledaren i Hallands Nyheter konstaterar: “Artdöd och minskande biologisk mångfald beräknas i dag utgöra ett lika stort hot som den globala uppvärmningen”. Det är ett känt faktum att människan lever av och är beroende av naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster.

Nycklen till vår välfärd är därför ett hållbart fiske, jord och skogsbruk som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och inte utarmar ekosystemen, som då blir mer känsliga för både klimatförändringar och invasiva arter.

PS Puckellaxen på bilden är från Högvadsån DS

2021-07-29 Att skåda trollsländor har blivit omåttligt populärt. Dessa färgglada insekter har alltid trollbundit oss människor.

Sveriges främsta expert på trollsländor entomolog Göran Sahle´n vid högskolan i Halmstad, har efter många års forskning funnit intressanta fakta om sländorna.

Enligt Göran är trollsländor viktiga indikatorer på miljökvalitet. Kalkning har sedan 1970-talet pågått för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i våra sjöar och vattendrag. Kalkningens effekter på arter som “tål” surt vatten har varit omdiskuterad.

Göran drar nu slutsatsen att kalkningen tycks gynna den biologiska mångfalden hos trollsländor. Ovanligare arter av trollsländor får en chans att bli vanligare. Läs mer här.

Tidigare ansågs också att ålen var tålig mot surt vatten och denna “myt” har levt kvar. Numera vet man att ålyngel är kansliga för surt vatten samt att produktionen av ål är drastiskt lägre i försurade vatten jämfört med neutrala vatten. Därför erhöll Falkenbergs kommun kalkningsbidrag från EU för att rädda den akut hotade europeiska ålen. Men det är en annan historia… Läs mer här.

2021-07-27 Fiskräknaren vid Herting i Ätran har nu hittills registrerat 23 puckellaxar, 40 öringar och 1560 uppvandrande laxar.

Naturnytt har tidigare skrivit om vikten att registrera och ta upp alla puckellaxar som fångas av sportfiskare. Det är dessutom viktigt att ta fjällprov och sända in till myndigheter för att få viktig information om hur åtgärder bäst skall vidtas mot denna invasiva art.

Uniper håller nu inte sin frivilliga överenskommelse om att släppa minst 11 kbm/s i Ätran vid Ätrafors. Unipers egen hemsida anger i skrivande stund att de släpper 10 kbm/s vid kraftverket i Ätrafors.

Det innebär för närvarande en ökad stress och dödlighet hos ätranlaxens yngel och lekfisk, då lågt flöde ger ökad vattentemperatur och ökad predation samt minskat livsutrymme.

SMHI anger på sin hemsida att det naturliga hydrologiska nuläget uppströms Ätrafors vid Mårdaklev överstiger 12 kbm/s. Det beror således inte på tillrinningen att Uniper inte håller det avtalade flödet. Orsaken kommer inte heller att belysas då Länsstyrelsen i Halland prioriterat ned tillsynen i väntan på kommande omprövning.

SMHI anger vidare att det naturliga, oreglerade flödet hade varit mellan 14-15 kbm/s på laxens lekplatser i Vessigebro. Läget för ätranlaxen och det forsande vattnets ekosystem hade då varit betydligt gynnsammare.

Kommande omprövning skall ske enligt modern miljölagstiftning och då finns möjlighet att ta bättre hänsyn till laxens överlevnad och ålens fria vandring i Ätrans vattensystem.

PS Uniper har under dagen uppgraderat flödet vid Ätrafors. Från i kväll till i morron ökar man det planerade flödet från 13 till 21 kbm/s. Vattenfall anger samtidigt att timpriset på nordiska elbörsen för södra Sverige ökar från 49,31 öre per kWh till 103,14 öre per kWh. DS

PS 2021-07-27 var enligt Unipers hemsida det aktuella flödet 10 kbm/s vid Ätrafors och man kunde pga låg tillrinning inte hålla det avtalade flödet på 11 kbm/s. 2021-07-28 kl 09:30 är enligt Unipers hemsida det aktuella flödet vid Ätrafors 24 kbm/s. Spotpriset på nordiska elbörsen ökade från midnatt 28/7 till kl 08:00 från 47,98 kr till 113,75 kr/kWh. DS

2021-07-23 Ätrans N2000 område vid Ätrafors är avsatt för fiskar som lax, ål och havsnejonöga. Numera är åfåran oftast torrlagd och allt vatten körs till kraftverket i Ätrafors.

Länsstyrelsen i Halland skriver 2013-11-26 i sin bevarandeplan för Ätran: “Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Dagsläget i Ätran är att flödet är ganska lågt. Uniper anger på sin hemsida att dygnsmedelvärdet vid Yngeredsfors uppströms Ätrafors de senaste dagarna varierat mellan 16 och 11 kbm/s.

Det är förvånande att Uniper nu prognosticerar att frångå den frivilliga överenskommelsen om att släppa 11 kbm/s i Ätran redan innan tillrinningen uppströms på dygnsbasis understiger detta värde. Samt att N2000 området har haft en längre torrläggningsperiod.

Ätran är Sveriges viktigaste vatten för naturlig produktion av Atlantlax. Sträckan från havet till Ätrafors skall omprövas enligt moderna vattendomar senast 2024. Behovet av omprövning är stort då Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen årligen reducerar Ätrans laxproduktion med 34 500 smolt! Kruxet är att även om denna laxproducerande sträcka skall omprövas 2024 så skall omprövningen av Ätrafors kraftverk inte vara inlämnad förrän senast 2027! Havs och vattenmyndigheten har beräknat att omprövningsprocesserna kan pågå ytterligare under en 20-årsperiod! Länsstyrelsen i Halland har deklarerat att så länge omprövning pågår så prioriterar man inte tillsynen av verksamheten.

Hallands landskapsdjur laxen, ålen och havsnejonögonen behöver vatten nu, det kan inte vänta. Sverige har förbundit sig att följa EU:s vattendirektiv och ålförordningen. Ålen är akut hotad och beståndet tål inte att Sverige förhalar handläggningen. Det är inte OK att svenska och utländska bolag är befriade från att hålla fria vandringsvägar för fisken och att helt stänga av flödet i Ätrans naturliga åfåra.

2021-07-12 Nu har 11 puckellaxar registrerats i videokameran vid Hertingforsen! Ett enkelt fjällprov kan öka kunskapen om denna potentiellt invasiva art i Ätran!

Puckellaxar har registrerats i nordiska vatten 2017, 2019 och 2021. Norska NINA rapporterar att årets inslag av puckellax är rekordstort och de genomför nu en handlingsplan för att samla in kunskap och åtgärda fortsatt spridning av den främmande laxen. Läs mer här.

Svenska Havs- och vattenmyndigheten har gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa artens spridning. Läs mer här. Svenska myndigheter är bra på att utreda men när det kommer till praktisk handling har lite hänt på de fem år som problemet med puckellaxen varit känt.

Norska NINA menar att ett enkelt fjällprov är viktigt för att förstå spridningen av puckellaxen och därmed vidta rätt åtgärder. Därför skall fjäll insamlas från fångade laxar. Naturnytt har också uppmanat till att fjällprov tas på puckellaxar som fångas eller hittas döda i Ätran!

Är det då komplicerat att ta ett fjällprov? Svaret är nej, det är mycket enkelt och kan göras av alla som fiskar lax i Ätran! Torka bort slem och tag 10-20 fjäll som läggs i en liten påse (kan du vika själv av papper) och ange dina kontaktuppgifter, fångstplats, dag, fiskart, kön, vikt, längd och annat av intresse. Lämna till fisketillsynen så har Du gjort Din insats!

Läs mer om internationellt projekt om Puckellaxen och e-DNA här.

PS 2021-08-12 skriver Länsstyrelsen på sin hemsida vad vi bör göra om vi fångar en puckellax. Läs mer här. Den viktiga informationen som ett enkelt fjällprov kan ge nämns inte. Laxarna filmas men det som sportfisket kan bidra med är 1. att ta död på laxen. 2. ta ett enkelt fjällprov som ger viktig information om var fisken är född och hur problemet bäst skall lösas!DS

2021-06-25 Puckellax konstaterades 2017 och 2019 i Ätran. Nu är det dax igen! I juni 2021 har hittills två puckellaxar filmats i fiskräknaren vid Herting.

De som fiskar i Ätran uppmanas att inte släppa tillbaka fångad puckellax. Det är en främmande art som inte hör hemma i ån. Naturnytt har tidigare år föreslagit lämpliga åtgärder för att samla in information om puckellaxen. Läs mer här.

Länsstyrelsen uppmanade 2019 fiskare att rapportera in fångster av puckellax. Läs mer här.

Tidigare i år har 113 havsnejonögon vandrat upp i Ätran. Sveriges bestånd beräknades 2019 till ca 100 exemplar. Nejonögonen har nu setts vid sina lekgropar i Ätran. Tyvärr har kraftbolaget tidvis släppt endast ca 10 kbm/s förbi kraftverket vid Ätrafors. Medan tillflödet uppströms vid Yngeredsfors varit betydligt större. Det kallas korttidsreglering och skador uppstår på våra vandringsfiskar.

Korttidsregleringen i Ätran skall nu 2024 prövas av domstol enligt modern miljölagstiftning enligt EU:s vattendirektiv. Ätrans natur är beroende av en mer naturlig hydrologisk regim för att kunna fungera. I dagsläget beräknas ca 34 500 smolt dö årigen av bolagets relering.