2025-09-18 Laxen längtar efter att kunna vandra upp i den gamla Rävigeforsen till sina forna lekområden vid Yngeredsforsen och Skåpanäs forsar. Vägen är sedan 1918 tillfälligt stängd av en kraftverksdamm.

Döda åfåran var förr levande och kan lätt restaureras på samma sätt som Hertingforsen om viljan finns. Ätran hyser Sveriges största, vilda Atlantlaxbestånd. Om laxen får tillträde till sina forna lekbottnar skulle Ätran kunna producera flera vilda laxar än som nu produceras i Sveriges 24 västsvenska atlantalälvar.

Bevarandeplanerna för Ätran och Högvadsån är nu ute på remiss. Vill vi att Ätrans laxproduktion skall vara något ton som i dag eller vill vi ha tillbaka den stora produktion på tiotals ton som fanns när laxen och ålen kunde vandra fritt?

Bevarandeplanerna har många allvarliga brister. Värdet av vandringsfisken har inte beräknats varför planerna kan sägas vara värdelösa.

Bevarandeplanen anger att ätranlaxens lekområden i huvudfåran är begränsade till en några hundra meter lång sträcka strax uppströms Vessigebro samhälle. Sanningen är den att Ätrans huvudfåra är mycket viktig för laxproduktionen. Har denna felaktiga uppgift tillkommit genom slarv eller skall den säkra fortsatt korttidsreglering? Länsstyrelsen har tidigare angett att korttidsregleringen årligen minskar huvudfårans årliga laxproduktion nedströms Ätrafors från 70 000 smolt till 9 000 smolt!

Pågående revideringar för bevarandeplanerna Ätran och Högvadsån

Vattenblänk har lämnat remissynpunkter som kan läsas genom att klicka på rutorna nedan.