2019-08-18 Sumpafallen. 32 personer inklusive guider ställde upp denna dag för att lyssna på information om Laxens år och laxens barnkammare vid Sumpafallens naturreservat.
Länsstyrelsen i Halland ordnade en guidad tur vid Sumpa med Firma Inger o Ingemar Alenäs. Safsans kungliga historia och laxens vandring var några av begivenheterna.
Vi fick en härlig promenad längs ån och någon såg också hoppande lax vid Molinsfallet! Vår Ätranlax är unik och det är en ynnest att få uppleva denna miljö – det är friskvård och fiskevård när den är som bäst! Nu fortsätter vi att fira laxens år 2019!
Vaför Laxens år? Lyssna till David Attenborough här.
Fikat smakar gott och alla har något att berätta om sina erfarenheter av laxen och Sumpafallen.Vid Molinsfallet såg vi en hoppande lax på väg mot lekområdena vid G-Kås?Vi berättar om laxuppgången vid Nydala kvarn, och får även en färsk rapport från Berit och Sven-Erik Möller som i morse lyfte 5 laxar och 7 börlingar över fallet i Nydala. Ett fiskevårdande arbete som gett den kommunens miljöpris vid mer än ett tillfälle! Stor respekt för deras mångåriga fiskevårdsarbete! Foto: Niclas Elneus.
2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!
Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.
Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .
Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.
Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!
2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och ”ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som ”räddare i nöden” för den akut hotade ålen.
Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.
Kraftbolagen säger sig ta ”krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.
Hösten 2018 i Ätran gallermärkt, död ål som skulle vandrat vidare för att leka i Sargassohavet.
”Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD. Ändå marknadsför man tjänsten som att ”Ålodling gör naturen en tjänst”. ”Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.
Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att ”Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.
Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en ”greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen ”tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!
Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.
Sommaren 2019 i Ätran. Naturliga ålyngel kämpar förgäves för att vandra uppströms till sina uppväxtområden. Ålynglen som simmat ända från Sargassohavet dör en plågsam död, torkar eller äts upp av predatorer vid kraftverkens dammar.
Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.
2019-08-11 Nästa år skall FNs medlemsstater förhandla om nödvändiga åtgärder för att rädda de stressade ekosystemen i våra hav. Sverige intar en passiv position och avsäger sig ansvar.
Behovet är som bekant stort då misshushållning lett till att svenska fiskares fångster uteblivit när viktiga arter som torsk m.fl. försvunnit. Ett omfattande foderfiske har lett till att den ekologiska balansen i havet påverkas med bl.a. utmärglade laxar som återvänder till västkuståarna, vilket Vattenblänk tidigare rapporterat om. Se bilden på Ätranlaxen ovan och läs mer här.
Bilaterala samtal har inletts och miljöorganisationerna hoppas på ett starkt avtal som leder till skapandet av ett globalt organ med mandat för införande av reservat med nödvändiga föreskrifter.
– Sveriges regering har varit oroväckande passiva i utformningen av EU:s position inför förhandlingar berättar Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace i Sverige. Frågan om utformningen av system för att stoppa utrotningen av liv i världens hav har fått en väldigt låg prioritet i regeringskansliet. – De ansvariga ministrarna i UD och Miljödepartementet tävlar med varandra om att avsäga sig ansvar för beslut och agerande, säger Dima Litvinov. Läs mer här.
Vi har i färskt minne boken ”Tyst hav” som gavs ut 2008 och skrevs av nuvarande statsministerns ställföreträdare, tillika regeringens Miljö- och klimatminister. Hösten 1939 genomförde svenska staten en ”Tysthetskampanj” för att påminna befolkningen om vikten av att hålla tyst om sådant som skulle kunna vara till skada för det neutrala Sverige. När det gäller havsmiljön använder Sverige hittills samma strategi med ”största möjliga tyssssstnad…..”
2019-08-10 I dag fimades ytterligare en puckellax i Ätran. Är vi redo för att samla dokumentation och vad som behöver göras för att minska eventuella skadeverkningar av denna invasiva art?
2019-08-10 Puckellax 84 cm webbkameran vid Herting, Falkenberg. Källa: fiskdata.se
Inför leken i augusti liknar nu puckellaxarna Quasimodo, den vanskapte Disneyfiguren ringaren i Notre–Dame. Statens Lantbruksuniversitet har 2018 gett ut en publikation om vilka åtgärder som behöver vidtas. Läs mer här.
Falkenbergs Laxfiske skriver på sin hemsida att puckellax, hybridlaxar och regnbågar aldrig skall återutsättas. Läs mer här.
Vattenblänk har tidigare i år föreslagit ytterligare åtgärder med förbättrad information och datainsamling. Läs mer här. När sportfiskare fångar en puckellax borde det finnas klara instruktioner för att säkra insamling av material för att fastställa genetiskt ursprung, födelseälv, sjukdomar etc. Exempelvis borde insamling av fjällprov från fångad eller upphittad puckellax rekommenderas.
SLU skriver att det krävs ”ett utökat internationellt samarbete och informationsinsatser riktade till sport- och yrkesfiskare och allmänhet”. – I längden blir det enklare och billigare att göra en kraftfull insats nu istället för att vänta till fiskarna ökat i antal, säger professor Erik Petersson vid SLU.
De första puckellaxarna registrerades och fångades i Ätran sommaren 2017. Vi väntar nu på att bli informerade om vilka insatser som skall göras och vem som har ekonomiskt och praktiskt ansvar för de olika delarna med ex. insamling av fjäll, analyser, provtagning med eDNA mm.
Informationen kan med fördel läggas upp på Falkenbergs Laxfiskes hemsida.
2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade för en vecka sedan att 400 000 europeiska ålyngel nu flyttas från England till Sverige. I ett försök att rädda den akut hotade ålen. Men är denna gigantiska flyttning av ålyngel till för att rädda ålen, eller görs den för att mörka den pågående massutrotningen av ålen i Sverige?
Denna ofrivilliga omflyttning av ålyngel bekostas av sex vattenkraftföretag i projektet Krafttag ål. Notan går på över två miljoner kronor. Projektet är ett samarbete mellan vattenkraftföretagen och Havs och vattenmyndigheten och har enligt SR utförts nio gånger (år) tidigare.
– Jag tycker det är jättekul att engagera mig i det här eftersom ålen är en hotad art och vi kan göra skillnad, säger årets vinnare av Havs- och Vattenmyndighetens Miljöpris Sjöstjärnan 2019. – ”De här områdena vid Lökeberga är bland de bästa vi har för utsättning”. – ”Det är jättefina uppväxtområden för ål med fria vandringsvägar ut i Atlanten”. Läs mer här.
Kraftbolagens massiva PR-insats underskattar folks intelligens när man påstår att kraftbolagen räddar den akut hotade ålen när de fångar vilda yngel av europeisk ål i England och flyttar dem till Lökeberga i Sverige ca 160 mil längre från sina lekområden i Sargassohavet!
De vilda, infångande engelska ålynglen får dessutom åka flyg till Scandinavian Silver Eels´ karantän i Helsingborg där de mellanlandar innan de är ”färdiga” att sättas ut i svenska vatten. På hemsidan ”Miljönytta” skriver man att denna ”Ålodling gör naturen en tjänst”. Här får begreppet ”bjöntjänst” ett verkligt ansikte. Denna tjänst används av myndigheter och kraftbolag. – Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton berättar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel.
Ätrans vattenvårdskommitté (Fiskerikonsulent Gösta Edman) skrev redan för 50 år sedan (1970 !) i en rapport att tillgången på ål har minskat i Ätran under de senaste 30-40 åren! Detta p.g.a. den omfattande regleringen av huvudfåran, vilket medförde att ålen saknar uppvandringsmöjligheter. ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” skriver Edman 1970. Läs mer här.
Våren 2019 i Ätran. Lekmogna ålar kan inte levande passera kraftverkens galler och turbiner på sin väg till sina lekområden i havet. Bilden visar en gallermärkt, halvdöd ålhona vid ett av Unipers kraftverk.
Lösningen för att rädda den hotade ålen är således ganska självklar, ålen måste ha fria vandringsvägar till sina uppväxtområden i svenska sjöar och till sina lekområden i Sargassohavet! Hertingprojektet i Ätran vid Falkenberg har löst båda dessa problemen med uppvandring och nedvandring vid Hertings kraftverk! Kraftbolaget släpper dessutom vatten i den torrlagda åfåran vid kraftverket vilket ger en livsmiljö för ca 30 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel i forsen.
Om Unipers kraftbolag i Ätran uppströms Herting lämnade tillbaka vattnet till de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällsforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar skulle här på motsvarande sätt återställas habitat för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Formas har nyligen gett ut en ny rapport som visar denna korrelation mellan laxynglens och ålynglens habitat. Alla kraftbolag bör omsätta dessa resultat i praktisk handling. Läs rapporten här.
I år 2019 kommer liksom tidigare år tusentals ålyngel och lekmogna ålar att dö på sin vandring i Ätran. Och Ätrans gamla åfåra torrläggs!
Sommaren 2019. Naturligt invandrande ålyngel i Ätran stoppas effektivt av kraftbolagent Unipers dammar. Ålyngel som växer upp i Skandinaviens sjöar har en överrepresentation av stora ålhonor. Våra sjöar är därför extremt viktiga för det europeiska ålbeståndet.
Forskarna Erik Degerman och Olle Calles har nyligen skrivit en intressant artikel som publicerades i augusti 2019 i den ansedda tidskriften Aquatic Ecology. Forskarnas slutsatser är att när man restaurerar den Europeiska ålens habitat skall man prioritera de nedre uppväxtområdena i vattendragen. Utsättning av ålyngel bör ske i lämpliga habitat längre uppströms i avrinningsområdet där åltätheten är låg. På detta sätt gynnas ålbeståndet bäst. Läs mer här.
Därför är det anmärkningsvärt att kraftbolag och myndigheter gör tvärs emot vad forskarna visar: Man sätter ut ålyngel i havet eller nedströms första vandringshindret, och man underlåter att släppa vatten och restaurera ålhabitat högre upp i vattensystemet! Läs och se ålutsättningarna i havet här.
Nu är hög tid att kraftbolagen slutar att vilseleda och desinformera sina elkunder med PR för omflyttning av ålyngel. Man måste istället ta sitt miljöansvar och öppna de stängda vandringsvägarna för uppvandrande ålyngel och utvandrande ålhonor, som just nu varje år dör i stora mängder. Finansieringen är redan klar då regeringen beslutat om en skattelättnad för kraftbolagen på ca 70 miljarder kronor de närmsta åren, en kostnad som läggs på våra elräkningar. Hertingprojektet har visat att det går att rädda vandringsfisken!
2019-07-27 Ålynglen har simmat 700 mil från Sargassohavet för att växa upp i Ätrans sjöar. Men här är det stopp! Ålarna blir mat för hungriga kråkor och svarta trastar. De ålyngel som inte äts direkt, torkar ihop till livlösa ålpinnar!
Vid kraftverksdammen i Ätrafors stoppas ålynglen av Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s damm. Tusentals invandrande ålyngel hindras årligen på detta sätt vid våra kraftverksdammar, där de blir kråkmat. Varje år, varje sommar, varje natt är det samma visa. Läs mer här.
Efter att ha vandrat 700 mil möts ålen av vandringshinder. Ätran med hundratals sjöar, Lönern, Sämsjön, Tranemosjön, Åsunden, Fegen, Barken, Vismen, Måssjön var för några decennier sedan ålarnas hem och uppväxt. Nu är ålen en hotad art ,då de fråntagits rättigheten att komma hem. Fiskeföreningarna (och naturen) i alla Ätrans sjöar har mist en värdefull naturresurs.
Ålen är en akut hotad art. Fiskeförbud är infört på västkusten för yrkesfisket och för fiske med krok (metspö mm) vilket är straffbelagt i våra västkuståar.
Enbart i Ätrans över 3300 kvadratkilometer stora avrinningsområde finns hundratals sjöar där ålen förr hade viktiga uppväxtområden. Dessa är nu stängda av dammar för den akut hotade ålen, med kraftverksbolagens och Länsstyrelsen goda minne. Hindren är av stor omfattning. Om inte dessa stängda åar öppnas för ålen är den snart inte bara en akut hotad art men en utrotad art.
SMHI:s dammregister visar omfattningen av kraftverksdammar i Sverige. Ålen har nu förlorat sitt hem i sjöarna där den tidigare växte upp till tusentals honålar, som vägde över ett kilo styck! Lösningen är att dammägarna tar sitt miljöansvar och ger tillbaka fri väg för vandringsfisken, så som det varit i tusentals år och de senaste århundradena då ”kungsådra” infördes i våra vatten!
Metaren, som kan vara lille Pelle, blir brottsling om han fångar en ål på kroken. Kraftbolagen har tillåtelse att årligen döda tiotusentals ålyngel och vuxna ålar som skulle föra släktet vidare. Slakten på vandringsfisken pågår dagligen för öppen ridå, med kraftbolagens och myndigheternas goda minne. Därför är ålen hotad.
2019-07-25 Kl 00:00. Ätrafors kraftverk. Nyanlända ålyngel från Sargassohavet klättrar på de lodräta dammluckorna av trä. Några decimeter från dammkrönet är det torrt och ålarna trillar ned. När morgonen gryr har kråkor och svarta trastar dukat bord och tar sitt dagliga skrovmål på utmattade och döende ålyngel. 2019-07-25 Kl. 00:00 Ätrafors kraftverk. De desperata ålynglen klättar även uppför dammens lodräta betongfundament. Inga ålyngel klarar denna passage via dammen, alla dör av utmattning eller blir uppätna av fåglar. Här tar resan slut efter 700 mil från Sargassohavet…dagligen dör ett stort antal av de akut hotade ålynglen just nu vid Ätrafors…. en del av problemet är att denna massvandring sker nattetid och det som inte syns det finns inte?
Kraftbolaget skriver 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 till länsstyrelsen att “Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Fiskdöden med hundratals laxar och ålar fortsätter alltså vid Ätrafors 2018-2019-?? tills bolaget hittar en lösning på problemet.
Regeringen har beslutat att vattenkraftbolagen får en skattelättnad på 3,5 miljarder per år. Kostnaden läggs på våra elräkningar och pengarna går till bolagens Miljöfond. Under de närmsta 20 åren får bolagen på detta sätt 70 miljarder av elkonsumenterna. Pengarna skall bl.a. betala miljöåtgärder för vandringsfisken och ersätta bolagen för deras minskade vinster. Nu förväntar vi oss snabba åtgärder för vandringsfisken! Läs mer här.
Nedströms vid Hertings kraftverk i Falkenberg löste kommunen år 2013 problemet med döda ålar och laxar. Nu dör de vandringsfiskar som simmar vidare uppströms förbi Falkenberg vid Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s kraftverk i N2000-området vid Ätrafors istället…tills kraftbolagen hittar en fullgod lösning för elkonsumenternas pengar.
2017-07-25 Hur skall laxen i Ätran skyddas? Hav har infört ett minimimått för lax på 45 cm i svenska västkustälvar. Tanken var god, och innebär att man inte skall fånga laxsmolt i älvarna.
När man införde detta minimimått hade man inte tänkt sig att laxarna skulle återvända för lek till sin barndoms älv och fortfarande efter ett år i havet inte uppnått en längd av 45 cm när det normala efter ett havsår är ca 60 cm. Hur kunde det bli så fel?
2019-07-24 Leklax på 44 cm vandrar upp genom kameran vid Herting. Flera magra laxar mindre än 50 cm noteras nu i kameran. Källa: www.fiskdata.se
Laxen växer uppenbarligen inte på det sätt som den tidigare har gjort i havet. En tänkbar orsak är att laxens föda överfiskats och att laxen inte har något att äta. Hundratusentals ton av ex lodda fiskas nu och går till fiskmjöl till den norska laxodlingsindustrin. Laxar och havsfåglar (lunnefågel m.fl.) svälter i ett överfiskat hav.
För tre år sedan i augusti 2016 rapporterade vattenblänk om dessa problem som fortfarande är akuta. Läs mer här.
Åre kommun tar nu ställning för miljön och konsekvensen blir att man som första svenska kommun slutar att servera odlad lax på förskolor och skolor. Tack Åre kommun för att ni hjälper Halland att bevara vårt landskapsdjur laxen! Och samtidigt undviker de kemikalier som används vid odlingen. Läs mer här.
Det hjälper inte att sätta minimimått på fångst av lax. Regeringen har beslutat om miljömålet hav i balans och där ryms inte överfiske av vissa arter som blir en följd av den norska laxodlingen. Det innebär obalans i våra hav.
2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!
Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.
P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.
Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.
För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!
Läs även SLU:s rapport ”Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.
2019-07-15 I dag rapporterar ordföranden i Storasjöns-Ätrans fiskevårdsområde om torrläggning av Ätran vid Gunnarp.
Orsaken anges till att kraftbolaget Uniper stängt alla luckor vid Skåpanäs kraftverk. Händelsen är rapporterad till tillsynsmyndigheten som är länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Uppströms släpper Uniper ca 8 kubikmeter i sekunden vid Norrströmmen. Nedströms släpper kraftbolaget ca 10 kubikmeter per sekund vid kraftverket i Yngerdsfors. Allt enligt sin egen hemsida. Så torrläggningen beror inte på vädret!
Området är laxens forna lekområden och har även i dag intressanta fisk- och djurarter som dör vid torrläggning. Vid kommande omprövning av kraftverken i Ätran är det viktigt att man säkerställer att inte denna reglering fortgår. För att ta tillvara Ätrans stora internationella N 2000 värden. Läs mer om Nationella Planen för omprövning av vattenkraften här.
Ätrans nu torrlagda åfåror skulle, om bolagen släpper en minimitappning, bli hemvist för ca 700 000 laxar och ca 70 000 ålar. Skåpanäs forna forsar var ett betydande uppväxtområde för Ätranlaxen. Enbart här finns uppväxtplatser för ca 200 000 laxar och 20 000 ålar som idag är torrlagda. Läs mer här.
