2021-07-29 Att skåda trollsländor har blivit omåttligt populärt. Dessa färgglada insekter har alltid trollbundit oss människor.

Sveriges främsta expert på trollsländor entomolog Göran Sahle´n vid högskolan i Halmstad, har efter många års forskning funnit intressanta fakta om sländorna.

Enligt Göran är trollsländor viktiga indikatorer på miljökvalitet. Kalkning har sedan 1970-talet pågått för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i våra sjöar och vattendrag. Kalkningens effekter på arter som “tål” surt vatten har varit omdiskuterad.

Göran drar nu slutsatsen att kalkningen tycks gynna den biologiska mångfalden hos trollsländor. Ovanligare arter av trollsländor får en chans att bli vanligare. Läs mer här.

Tidigare ansågs också att ålen var tålig mot surt vatten och denna “myt” har levt kvar. Numera vet man att ålyngel är kansliga för surt vatten samt att produktionen av ål är drastiskt lägre i försurade vatten jämfört med neutrala vatten. Därför erhöll Falkenbergs kommun kalkningsbidrag från EU för att rädda den akut hotade europeiska ålen. Men det är en annan historia… Läs mer här.

2021-07-27 Fiskräknaren vid Herting i Ätran har nu hittills registrerat 23 puckellaxar, 40 öringar och 1560 uppvandrande laxar.

Naturnytt har tidigare skrivit om vikten att registrera och ta upp alla puckellaxar som fångas av sportfiskare. Det är dessutom viktigt att ta fjällprov och sända in till myndigheter för att få viktig information om hur åtgärder bäst skall vidtas mot denna invasiva art.

Uniper håller nu inte sin frivilliga överenskommelse om att släppa minst 11 kbm/s i Ätran vid Ätrafors. Unipers egen hemsida anger i skrivande stund att de släpper 10 kbm/s vid kraftverket i Ätrafors.

Det innebär för närvarande en ökad stress och dödlighet hos ätranlaxens yngel och lekfisk, då lågt flöde ger ökad vattentemperatur och ökad predation samt minskat livsutrymme.

SMHI anger på sin hemsida att det naturliga hydrologiska nuläget uppströms Ätrafors vid Mårdaklev överstiger 12 kbm/s. Det beror således inte på tillrinningen att Uniper inte håller det avtalade flödet. Orsaken kommer inte heller att belysas då Länsstyrelsen i Halland prioriterat ned tillsynen i väntan på kommande omprövning.

SMHI anger vidare att det naturliga, oreglerade flödet hade varit mellan 14-15 kbm/s på laxens lekplatser i Vessigebro. Läget för ätranlaxen och det forsande vattnets ekosystem hade då varit betydligt gynnsammare.

Kommande omprövning skall ske enligt modern miljölagstiftning och då finns möjlighet att ta bättre hänsyn till laxens överlevnad och ålens fria vandring i Ätrans vattensystem.

PS Uniper har under dagen uppgraderat flödet vid Ätrafors. Från i kväll till i morron ökar man det planerade flödet från 13 till 21 kbm/s. Vattenfall anger samtidigt att timpriset på nordiska elbörsen för södra Sverige ökar från 49,31 öre per kWh till 103,14 öre per kWh. DS

PS 2021-07-27 var enligt Unipers hemsida det aktuella flödet 10 kbm/s vid Ätrafors och man kunde pga låg tillrinning inte hålla det avtalade flödet på 11 kbm/s. 2021-07-28 kl 09:30 är enligt Unipers hemsida det aktuella flödet vid Ätrafors 24 kbm/s. Spotpriset på nordiska elbörsen ökade från midnatt 28/7 till kl 08:00 från 47,98 kr till 113,75 kr/kWh. DS

2021-07-23 Ätrans N2000 område vid Ätrafors är avsatt för fiskar som lax, ål och havsnejonöga. Numera är åfåran oftast torrlagd och allt vatten körs till kraftverket i Ätrafors.

Länsstyrelsen i Halland skriver 2013-11-26 i sin bevarandeplan för Ätran: “Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Dagsläget i Ätran är att flödet är ganska lågt. Uniper anger på sin hemsida att dygnsmedelvärdet vid Yngeredsfors uppströms Ätrafors de senaste dagarna varierat mellan 16 och 11 kbm/s.

Det är förvånande att Uniper nu prognosticerar att frångå den frivilliga överenskommelsen om att släppa 11 kbm/s i Ätran redan innan tillrinningen uppströms på dygnsbasis understiger detta värde. Samt att N2000 området har haft en längre torrläggningsperiod.

Ätran är Sveriges viktigaste vatten för naturlig produktion av Atlantlax. Sträckan från havet till Ätrafors skall omprövas enligt moderna vattendomar senast 2024. Behovet av omprövning är stort då Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen årligen reducerar Ätrans laxproduktion med 34 500 smolt! Kruxet är att även om denna laxproducerande sträcka skall omprövas 2024 så skall omprövningen av Ätrafors kraftverk inte vara inlämnad förrän senast 2027! Havs och vattenmyndigheten har beräknat att omprövningsprocesserna kan pågå ytterligare under en 20-årsperiod! Länsstyrelsen i Halland har deklarerat att så länge omprövning pågår så prioriterar man inte tillsynen av verksamheten.

Hallands landskapsdjur laxen, ålen och havsnejonögonen behöver vatten nu, det kan inte vänta. Sverige har förbundit sig att följa EU:s vattendirektiv och ålförordningen. Ålen är akut hotad och beståndet tål inte att Sverige förhalar handläggningen. Det är inte OK att svenska och utländska bolag är befriade från att hålla fria vandringsvägar för fisken och att helt stänga av flödet i Ätrans naturliga åfåra.

2021-07-12 Nu har 11 puckellaxar registrerats i videokameran vid Hertingforsen! Ett enkelt fjällprov kan öka kunskapen om denna potentiellt invasiva art i Ätran!

Puckellaxar har registrerats i nordiska vatten 2017, 2019 och 2021. Norska NINA rapporterar att årets inslag av puckellax är rekordstort och de genomför nu en handlingsplan för att samla in kunskap och åtgärda fortsatt spridning av den främmande laxen. Läs mer här.

Svenska Havs- och vattenmyndigheten har gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa artens spridning. Läs mer här. Svenska myndigheter är bra på att utreda men när det kommer till praktisk handling har lite hänt på de fem år som problemet med puckellaxen varit känt.

Norska NINA menar att ett enkelt fjällprov är viktigt för att förstå spridningen av puckellaxen och därmed vidta rätt åtgärder. Därför skall fjäll insamlas från fångade laxar. Naturnytt har också uppmanat till att fjällprov tas på puckellaxar som fångas eller hittas döda i Ätran!

Är det då komplicerat att ta ett fjällprov? Svaret är nej, det är mycket enkelt och kan göras av alla som fiskar lax i Ätran! Torka bort slem och tag 10-20 fjäll som läggs i en liten påse (kan du vika själv av papper) och ange dina kontaktuppgifter, fångstplats, dag, fiskart, kön, vikt, längd och annat av intresse. Lämna till fisketillsynen så har Du gjort Din insats!

Läs mer om internationellt projekt om Puckellaxen och e-DNA här.

PS 2021-08-12 skriver Länsstyrelsen på sin hemsida vad vi bör göra om vi fångar en puckellax. Läs mer här. Den viktiga informationen som ett enkelt fjällprov kan ge nämns inte. Laxarna filmas men det som sportfisket kan bidra med är 1. att ta död på laxen. 2. ta ett enkelt fjällprov som ger viktig information om var fisken är född och hur problemet bäst skall lösas!DS

2021-06-25 Puckellax konstaterades 2017 och 2019 i Ätran. Nu är det dax igen! I juni 2021 har hittills två puckellaxar filmats i fiskräknaren vid Herting.

De som fiskar i Ätran uppmanas att inte släppa tillbaka fångad puckellax. Det är en främmande art som inte hör hemma i ån. Naturnytt har tidigare år föreslagit lämpliga åtgärder för att samla in information om puckellaxen. Läs mer här.

Länsstyrelsen uppmanade 2019 fiskare att rapportera in fångster av puckellax. Läs mer här.

Tidigare i år har 113 havsnejonögon vandrat upp i Ätran. Sveriges bestånd beräknades 2019 till ca 100 exemplar. Nejonögonen har nu setts vid sina lekgropar i Ätran. Tyvärr har kraftbolaget tidvis släppt endast ca 10 kbm/s förbi kraftverket vid Ätrafors. Medan tillflödet uppströms vid Yngeredsfors varit betydligt större. Det kallas korttidsreglering och skador uppstår på våra vandringsfiskar.

Korttidsregleringen i Ätran skall nu 2024 prövas av domstol enligt modern miljölagstiftning enligt EU:s vattendirektiv. Ätrans natur är beroende av en mer naturlig hydrologisk regim för att kunna fungera. I dagsläget beräknas ca 34 500 smolt dö årigen av bolagets relering.

2021-06-23 Dagens Nyheter avslöjar ett hemligt dokument om EU:s nya skogsstrategi som föreslår att kalhyggen förbjuds. Läs artikeln här.

 I många länder i Europa är redan kalhyggesbruk antingen förbjudet eller kraftigt begränsat. Sverige är ett av de länder där kalhyggesbruk och markplöjning tillämpas i stor skala. Riksdagens beslutade miljömål om levande skogar uppnås inte, men nu kanske EU:s nya “Green Deal” blir räddningen för den svenska naturen.

Skogsbruket påverkar även den biologiska mångfalden och våra vatten. Det är sedan länge känt att kalhyggesbruket påverkar kvicksilverhalten i våra sjöar och att kvicksilvret förgiftar konsumtionsfisk högre upp i näringskedjan. Högst upp i den naturliga kedjan finns människan.

Sverige föreslår dock i den nationella planen att den akuta frågan om kvicksilver i våra vatten skall ges tidsfrist. Problemet skall därmed skjutas på framtiden för att lösas av kommande generationer. EU reagerar nu på exploateringen av den svenska naturen. Läs Naturnytts remissvar om skogsbrukets påverkan våra vatten här.

2021-06-08 Nu har 112 lekvandrande havsnejonögon registrerats vandra upp i Ätran. Hela det Svenska lekbeståndet bedömdes 2019 till mindre än 100 individer.

Det är positivt att myndigheterna synes ha underskattat antalet av den hotade arten något. Det negativa är Sveriges förhållningssätt till denna hotade art.

Länsstyrelsen skriver i sitt Åtgärdsprogram för havsnejonöga:
” I samband med EU-inträdet förhandlade Sverige fram ett undantag från kravet att peka ut särskilda skyddsområden för samtliga nejonögon. Fortfarande gäller kravet på att nejonögonen ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus”.

Ätran är ett av Sveriges starkaste fästen för havsnejonögat. Den största påverkan är enligt Länsstyrelsens rapport korttidsreglering och torrläggning. Ätran från Ätrafors till havet skall nu omprövas 2024 enligt NAP nationella planen. Då skall den föråldrade miljölagstiftningen ersättas av modern miljölagstiftning.

Havsnejonögat är en fighter och har funnits på jorden i 400 miljoner år. Varje hona bär enligt Fiskbasen på 24 000 till 240 000 ägg. Ynglen lever 6-8 år i floden innan de vandrar ut i havet. Det gäller nu att ta vara på den resurs som finns kvar i Ätran. Uniper har här ett fint tillfälle att visa sin miljöprofil och upphöra med korttidsreglering och torrläggning av Ätran.

Uniper skulle då medverka till att rädda det akut hotade havsnejonögat från utrotning i Svenska vatten. Dessutom skulle man “på köpet” årligen rädda 34 500 laxsmolt som årligen omkommer på grund av regleringen av Ätran.

2021-06-04 I Sverige pågår en utslagning av akut hotade arter. Med myndigheternas goda minne. Ett exempel är det hotade havsnejonögat som funnits på jorden i 400 miljoner år.

Myndigheterna beräknar att det finns mindre än 100 lekvandrande individer kvar av Sveriges hela bestånd av havsnejonöga. Det fastslogs i en inventering 2019.

Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida: “Havsnejonöga – en art på sista versen?” “Konkreta åtgärder behövs omedelbart”. Läs här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: “Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser”. Läs här.

Saken är den att nu den 4 juni 2021 har 62 lekvandrande havsnejonögon hittills räknats i Ätran! De utgör således över 60% av Sveriges lekbestånd. Som nu skall utföra sina lekbestyr för att föra det hotade släktet vidare. Larverna som kläcks redan några veckor efter leken skall sedan leva 6-8 år i Ätrans sedimentent innan de påbörjar sitt liv i havet.

Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för de värnlösa larverna. Havs och vattenmyndigheten har fastställt programmet. Men korttidsregleringen av Ätran fortsätter och lekområden och ynglens uppväxtområden torrläggs. Med myndigheternas goda minne.

Situationen för havsnejonögat i Sverige påminner om hotet mot bergsgorillor, flodhästar och elefanter. Men situationen här hemma är än mer kritisk. För inget görs åt korttidsregleringen av Ätran som dessutom årligen tar livet av 34 500 Ätransmolt (P. Sjöstrand 1998). De hotade arterna får betala priset till vinsterna för de utländska kraftbolagen. Sverige är ett av de länder där akut hotade arter lever farligast.

Just i skrivande stund leker havsnejonögat i Ätran. De lägger miljontals ägg för att trygga kommande generationer. Ägg och yngel massakreras av kraftbolagens korttidsreglering. Men hur länge kan denna ohållbara situation pågå innan Sverige har blivit ytterligare en art fattigare? Länsstyrelsen i Halland anger tidsperspektivet:

“Konkreta åtgärder behövs omedelbart!”