2020-06-27 Våldsamma plask hörs från hålorna i ”döda fallen” vid Ätrafors. Vattnet har fått tillfälligt liv. Är det badande som dyker från klipporna och svalkar sig i sommarhettan?

Nej, tyvärr är svaret detsamma som alla tidigare år denna sorgliga händelse utspelar sig i detta skyddade Natura 2000 område. Ätranlaxarna kommer vandrande nu från sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland, för att sluta livscykeln och reproducera sig till hösten. Då fångas de i den gigantiska laxfälla som kraftbolagtet Uniper ordnat vid Ätrafors. Plaskandet är laxarnas sätt att ropa på hjälp! Save Our Salmon. SOS

Vi berättar varje år om hur bolaget tillfälligt ”spiller” vatten i den gamla åfåran, vilket lockar laxen ända upp till kraftverksdammen. Bolaget stänger så helt flödet, laxen stängs inne och går en plågsam död till mötes.

I Torsdags hade Uniper ett av dessa tillfälliga, förödande vattensläpp från dammen. Det kombinerades med att Ätran korttidsreglerades och att flödet tillfälligt skruvades upp och tredubblades från ca 10 kbm/s till drygt 30 kbm/s. Trots att bolaget sagt sig kunna köra max 9,5 kbm/s på grund av rådande torka! Denna lockelse kunde laxen inte motstå och är nu instäng i dödsfällan som gillrats av Uniper. Läs mer om vattensläppet här.

Förra året dog det flera laxar. Om de inte dör direkt av värmeslag, syrebrist och kvävning, dör de en långsam död av sjukdomar där de formligen ”möglar” bort av den smittsamma sjukdomen fiskmögel som drabbar dessa stressade laxar.

Problemen med laxdöden i Natura 2000 området vid Ätrafors är lätt avhjälpt om bolaget släppte en minimitappning med vatten i den gamla naturliga åfåran. Laxen skulle överleva och fortplanta sig på samma sätt som den nu gör i Hertingforsen!

PS Måndag 2020-06-29 Dags igen! Uniper öppnar utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Kommer fler laxar att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors? DS

2020-06-25 I dag har regeringen formellt beslutat att en nationell plan skall genomföras för moderna miljövillkor i vattenkraften. Prövningarna av vattenkraften skall enligt regeringens pressmeddelande leda till ”största möjliga nytta för vattenmiljön, och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel”. Läs mer här.

I pressmeddelandet tillkännages att alla vattenkraftverk i Sverige kommer att prövas systematiskt utifrån den nationella planen . För Ätrans del innebär detta att prövningen i de nedre delarna till Ätrafors plus Högvadsån till Ödgärdet skall prövas 2024. Övriga delar av Ätrans vattensystem skall prövas 2027.

Ätran ger ett obetydligt tillskott till reglerkraften men har stora nationella och internationella miljövärden och är därför utsedd till N2000 område som särskilt internationellt bevarandevärd. Läs mer här.

I dag på beslutsdagen för omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar fick vi en påminnelse om behovet av den förestående omprövningen. Uniper öppnade tillfälligt vattenflödet i Ätrans naturliga N2000 område. Brunfärgat vatten, med sediment, stockar och grenar spolades ned över havsnejonögonens nyligen grävda och inventerade lekgropar som innehåller den känsliga rommen. Ätran blev under någon timmar ”bruna floden”. Vi får hoppas att man meddelat Vivab om tilltaget så att de inte körde in detta smutsvatten i kommunens vattentäkt.

Dagarna före den 25/6 har Uniper kört en tappning på ca 35 kbm/s genom Ätrafors. De har använt Ätrans Vattenråds hemsida för att torgföra reklamen om att bolaget frivilligt kör 11 kbm/s med omtanke om fisken, men att tillrinningen är så låg att man endast kan köra 9,5 kbm/s. Nu skriver bolaget vidare på hemsidan att man nu på lördag den 27/5 planerar att gå ned till 9,1 kbm/s.

Det är ganska uppenbart att nuvarande reglering av Ätran inte följer vattendirektivet och den svenska regeringsförklaringen om ” största möjliga nytta för vattenmiljön”.

2020-06-11 Över 500 laxar och 40 havsnejonögon har hittills passerat räknaren vid Herting i Falkenberg.

Vi ser nu att det var mycket värdefullt att dammen revs och att vandringsvägen med den naturliga, ursprungliga åfåran öppnades vid Herting. Det hotade havsnejonögat har nu funnit en vandringsväg.

Under våren har den hotade ålen vandrat ut på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Tyvärr har ålarna vid Ätrafors tvingats att vandra genom turbinerna i kraftverket vilket troligen lett till stora förluster. Endast fyra utvandrande ålar har registrerats vid Herting. Vi får hoppas att några vandrat ut via öppningen vid det fisksäkra gallret.

Smolt- besefällan kan användas för räkning av nedvandrande fisk, men den används alltför sällan.

Nu väntar vi på att årets första majfisk skall registreras, men det börjar närma sig slutet av säsongen för uppvandringen av denna sällsynthet.

2020-06-10 Märkningsförsök pågår för att få mer information om Ätrans värdefulla laxbestånd. Laxfiskare rapporterar nu om fångst av märkta laxar i Ätran och bidrar till vårt vetande om laxen.

Alla som fiskar i Ätran och fångar en lax kan hjälpa till genom att kontrollera om laxen har en liten sändare i bukhålan. Denna information kan sedan bl.a. användas till den nya förvaltningsplan som nu tas fram för att värna om Ätrans laxbestånd.

Naturnytt fick en påringning av en fiskare som undrade vad han skulle göra med sitt fynd av märkt Ätranlax. Till saken hör att det finns två olika märken; ett som använts av Göteborgs Universitet och ett som används av SLU. Detta var det större märket som används av GU. Denna märkning känns igen på att det är en svart glasfiberstav som mäter ca 3×30 mm se bild. Fiskens buk har sytts igen med ett stygn av en blå suturtråd.

SLU märkningen har bl.a. utförts av Berit Möller vid Nydala. Detta märke är betydligt mindre och ligger i fiskens bukhåla. Märket är ditsatt med ett litet skalpellsnitt och ingen suturtråd har använts. Här krävs detektivarbete för att hitta märket!

Båda märkena är av typen PIT-tag märken där förkortningen står för Passive Integrated Transponder. Sändaren har ett inbyggt microchip som aktiveras så att registrering sker. GU använde märkningen för att kontrollera överlevnaden på utvandrande smolt från Ätran. SLU använder märkningen för att Nydala skall registrera antalet återvandrande fiskar.

Om du fångar en märkt fisk kan PIT-taggens information registreras och du bidrar på så sätt till kunskapen om Ätrans unika laxbestånd!
Leta dessa millimeterstora sändare nästa gång ni resar er nyfångade lax och sänd in dessa ”minisändare” till forskarna.

Kontakt vid fynd av det större märket kan tas med Professor Johan Höjesjö vid Göteborgs Universitet johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Kontakt vid fynd av det mindre märket kan tas med Högvadsåns Nedre Fiskevårdsområde som handhar märkningen.

2020-06-03 Laxens livsutrymme krymper när vattenståndet sänks i våra vattendrag. Är detta lågvatten naturligt eller kan vi påverka situationen vid reglerdammarna i Ödgärdet och Ätrafors?

Vid bron uppströms Ullared har ätranlaxen ett av sina viktiga lek- och uppväxtområden i Högvadsån. Varje år dokumenterar länsstyrelsen laxförekomsten med elfisken. Elfiskestationen i Ullared är för närvarande i det närmaste torrlagd. Senaste årets elfisken visar förekomst av katastrofalt lite laxyngel.

Även från Ätrans huvudfåra kommer rapporter om extremt låga flöden och tidvis torrläggning av stränder och laxens grunda lekområden. Ätrans flöde regleras inom ramen för gällande vattendom. Korttidsregleringen följer elpriset som kan variera mycket på timbasis. Regleringen av Ätran i maj innebar att det på en timma kunde variera med över 200 000 ton vatten som släpptes genom Ätrafors turbiner! Detta är förödande för djurlivet och leder till erosion och sedimenttransport i ån. Läs mer här. Tillrinningen vid Yngeredsfors visar att det hydrologiskt inte funnits fog för att korttidsreglera till 11 kbm/s eller mindre nedströms vid Ätrafors. Vattenframrinningen har varit tillräcklig men korttidsregleringen styrs helt av ekonomiska intressen utan verderbörlig hänsyn till Ätrans N2000 värden.

Situationen i Högvadsån, laxens barnkammare, är än värre än i Ätran och liknar mer regleringen i Ätrafors vid ”döda fallen”. Här har kraftbolaget tillstånd att helt stänga av vattenflödet uppströms laxens skyddade (N2000) lekområden. Vid vårt besök på elfiskestationen i Ullared var läget allvarligt för laxen. Ynglen stred om livsutrymmet i det syrefattiga vattnet. Hägrar, kråkor, trastar och skrakar kalasar på lättfångade byten.

Om vi värdesätter laxen och Ätrans-Högvadsåns N2000 värden kan vi lätt tillse att inte stänga av allt vatten i Högvadsån och inte korttidsreglera Ätran så att naturen skadas. Det vore rimligt med tanke på att de som äger ett enskilt avlopp eller en industri får ta sin del av kostnaden för miljövården. Dessutom har Högvadsån kalkats för mer än 150 miljoner kronor för att laxen skall överleva…….. men laxen lever inte utan vatten och är helt i händerna på kraftbolagen som med små åtgärder kunde förbättra sin egen miljöpolicy.

2020-05-22 I dag är det den biologiska mångfaldens dag. Tidpunkten är bra vald med tanke på att naturen lever upp under våren.

Flyttfåglarna har anlänt och våra inhemska fågelarter häckar. Jag satte upp fem fågelholkar i går, bättre sent än aldrig. Bihotellet på husväggen är ganska fullbokat. Insekterna börjar besöka vår oklippta ”vildäng” i gräsmattan. Nu i coronatider har vi tid att uppskatta naturen och vara tacksamma för att vi får uppleva detta skådespel.

Nattetid brummar ollonborrarna i trädgården och kornknarren, nattskärran och näktergalen kan man ha turen att höra vid nattliga promenader i Ätradalen.

Det som händer nattetid under ytan kan vara ändå mer fördolt men det är en viktig del av näringsväven i våra vatten. Nattsländorna kläcks efter några år som larver och surrar nu över nattsvart vatten och blir föda för fladdermöss och fiskar.

Ätranlaxen återvänder från Färöarna och vandrar upp i Ätran vid Tullbron , vidare till Garvarforsen, Hertingforsen och forsarna vid Vessigebro. Men vid N2000 området i den tidigare forsen vid Ätrafors (Rävigeforsen) är vattnet avstängt av kraftbolaget som borde ha modet att ge den biologiska mångfalden en chans.

Flera vandringsfiskar kommer nu upp i Ätran efter sitt liv i havet. Majfisken är en art som vi hoppas skall återvända till Ätran. Ålynglen kommer från Sargassohavet och hjälps nu upp av Nedre Möllans naturvårdare via en ålyngelledare i Lillån i Vessigebro.

Havsnejonögonen blir filmstjärnor vid sin nattliga vandring vid Herting. De vandrar upp i Ätran efter att ha avslutat sin havsresa, där havsetappen kanske innebar att de liftat med en val eller tonfisk.

Just i natt, på den biologiska mångfaldens dag, har fem havsnejonögon filmats när de vandrade upp i den ”befriade” Hertingforsen. Varken ålyngel eller nejonögon kunde tidigare vandra upp i Ätran då de under 70 år (1944-2014) hindrades av kraftverksdammen.

Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen uppmärksammas nu på den biologiska mångfaldens dag av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Tidigare kommunekologen prisas med hederstecken som en av deltagarna i detta lyckade projekt med vandringsfisken i Ätran. Läs mer här.

”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske”. Citat av H.M. Carl XVI Gustaf vid invigningen av Hertingforsen den 1 april 2014.

2020-05-17 Ätrans vattenråd har hand om recipientkontrollen av Ätrans vattensystem där Fegensjöarna ingår. Synlabs årsrapport visar en omfattande syresbrist vid 2019 års sommarprovtagning.

Ätrans vattenråd hade årsstämma i fredags och inför denna har man på hemsidan gjort en sammanfattning av årets recipientkontrollrapport. Läs sammanfattningen här.

Vattenmyndigheten för västerhavet skriver i sin förvaltningsplan om aktuella åtgärder för åtgärdsområde 42 Ätran. ”Ätran är kraftigt reglerad med många kraftverk som ger betydande påverkan. Inom Ätrans åtgärdsområde har 21 sjöar och 55 vattendrag ett dokumenterat förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Alla har ett förbättringsbehov med avseende på bristande konnektivitet och ett antal vattenförekomster har även ett förbättringsbehov när det gäller morfologiska förändringar och flödesförändringar”. Läs mer här.

Ätrans vattenråd har en recipientkontrollgrupp som föreslår vilka parametrar som skall mätas för att uppnå god vattenkvalité och god ekologisk status och för att se åtgärdsbehovet. Kommuner och industrier ingår i gruppen och betalar även kontrollprogrammet. Vattenkraften deltar ej och är undantagna från finansiering av programmet. Trots att vattenkraften enligt vattenmyndigheten är en av de verksamheter som har störst påverkan på Ätrans vattensystem.

Kraftbolagets reglering av Fegensjöarna syns tydligt när stränder påverkas och ger negativa effekter för båtlivet. Vad som inte syns lika tydligt är vad som sker under ytan. Fegen har ett av världens få kvarvarande bestånd av den vårlekande siklöjan. Denna art är beroende av kallt syrerikt vatten och simmar därför på sommaren i det kalla, syrerika vattnet på lite större djup. Den är en laxfisk och beroende av syrgashalter över 7 mg/liter vatten. Även den höstlekande siklöjan är beroende av syrerikt vatten. Den vårlekande siklöjan lever på utrotningens gräns och den höstlekande har minskat kraftigt under de senaste åren.

Fegens syrefattiga vatten är en stor stress för sjöns känsliga ekosystem med bottenfauna, plankton, fisk och fåglar. Normalt sett uppstår endast syrebrist tillfälligt i sjöarnas bottenvatten. V Fegen har i sommar haft syrebrist i hela vattenmassan under termoklinen från 9 meter och ned till över 20 meter med värden < 3 mg/l.

Syrebrist uppstår vid nedbrytning av organiskt material. Det kan inte uteslutas att den brutala regleringen och torrläggningen av Fegens stränder ger en onormal sedimenttransport och erosion som flyttar organiskt material till djupare områden. Syrebrist uppstår då sommartid när detta material bryts ned.

Ätrans brutala korttidsreglering ger även effekter i huvudfåran ända ned till Falkenberg. Sedimenttransporten är omfattande. Läs mer här.

2020-05-11. Årets smoltvandring från laxens barnkammare i Högvadsån ser bättre ut än förra årets låga siffror. Berit Möller rapporterar att årets räknade smolt vid Nydala nu överstiger 1000 individer. Förra året räknades endast något över 600 smolt.

Därför har inga smoltmärkningar gjorts i år. Man vill inte stressa den känsliga smolten i onödan. På 1960-talet var antalet räknade smolt från Högvadsån vissa år tio gånger större än dagens. Skillnaden i antal utvandrade smolt var då ännu större eftersom fällans effektivitet beräknas vara något under 20 procent.

Det är känt att laxens smoltstadium är en av de känsligaste perioderna i laxens liv. Smolten skall ställa om sitt liv från att andas sött vatten till att andas salt vatten. Det kräver en stor ansträngning varför konditionen måste vara god och tajmingen i vandringen perfekt för att laxen skall överleva i havet.

Det är känt att laxens vandring och överlevnad är beroende av vattenflödet som påverkas och regleras av vattenkraften. Därför hade vattenkraften sedan 1980-talet en vattendom på att sätta ut 1200 smolt årligen i Ätran som kompensation för de skador man orsakade genom regleringen. Under 2020 har korttidsregleringen av Ätran och stressen på smolten tyvärr varit omfattande. Läs mer här.

Olyckligtvis satte kraftbolaget ut sjuka laxar i Ätran på 1980-talet fån Laholms laxodling som kompensation för regleringsskador. Laxarna var infekterade med den fruktade parasiten Gyrodactylus salaris som överfördes till den vilda laxen. Parasiten kan infektera varje lax med över 1000 exemplar som äter hål på laxens skyddande slemskikt och hud. Många laxyngel dör av parasiten innan de skall vandra ut i havet.

Nu i vår har fiskare sett sjuka tvåsomriga laxyngel i Ätran. De angripna ynglen var ”ludna” med ett vitaktigt ludd och simmade inte undan och gömde sig som normala laxyngel.

Det är känt att laxsmolt som är angripna av laxparasiten har hudskador som leder till att de får problem med osmoreguleringen. Denna funktion är livsavgörande när de skall ställa om från att andas i sötvatten till att andas havsvatten. På 1960 och 70-talet återkom ca 12% av smolten som vuxen lax. Nu återkommer endast ca 2% av smolten som vuxen lax. Kombinationen av korttidsreglering och parasitangrepp är olycklig och viktiga orsaker till försämrad överlevnad.

Det finns en princip som heter PPP och betyder att det är förorenaren, dvs. den som påverkar som betalar när det uppstår en miljöskada. Men vem är det som betalar i Ätran? Jo det är smolten som får betala med tusentals laxar och det är smoltens liv som är insatsen.

2020-05-08 Myndigheterna försöker desperat stoppa ålfisket för att rädda den hotade ålen. Men ålens livscykel är bruten av vattenkraften och då kan beståndet inte fortleva.

Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu ett förlängt ålfiskestopp under tre månader som det svenska bidraget till att rädda den akut hotade ålen. Läs förslaget här.

Den verkliga orsaken till ålens försvinnande måste nu åtgärdas. Det hjälper inte att kraftbolagen kompenserar med influgna ålyngel från England eller att försök görs att stoppa ålfisket under november, december och januari.

Dörren till ålens hem är stängd med kraftverksdammar som är omöjliga att forsera. De lekmogna ålarna dör till 100% i kraftverkens turbiner när de skall vandra till Sargassohavet och leka. De sista procenten av ålen håller på att utrotas. För kraftbolagens del är det frivilligt att vidta åtgärder. Men för de som fiskar ål tillgrips lagstiftning och man begår en brottslig handling om man bryter mot lagen.

Det duger inte längre att fortsätta på den inslagna vägen. Den ursprungliga ålyngelinvandringen till Sveriges inlandsvatten beräknades av Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium (2011) till mellan 180 och 360 miljoner ålyngel. Myndigheterna beräknar att 20% av kraftbolagens utsatta ålynglen bidrar till lekflykten av blankål. Det innebär att den ursprungliga produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten skulle ha varit 36 till 72 miljoner blankålar.

Sveriges ålplan stadfäster nu att vår ursprungliga ålproduktion i inlandsvattnen före kraftverksepoken var ca 300 ton. Om man räknar med att de lekmogna ålarna väger 1 kilo blir det ca 0,3 miljoner ålar. Denna siffra ligger till grund för kraftbolagens åtaganden som innebär att de ”bara” får ta död på 60% av lekålarna. Någonstans blev det fel. Oavsett sifferexercisen måste den akuta situationen för ålen snarast åtgärdas.

Om ålen skall räddas kan kraftbolagen inte fortsätta att bryta ålens livscykel! De naturligt invandrande ålynglen kan inte stängas ute från sitt hem. De lekmogna ålarna skall inte löpa gatlopp genom kraftbolagens turbiner och totalt förintas på det sätt som sker i dag. Det leder ofelbart till ett tystare hav och till att vi endast kan läsa om ålen i Ålevangeliet.

Läs Sportfiskarnas remissvar till förslaget om att skydda ålen här.
Läs artikel om ålens situation i Aktuell Hållbarhet här.
SOS – Save Our Silver eel