Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport f\u00f6r kommuner, vattenr\u00e5d m.fl. f\u00f6r att man skall ta r\u00e4tt beslut f\u00f6r v\u00e5r gemensamma tillg\u00e5ng; vatten. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n Var och en av oss individer \u00e4r ocks\u00e5 kommuninv\u00e5nare, som s\u00e4tter v\u00e4rde p\u00e5 v\u00e5rt gemensamma vatten. Sveriges Vattenr\u00e5d \u00e4r tillsatta f\u00f6r att v\u00e4rna dessa tillg\u00e5ngar och ekosystemtj\u00e4nster. \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att n\u00e5 god status i reglerade vattendrag \u00e4r ett prioriterat omr\u00e5de inom vattenf\u00f6rvaltningen. Sedan flera \u00e5r anv\u00e4nds en ekosystemtj\u00e4nstansats inom det svenska milj\u00f6m\u00e5lsarbetet. <\/p>\n\n\n\n Vattendragens merv\u00e4rden g\u00f6r kommunen mer attraktiv att leva och verka i. B\u00e5de inv\u00e5nare och f\u00f6retag flyttar hit och d\u00e4rmed stiger b\u00e5de fastighetsv\u00e4rden och skatteint\u00e4kter. \u00c4lvar och sj\u00f6ar lockar fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninv\u00e5narna m\u00e5r ocks\u00e5 b\u00e4ttre, n\u00e4r de vet att dricksvattnet \u00e4r tryggt och s\u00e4kert och att sj\u00f6n \u00e4r och kan f\u00f6rbli en tillg\u00e5ng \u00e4ven f\u00f6r kommande generationer. Sammantaget kan f\u00f6rb\u00e4ttringen i en sj\u00f6 eller \u00e4lv skapa stora samh\u00e4llsekonomiska v\u00e4rden. <\/p>\n\n\n\n I bilaga 2 redog\u00f6r vattenmyndigheterna f\u00f6r nyttan av de ekosystemtj\u00e4nster som uppn\u00e5s med fl\u00f6desanpassad vattenreglering. Detta inneb\u00e4r att man l\u00e5ter den reglerade fl\u00f6desregimen avspegla den naturliga fl\u00f6desregimen f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ekologiska processer i reglerade vattendrag. SLU som utv\u00e4rderat skriver att detta dock inte implementerats i Sverige i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Tyv\u00e4rr har man missat m\u00e5nga intressanta referenser p\u00e5 grund av att f\u00f6rfattarna uteslutit viktiga ord i sin s\u00f6kning efter referenser. Exempel p\u00e5 ord som man missat \u00e4r; fish migration, barriers, impact, management, mortality, stock indicators, restocking, restoration, regulated, invertebrates, Atlantic salmon, European eel etc. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a> <\/p>\n\n\n\n Tyv\u00e4rr har vattenmyndigheten d\u00e4rf\u00f6r bl.a. missat att referera till \u00e5tg\u00e4rder i \u00c4tran p\u00e5 svenska v\u00e4stkusten samt f\u00f6rberedande och p\u00e5g\u00e5ende arbeten i R\u00f6nne \u00e5 inom projektet Life Connects. Litteraturgenomg\u00e5ngen av goda exempel n\u00e4r det g\u00e4ller damm- och vattenregleringsprojekt \u00e4r s\u00e5ledes mycket ofullst\u00e4ndig.<\/p>\n\n\n\n Hertingprojektet i \u00c4tran \u00e4r ett utm\u00e4rkt positivt exempel d\u00e4r fria vandringsv\u00e4gar och fl\u00f6desanpassad reglering gett ekosystemtj\u00e4nster som vida \u00f6verstiger kostnaderna. Projektet \u00e4r bl.a. beskrivet p\u00e5 Havs- och Vattnmyndighetens egen hemsida. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n L\u00e4nsstyrelsen i Halland har ocks\u00e5 skrivit en publikation om projektet som finns p\u00e5 deras hemsida. Den socioekonomiska nettovinsten i projektet \u00e4r ber\u00e4knad till 65,4 miljoner kronor! Kostnader f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder (dammrivning mm) samt minskad energiint\u00e4kt \u00e4r d\u00e5 fr\u00e5ndragna. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n De svenska politikerna har nu denna information om vilka tillg\u00e5ngar som ligger i v\u00e5ra reglerade vatten. Enbart i \u00c4trans nedre delar finns torrlagda \u00e5f\u00e5ror vid \u00c4trafors, Yngeredsfors, B\u00e4llforsen, Skogsforsen och Sk\u00e5pan\u00e4s forsar. Dessa har en str\u00e4ckning som \u00e4r ca 24 g\u00e5nger s\u00e5 l\u00e5ng som Hertingforsen. H\u00e4r finns en stor socioekonomisk samh\u00e4llsvinst om vi tar tillvara dessa ekosystemtj\u00e4nster p\u00e5 samma s\u00e4tt som i Hertingforsen!<\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r nu ett viktigt arbete f\u00f6r \u00c4trans Vattenr\u00e5d, L\u00e4nsstyrelsen i Halland och Vattendomstolen som 2024-2028 skall ompr\u00f6va torrl\u00e4ggningen av \u00c4trans d\u00f6da \u00e5f\u00e5ror. Vattenkraftens Milj\u00f6fond har 10 miljarder avsatta f\u00f6r ompr\u00f6vning av dessa omoderna vattendomar. Rubrikbilden visar Yngeredsforsen med vatten. Merparten av tiden tar det tyska kraftbolaget Uniper allt vatten och d\u00e5 \u00e4r ca en mil av \u00c4trans naturliga forsar torrlagda fr\u00e5n \u00c4trafors till Sk\u00e5pan\u00e4s. EU:s vattendirektiv: \u201dVatten \u00e4r inte vilken vara som helst, utan ett arv som m\u00e5ste skyddas, f\u00f6rsvaras och behandlas som ett s\u00e5dant.\u201d Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport f\u00f6r kommuner, vattenr\u00e5d m.fl. f\u00f6r att man skall ta r\u00e4tt beslut f\u00f6r v\u00e5r gemensamma tillg\u00e5ng; vatten. L\u00e4s mer h\u00e4r. Var och en av oss individer \u00e4r ocks\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nyttan med b\u00e4ttre vatten<\/span>
\u00c4trans vatten \u00e4r ett arv som m\u00e5ste skyddas och f\u00f6rsvaras!<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"