{"id":8892,"date":"2020-01-23T21:37:29","date_gmt":"2020-01-23T21:37:29","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8892"},"modified":"2020-01-23T22:30:11","modified_gmt":"2020-01-23T22:30:11","slug":"kalkar-vi-vara-sjoar-for-mycket-for-lite-eller-lagom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8892","title":{"rendered":"Kalkar vi v\u00e5ra sj\u00f6ar f\u00f6r mycket, f\u00f6r lite eller lagom?"},"content":{"rendered":"\n<h6 class=\"wp-block-heading\">2020-12-23. Sveriges 100 000 sj\u00f6ar har varit h\u00e5rt drabbade av surt nedfall. \u00d6ver 10 000 sj\u00f6ar har blivit allvarligt f\u00f6rsurade och ca 5000 sj\u00f6ar har kalkats f\u00f6r \u00f6ver 5 miljarder svenska kronor. Detta har varit en av de mest lyckosamma milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder som  p\u00e5g\u00e5tt dagligen sedan 1978 och fortfarande p\u00e5g\u00e5r. Entrepren\u00f6rer, konsulter och  tj\u00e4nstem\u00e4n skall ha en eloge f\u00f6r detta effektiva och h\u00e5llbara milj\u00f6arbete. <\/h6>\n\n\n\n<p>Sveriges sj\u00f6ar och vattendrag har f\u00e5tt tillbaka  livet genom kalkningen vilket gett en levande landsbygd med m\u00f6jlighet till utveckling och ekoturism. I V\u00e4stsverige \u00e4r \u00f6ver 75% av produktionen av atlantlax beroende av kalknings\u00e5tg\u00e4rder! I de sj\u00f6ar och vatten som kalkas i V\u00e4stsverige har kalkm\u00e4ngderna successivt anpassats till minskat nedfall och m\u00e4ngderna dragits ned. <\/p>\n\n\n\n<p>Det sura nedfallet har gl\u00e4djande minskat kraftigt sedan topparna p\u00e5 1960 och 70-talet. Men Sverige \u00e4r ett avl\u00e5ng land d\u00e4r det \u00e4r olika f\u00f6rh\u00e5llanden b\u00e5de vad avser m\u00e4ngden surt nedfall och markens motst\u00e5ndskraft. V\u00e4rst \u00e4r situationen i V\u00e4sterhavets vattendistrikt d\u00e4r nedfallet varit st\u00f6rst samtidigt som det \u00e4r tunn jordm\u00e5n och berggrunden best\u00e5r av sura bergarter med gnejs och granit. Distriktet har drygt 10 000 sj\u00f6ar av vilka 5000 \u00e4r f\u00f6rsurade av surt nedfall.  Enligt \u00e5tg\u00e4rdsplanen fr\u00e5n V\u00e4sterhavets vattendistrikt kalkas h\u00e4r endast 1255 sj\u00f6ar. Det vore rimligt att kalka efter behov.<\/p>\n\n\n\n<p>Statens Lantbruksuniversitet skriver nu i ett pressmeddelande att det \u00e4r dags att dra ned p\u00e5 den svenska kalkningsverksamheten. En tredjedel av alla sj\u00f6kalkningar bed\u00f6ms som on\u00f6diga. L\u00e4s mer<strong> <\/strong><a href=\"https:\/\/www.svd.se\/kalkningen-av-sura-sjoar-kan-minskas\">h\u00e4r<\/a> Detta \u00e4r ett kraftigt underbetyg \u00e5t SLU:s r\u00e5dgivande expertroll. Samtidigt som man s\u00e4ger sig \u00f6verkalka norrl\u00e4ndska vatten med mindre behov, s\u00e5 missar man att f\u00f6resl\u00e5 kalkning av V\u00e4stsvenska vatten med ett skriande behov av nykalkning. H\u00e4r skulle v\u00e4xa upp tusentals akut hotade \u00e5lyngel men vattnet \u00e4r f\u00f6r surt. pH m\u00e5let har dessutom s\u00e4nkts fr\u00e5n 6,3 till 6,0 i laxvatten och fr\u00e5n 6,0 till 5,8 i \u00f6vriga vatten med f\u00f6rekomst av \u00e5l, m\u00f6rt mm. Dessa nya gr\u00e4nsv\u00e4rden \u00e4r direkt skadliga f\u00f6r Hallands landskapsdjur laxen samt f\u00f6r sj\u00f6arnas ekosystem och hindrar att god status kan uppn\u00e5s. <\/p>\n\n\n\n<p>Sedan kalkstarten 1978 finns kalkexpertisen inte l\u00e4ngre i V\u00e4stsverige (N,O) utan i Uppland (C) och V\u00e4sternorrland (AC). Nu basunerar man ut att det \u00e4r fel inriktning p\u00e5 den svenska kalkningsverksamheten. Och att man m\u00e5ste anpassa kalkningen till minskat nedfall. Trots att detta sedan l\u00e4nge har varit k\u00e4nt i V\u00e4stsverige och behovsanpassat  i flera decennier. Vad &#8221;experterna&#8221; har missat \u00e4r  att n\u00e4ra 80% av alla sj\u00f6ar i Halland (N) fortfarande \u00e4r f\u00f6rsurade och okalkade!<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"727\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Andel-f\u00f6rsurade-sj\u00f6ar-1024x727.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-8895\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Andel-f\u00f6rsurade-sj\u00f6ar-1024x727.jpg 1024w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Andel-f\u00f6rsurade-sj\u00f6ar-300x213.jpg 300w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Andel-f\u00f6rsurade-sj\u00f6ar-768x545.jpg 768w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Andel-f\u00f6rsurade-sj\u00f6ar.jpg 1040w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>K\u00e4lla: Hans Oscarsson, Nykalkningsbehovet i Sverige Rapport 2015:1<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Naturv\u00e5rdsverket skriver i Rapport 6880 i den \u00e5rliga uppf\u00f6ljningen av Sveriges nationella milj\u00f6m\u00e5l 2019: &#8221;F\u00f6rsurning, \u00f6verg\u00f6dning och milj\u00f6gifter \u00e4r fortfarande stora problem i vissa omr\u00e5den och bidrar till att en majoritet av svenska sj\u00f6ar och vattendrag inte uppn\u00e5r god ekologisk och kemisk status&#8221;.  De svenska milj\u00f6m\u00e5len stadf\u00e4ste 2010 att till 2020 skulle vi inte ha n\u00e5gra sura sj\u00f6ar. Nu \u00e4r vi framme vid 2020 och merparten av Hallands sj\u00f6ar \u00e4r fortfarande antropogent f\u00f6rsurade. <\/p>\n\n\n\n<p>Snart skall \u00e4ldre vattendomar ompr\u00f6vas enligt NAP s\u00e5 att \u00e5len och andra vandringsfiskar f\u00e5r tillg\u00e5ng till sin hemortsr\u00e4tt. D\u00e5 m\u00e5ste vattnet ha ett acceptabelt pH v\u00e4rde! Falkenbergs kommun fick 2010 \u00f6ver en miljon kronor i EU bidrag f\u00f6r att kalka ett tiotal okalkade sj\u00f6ar l\u00e4mpliga f\u00f6r \u00e5lens tillv\u00e4xt. L\u00e4s mer<a href=\"https:\/\/www.sportfiskarna.se\/portals\/sportfiskarna\/PDF\/kunskap_fakta\/Nykalkningsrapport%202015_webb.pdf\"> h\u00e4r<\/a> sid 24-25. \u00c5lf\u00f6rordningen s\u00e4ger att vi skall v\u00e4rna den akut hotade \u00e5len. Det \u00e4r ytterst allvarligt att SLU gl\u00f6mde bort V\u00e4stsverige och \u00e5len i utv\u00e4rderingen av kalkningsverksamheten. Saknas det svenska kalkningsanslag borde man se att EU \u00e4r villigt att bidra till att Sverige uppfyller \u00e5lf\u00f6rordningen!<\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom \u00e4r det oansvarigt av SLU att g\u00e5 ut med pressmeddelanden om minskad sj\u00f6kalkning n\u00e4r V\u00e4stsverige lever med tusentals f\u00f6rsurade och \u00e5ltomma sj\u00f6ar som har ett skriande behov av kalknings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppn\u00e5 god ekologisk status i enlighet med regeringens beslutade milj\u00f6m\u00e5l!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2020-12-23. Sveriges 100 000 sj\u00f6ar har varit h\u00e5rt drabbade av surt nedfall. \u00d6ver 10 000 sj\u00f6ar har blivit allvarligt f\u00f6rsurade och ca 5000 sj\u00f6ar har kalkats f\u00f6r \u00f6ver 5 miljarder svenska kronor. Detta har varit en av de mest lyckosamma milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder som p\u00e5g\u00e5tt dagligen sedan 1978 och fortfarande p\u00e5g\u00e5r. Entrepren\u00f6rer, konsulter och tj\u00e4nstem\u00e4n skall ha &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8892\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Kalkar vi v\u00e5ra sj\u00f6ar f\u00f6r mycket, f\u00f6r lite eller lagom?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":6731,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-8892","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8892"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8892\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8920,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8892\/revisions\/8920"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/6731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8892"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=8892"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=8892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}