{"id":8061,"date":"2019-09-18T12:40:29","date_gmt":"2019-09-18T12:40:29","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8061"},"modified":"2019-09-18T13:56:36","modified_gmt":"2019-09-18T13:56:36","slug":"sill-skarpsill-stromming-eller-odlad-lax","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8061","title":{"rendered":"Sill, skarpsill, str\u00f6mming eller odlad lax?"},"content":{"rendered":"\n<h6 class=\"wp-block-heading\">2019-09-18 F\u00f6rvirringen \u00e4r total n\u00e4r det g\u00e4ller vad som \u00e4r vad. Inte ens b\u00e5tarna som fiskar i \u00d6stersj\u00f6n vet vad de f\u00e5ngar? Panerad str\u00f6mmingsflundra med potatismos och lingon \u00e4lskas av m\u00e5nga men hatas av n\u00e5gra.<\/h6>\n\n\n\n<p>Havs- och Vattenmyndigheten anger p\u00e5 sin hemsida att kvoterna 2018 i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r 426.293 ton f\u00f6r sill och 312.332 ton f\u00f6r skarpsill vilket inneb\u00e4r 738.625 ton totalt f\u00f6r dessa b\u00e5da arter. Man f\u00f6rst\u00e5r  att dessa b\u00e5da arter \u00e4r extremt viktiga f\u00f6r \u00d6stersj\u00f6ns ekosystem, n\u00e4r b\u00e5tarna bed\u00f6ms kunna g\u00f6ra ett \u00e5rligt uttag av \u00f6ver 738 miljoner kilo (!) Och t\u00e4nk om man f\u00f6ljer receptet p\u00e5 2 hekto str\u00f6mming per person r\u00e4cker denna sillf\u00e5ngsten till 2.131.195.000 portioner str\u00f6mming med potatismos och lingon!<\/p>\n\n\n\n<p>Men nu \u00e4r det s\u00e5 att f\u00e5ngsten landas i Skagen (Danmark) p\u00e5<br>FF Skagens fiskmj\u00f6lsfabrik, d\u00e4r man har en gigantisk anl\u00e4ggning f\u00f6r att mala ner alla fiskar till fiskmj\u00f6l. Fiskmj\u00f6let blir s\u00e5 till f\u00f6da f\u00f6r odlade laxar, hundar mm. Sillen blir till odlad lax.<\/p>\n\n\n\n<p>Massmedia rapporterar nu om en skandal kring detta redan tveksamma fiske, n\u00e4mligen att fiskeb\u00e5tarna rapporterar f\u00e5ngst av fel arter n\u00e4r de kommer till Skagen med f\u00e5ngsten. Men kan det vara s\u00e5 farligt att man uppger fel art p\u00e5 f\u00e5ngsten? <\/p>\n\n\n\n<p>Saken \u00e4r den att b\u00e5tarna rapporterar att de f\u00e5ngar 56% sill\/str\u00f6mming medan myndigheternas kontroller visar att det endast \u00e4r 27% sill\/str\u00f6mming och att resten \u00e4r skarpsill. L\u00e4s mer <a href=\"https:\/\/www.aktuellhallbarhet.se\/sill-eller-skarpsill-fiskefusk-hotar-bestanden\/\">h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Denna medvetna felrapportering ger stora ekologiska konsekvenser f\u00f6r \u00d6stersj\u00f6n och f\u00e5r stora ekonomiska konsekvenser f\u00f6r b\u00e5tarna och f\u00f6r staterna. Vi antar att yrkesfiskarna ser skillnad p\u00e5 en sill och en skarpsill men att det \u00e4r den ekonomiska effekten de vill \u00e5t.<\/p>\n\n\n\n<p>De f\u00f6r\u00f6dande ekologiska konsekvenserna \u00e4r att dessa felaktigt rapporterade f\u00e5ngster ligger till grund f\u00f6r biologernas ber\u00e4kning av kommande f\u00e5ngstkvoter. \u00c4r bed\u00f6mningsgrunderna fel blir kvoterna fel och det f\u00e5r stor negativ p\u00e5verkan p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns hela ekosystem. Och n\u00e4r det g\u00e4ller torsken, kan det vara s\u00e5 att den p\u00e5verkas om 738.625 ton av deras basf\u00f6da fiskas upp f\u00f6r att ist\u00e4llet bli fiskmj\u00f6l f\u00f6r odlade laxar?<\/p>\n\n\n\n<p>De stora ekonomiska konsekvenserna beskrivs av Kasper Schou vice fiskeriinspekt\u00f6ren f\u00f6r norra Jylland. Kasper ber\u00e4ttar f\u00f6r P1 Sverige: En av de st\u00f6rsta svenska fisketr\u00e5larnas fusk: &#8221;I st\u00e4llet f\u00f6r 1 000 ton sill som skepparen p\u00e5 b\u00e5ten uppgav fanns 129 ton sill ombord&#8221;. (och resten skarpsill) &#8221;Om man g\u00f6r det till pengar \u00e4r det cirka 1,4 miljoner danska kronor.\u201d Notera att detta g\u00e4llde landning av <strong>en<\/strong> f\u00e5ngst. Lyssna och l\u00e4s mer i Radio P1 Program Kaliber<a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/sida\/artikel.aspx?programid=1316&amp;artikel=7299143\"> h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Vattenbl\u00e4nk g\u00f6r den enkla ber\u00e4kningen att den svenska fiskaren d\u00e5 gjorde en &#8221;vinst&#8221; p\u00e5 1607 danska kronor per ton som felrapporterades. Eftersom felrapporteringen \u00e4r k\u00e4nd och totala sillkvoten \u00e4r 426293 ton blir b\u00e5tarnas totala &#8221;vinst&#8221; av felrapporterna ca 285.016.497 svenska kronor! Ett gigantiskt svindleri som hittills varit ganska riskfritt f\u00f6r b\u00e5tarna. Eller som en skeppare f\u00f6rsvarar sig med aktuella klimatargument: <strong><em>&#8221;Det \u00e4r l\u00e4ttast f\u00f6r oss, mest br\u00e4nsleeffektivt att fiska skarpsill&#8221;.<\/em><\/strong>  Klimatargumenten g\u00e5r oftast hem men tar s\u00e4llan h\u00e4nsyn till den viktiga fr\u00e5gan om biologisk m\u00e5ngfald samt en levande natur med en h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns inga l\u00e5ngsiktiga vinnare i den h\u00e4r h\u00e4rvan. \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6rtvinar. Torsken sv\u00e4lter. Algblomningen \u00f6kar d\u00e5 sillen \u00e4ter djurplankton som betar alger. Fiskeb\u00e5tarna s\u00e5gar av den redan sk\u00f6ra gren d\u00e4r de sitter. M\u00f6jligen \u00e4r det str\u00f6mmingshataren som blir vinnaren d\u00e5 hen slipper doften av nystekt str\u00f6mming. Men hen kanske ist\u00e4llet \u00e4lskar torskrygg och d\u00e5 \u00e4r det r\u00f6kt.<\/p>\n\n\n\n<p><br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2019-09-18 F\u00f6rvirringen \u00e4r total n\u00e4r det g\u00e4ller vad som \u00e4r vad. Inte ens b\u00e5tarna som fiskar i \u00d6stersj\u00f6n vet vad de f\u00e5ngar? Panerad str\u00f6mmingsflundra med potatismos och lingon \u00e4lskas av m\u00e5nga men hatas av n\u00e5gra. Havs- och Vattenmyndigheten anger p\u00e5 sin hemsida att kvoterna 2018 i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r 426.293 ton f\u00f6r sill och 312.332 ton &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=8061\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Sill, skarpsill, str\u00f6mming eller odlad lax?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":8077,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-8061","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8061","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8061"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8061\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8091,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8061\/revisions\/8091"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/8077"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8061"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=8061"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=8061"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}