Vem best\u00e4mmer vilka kraftverk som skall f\u00e5 ta del av skattebetalarnas ”guldregn” och vilka \u00e5tg\u00e4rder som pengarna skall anv\u00e4ndas till? De \u00e5tta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, M\u00e4larkraft, J\u00e4mtkraft och Skellefte\u00e5 kraft) bildar Vattenkraftens Milj\u00f6fond AB och tills\u00e4tter Anna Jiv\u00e9n som VD.
Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader f\u00f6r pr\u00f6vning av milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rderna i domstol, eventuella produktionsf\u00f6rluster, utrivning inom ramen f\u00f6r den nationella planen samt milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder. Eftersom man satt ”bocken till tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare” \u00e4r denna l\u00f6sning ”kassask\u00e5pss\u00e4ker” d\u00e5 kraftbolagen sj\u00e4lva styr bidragen. D\u00e5 pengarna prim\u00e4rt kommer fr\u00e5n statskassan hade det varit rimligt att milj\u00f6intressen haft inflytande och att \u00e5tg\u00e4rderna som bekostas av Milj\u00f6fonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.<\/p>\n\n\n\n
Var hamnar Milj\u00f6fondens pengar och vad inneb\u00e4r det konkret f\u00f6r kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefte\u00e5 kommun var inte villiga att det kommun\u00e4gda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till milj\u00f6fonden de kommande 20 \u00e5ren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna. Hur prioriteras vilka kraftverk och \u00e4lvar som skall f\u00e5 ta del av ”guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall v\u00e4ga Energim\u00e5l mot Milj\u00f6m\u00e5l f\u00f6r att f\u00e5 fram \u00e5tg\u00e4rder. ”Strategier f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder i vattenkraften – avv\u00e4gning mellan energim\u00e5l och milj\u00f6kvalitetsm\u00e5let Levande sj\u00f6ar och vattendrag”. <\/em><\/strong>2014:14. L\u00e4s rapporten h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n B\u00e5da m\u00e5len har f\u00e5tt en bed\u00f6mning fr\u00e5n 0 till 1 d\u00e4r tal n\u00e4ra noll inneb\u00e4r liten betydelse f\u00f6r respektive m\u00e5l och tal n\u00e4ra ett inneb\u00e4r att stor vikt l\u00e4ggs vid \u00e5tg\u00e4rder som d\u00e5 ger god m\u00e5luppfyllelse. Rapporten redovisar dessa v\u00e4rden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data \u00e4r h\u00e5rresande och underskattar l\u00e4sarnas analysf\u00f6rm\u00e5ga! Skalan f\u00f6r Energim\u00e5l \u00e4r logaritmerad medan skalan f\u00f6r milj\u00f6m\u00e5l b\u00f6rjar p\u00e5 0,3. Effekten f\u00f6rst\u00e5r man b\u00e4st om man anv\u00e4nder samma v\u00e4rden<\/em><\/strong> f\u00f6r \u00e5arna och s\u00e4tter in dem i figuren men byter axlarna f\u00f6r energim\u00e5l och milj\u00f6m\u00e5l. Vattenbl\u00e4nk gjorde experimentet och lade in samma v\u00e4rden<\/em><\/strong> f\u00f6r sju \u00e4lvar med en stj\u00e4rna och med r\u00f6d text! B\u00e5da axlarna b\u00f6r rimligtvis b\u00f6rja p\u00e5 noll vilket ocks\u00e5 korrigerades. Den \u00e4ndrade presentationen av samma data visar d\u00e5 att hallands\u00e5arna \u00e4r obetydliga n\u00e4r det g\u00e4ller att bevara energim\u00e5let! Vilket b\u00e4ttre st\u00e4mmer \u00f6verens med verkligheten.<\/p>\n\n\n\n Energimyndigheten delar in vattendragen d\u00e4r Grupp 4 \u00e4r: Motala str\u00f6m, Lagan, Norrstr\u00f6m, Nissan, Gide\u00e4lven, \u00c4tran och Helge \u00e5. Energimyndigheten skriver: ”Avseende milj\u00f6kvalitetsm\u00e5let har dessa ett l\u00e4gre v\u00e4rde eftersom det f\u00f6rekommer flera andra milj\u00f6problem s\u00e5som f\u00f6rsurning och \u00f6verg\u00f6dning i avrinningsomr\u00e5dena. Dessa avrinningsomr\u00e5den har idag h\u00f6gst antal vandringshinder av de avrinningsomr\u00e5den som hyser vattenkraft.” ”Strategin f\u00f6r denna grupp avrinningsomr\u00e5den b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara att till\u00e4mpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenf\u00f6rekomster som har st\u00f6rst v\u00e4rde f\u00f6r energisystemet, medan \u00f6vriga vattenf\u00f6rekomster b\u00f6r uppn\u00e5 milj\u00f6kvalitetsm\u00e5lets ambitioner.”<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n \u00c4trans haro klassar myndigheterna som ett av de l\u00e4gsta (<0,4) n\u00e4r det g\u00e4ller milj\u00f6kvalitetsm\u00e5let. Vattenbl\u00e4nk \u00f6nskar d\u00e5 p\u00e5minna om att \u00c4trans huvudf\u00e5ra har f\u00e5 milj\u00f6problem och att \u00c4tran varken \u00e4r f\u00f6rsurad eller \u00f6verg\u00f6dd s\u00e5 som felaktigt anges som argument f\u00f6r \u00c4trans l\u00e5ga milj\u00f6status. Vattenbl\u00e4nk redovisar d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5gra utvalda v\u00e4rden som tv\u00e4rtemot g\u00f6r \u00c4trans unika milj\u00f6 extra skyddsv\u00e4rd:<\/p>\n\n\n\n \u00c4trans forsar klassar myndigheterna som KMV. H\u00e4r finns ca en mil torrlagda forsst\u00e4ckor som inte \u00e4r fysiskt p\u00e5verkade och d\u00e4rf\u00f6r inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tills\u00e4tter vatten f\u00e5r man en god produktion av lax och akut hotad \u00e5l p\u00e5 dessa naturliga forsstr\u00e4ckor. Forsarna vid \u00c4trafors, Yngeredsfors, B\u00e4llforsen, Skogsforsen, (Stamp\u00e5n), Sk\u00e5pan\u00e4s forsar \u00e4r omr\u00e5den som med vatten ber\u00e4knas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 \u00e5lyngel. De \u00e4r inte<\/strong> morfologiskt f\u00f6r\u00e4ndrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens f\u00f6rbiledning av vatten p\u00e5 1900-talet. Se forsarna och L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n 2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattel\u00e4ttnad ”drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avs\u00e4tta 10 miljarder till Vattenkraftens Milj\u00f6fond. Enligt energi\u00f6verenskommelsen avs\u00e4tter d\u00e4rf\u00f6r \u00e5tta av de st\u00f6rsta kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Milj\u00f6fond. Tanken \u00e4r att vattenkraften genom f\u00f6rest\u00e5ende ompr\u00f6vning skall anpassas till moderna milj\u00f6villkor. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Miljarder till Milj\u00f6n?<\/span>
D\u00e5 blev de ”uppl\u00e4xade” offentligt av ordf\u00f6randen i Sollefteforsens AB. ” – Sollefte\u00e5 kommun kan r\u00e4kna med en betydande h\u00f6gre int\u00e4kt fr\u00e5n Sollefte\u00e5forsen i framtiden \u00e4n tidigare \u00e5r”. <\/em><\/strong>Fullt genomf\u00f6rd inneb\u00e4r s\u00e4nkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad f\u00f6r Sollefte\u00e5forsen med cirka 10 miljoner varje \u00e5r! (totalt 200 miljoner). Denna skattes\u00e4nkning \u00e4r t\u00e4nkt att delvis finansiera milj\u00f6anpassningen, men ocks\u00e5 underl\u00e4tta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan l\u00e4sas p\u00e5 Allehandas hemsida.
L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Energim\u00e5l-milj\u00f6m\u00e5l.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/P1130588-1024x262.jpg\")