{"id":7745,"date":"2019-08-08T20:37:30","date_gmt":"2019-08-08T20:37:30","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=7745"},"modified":"2019-09-05T11:00:28","modified_gmt":"2019-09-05T11:00:28","slug":"hur-raddar-vi-hotad-al","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=7745","title":{"rendered":"Hur r\u00e4ddar vi hotad \u00e5l?"},"content":{"rendered":"\n<h6 class=\"wp-block-heading\">2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade f\u00f6r en vecka sedan att 400 000 europeiska \u00e5lyngel nu flyttas fr\u00e5n England till Sverige. I ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda den akut hotade \u00e5len. Men \u00e4r denna gigantiska flyttning av \u00e5lyngel till f\u00f6r att r\u00e4dda \u00e5len, eller g\u00f6rs den f\u00f6r att m\u00f6rka den p\u00e5g\u00e5ende massutrotningen av \u00e5len i Sverige?<\/h6>\n\n\n\n<p>Denna ofrivilliga omflyttning av \u00e5lyngel bekostas av sex vattenkraftf\u00f6retag i projektet Krafttag \u00e5l. Notan g\u00e5r p\u00e5 \u00f6ver tv\u00e5 miljoner kronor. Projektet \u00e4r ett samarbete mellan vattenkraftf\u00f6retagen och Havs och vattenmyndigheten och har enligt SR utf\u00f6rts nio g\u00e5nger (\u00e5r) tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Jag tycker det \u00e4r j\u00e4ttekul att engagera mig i det h\u00e4r eftersom \u00e5len \u00e4r en hotad art och vi kan g\u00f6ra skillnad, s\u00e4ger \u00e5rets vinnare av Havs- och Vattenmyndighetens Milj\u00f6pris Sj\u00f6stj\u00e4rnan 2019. &#8211; &#8221;De h\u00e4r omr\u00e5dena vid L\u00f6keberga \u00e4r bland de b\u00e4sta vi har f\u00f6r uts\u00e4ttning&#8221;.            &#8211; &#8221;Det \u00e4r j\u00e4ttefina uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r \u00e5l med fria vandringsv\u00e4gar ut i Atlanten&#8221;. L\u00e4s mer<a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/sida\/artikel.aspx?programid=128&amp;artikel=7274224\"> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Kraftbolagens massiva PR-insats underskattar folks intelligens n\u00e4r man p\u00e5st\u00e5r att kraftbolagen r\u00e4ddar den akut hotade \u00e5len n\u00e4r de f\u00e5ngar vilda yngel av europeisk \u00e5l i England och flyttar dem till L\u00f6keberga i  Sverige ca 160 mil l\u00e4ngre fr\u00e5n sina lekomr\u00e5den i Sargassohavet!<\/p>\n\n\n\n<p>De vilda, inf\u00e5ngande engelska \u00e5lynglen f\u00e5r dessutom \u00e5ka flyg till Scandinavian Silver Eels\u00b4 karant\u00e4n i Helsingborg d\u00e4r de mellanlandar innan de \u00e4r &#8221;f\u00e4rdiga&#8221; att s\u00e4ttas ut i svenska vatten. P\u00e5 hemsidan &#8221;Milj\u00f6nytta&#8221; skriver man att denna &#8221;\u00c5lodling g\u00f6r naturen en tj\u00e4nst&#8221;. H\u00e4r f\u00e5r begreppet &#8221;bj\u00f6ntj\u00e4nst&#8221; ett verkligt ansikte. Denna tj\u00e4nst anv\u00e4nds av myndigheter och kraftbolag.<br>&#8211; Ungef\u00e4r 30 procent av de \u00e5lar vi f\u00f6der upp hamnar p\u00e5 matbordet. Livsmedlet \u00e4r certifierat och det r\u00f6r sig om ungef\u00e4r 120 ton per \u00e5r. Det g\u00e5r faktiskt \u00e5t ungef\u00e4r en miljon \u00e5lar att producera 150 ton <br>ber\u00e4ttar Richard Fordham, som \u00e4r VD p\u00e5 Scandinavian Silver Eel. <\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4trans vattenv\u00e5rdskommitt\u00e9 (Fiskerikonsulent G\u00f6sta Edman) skrev redan f\u00f6r 50 \u00e5r sedan (1970 !) i en rapport att tillg\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5l har minskat i \u00c4tran under de senaste 30-40 \u00e5ren! Detta p.g.a. den omfattande regleringen av huvudf\u00e5ran, vilket medf\u00f6rde att \u00e5len saknar uppvandringsm\u00f6jligheter.  \u201dFiskeriexperter anser att om ej s\u00e4rskilda \u00e5tg\u00e4rder vidtages i vattendraget kommer \u00e5lf\u00f6rekomsterna inom \u00c4trans \u00f6vre vattensystem att upph\u00f6ra inom relativt n\u00e4ra framtid\u201d skriver Edman 1970.  L\u00e4s mer <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/\u00c4VR-Historik-utg\u00e5va-5-WEBB-2015-04-25.pdf\">h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/P2420041-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7197\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/P2420041-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/P2420041-300x169.jpg 300w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/P2420041-768x432.jpg 768w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/P2420041.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>V\u00e5ren 2019 i \u00c4tran. Lekmogna \u00e5lar kan inte levande passera kraftverkens galler och turbiner p\u00e5 sin v\u00e4g till sina lekomr\u00e5den i havet. Bilden visar en gallerm\u00e4rkt, halvd\u00f6d \u00e5lhona vid ett av Unipers kraftverk.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>L\u00f6sningen f\u00f6r att r\u00e4dda den hotade \u00e5len \u00e4r s\u00e5ledes ganska sj\u00e4lvklar, \u00e5len m\u00e5ste ha fria vandringsv\u00e4gar till sina uppv\u00e4xtomr\u00e5den i svenska sj\u00f6ar och till sina lekomr\u00e5den i Sargassohavet! Hertingprojektet i \u00c4tran vid Falkenberg har l\u00f6st b\u00e5da dessa problemen med uppvandring och nedvandring vid Hertings kraftverk! Kraftbolaget sl\u00e4pper dessutom vatten i den torrlagda \u00e5f\u00e5ran vid kraftverket vilket ger en livsmilj\u00f6 f\u00f6r ca 30 000 laxyngel och ca 3 000 \u00e5lyngel i forsen. <\/p>\n\n\n\n<p>Om Unipers kraftbolag i \u00c4tran uppstr\u00f6ms Herting l\u00e4mnade tillbaka  vattnet till de d\u00f6da \u00e5f\u00e5rorna vid \u00c4trafors, Yngeredsfors, B\u00e4llsforsen, Skogsforsen och Sk\u00e5pan\u00e4s forsar skulle h\u00e4r p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e5terst\u00e4llas habitat f\u00f6r ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 \u00e5lyngel! Formas har nyligen gett ut en ny rapport som visar denna korrelation mellan laxynglens och \u00e5lynglens habitat. Alla kraftbolag b\u00f6r oms\u00e4tta dessa resultat i praktisk handling. L\u00e4s rapporten <a href=\"https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007%2Fs10452-019-09714-3\">h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>I \u00e5r 2019 kommer liksom tidigare \u00e5r tusentals \u00e5lyngel och lekmogna \u00e5lar att d\u00f6 p\u00e5 sin vandring i \u00c4tran. Och \u00c4trans gamla \u00e5f\u00e5ra torrl\u00e4ggs!<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"625\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/P2800633-625x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7702\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/P2800633-625x1024.jpg 625w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/P2800633-183x300.jpg 183w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/P2800633-768x1259.jpg 768w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/P2800633.jpg 1220w\" sizes=\"auto, (max-width: 625px) 100vw, 625px\" \/><figcaption>Sommaren 2019. Naturligt invandrande \u00e5lyngel i \u00c4tran stoppas effektivt av kraftbolagent Unipers dammar. \u00c5lyngel som v\u00e4xer upp i Skandinaviens sj\u00f6ar har en \u00f6verrepresentation av stora \u00e5lhonor. V\u00e5ra sj\u00f6ar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r extremt viktiga f\u00f6r det europeiska \u00e5lbest\u00e5ndet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Forskarna Erik Degerman och Olle Calles har nyligen skrivit en intressant artikel som publicerades i augusti 2019 i den ansedda tidskriften Aquatic Ecology. Forskarnas slutsatser \u00e4r att n\u00e4r man restaurerar den Europeiska \u00e5lens habitat skall man prioritera de nedre uppv\u00e4xtomr\u00e5dena i vattendragen. Uts\u00e4ttning av \u00e5lyngel b\u00f6r ske i l\u00e4mpliga habitat l\u00e4ngre uppstr\u00f6ms i avrinningsomr\u00e5det d\u00e4r \u00e5lt\u00e4theten \u00e4r l\u00e5g. P\u00e5 detta s\u00e4tt gynnas \u00e5lbest\u00e5ndet b\u00e4st. L\u00e4s mer <a href=\"https:\/\/www.researchgate.net\/publication\/335030015_Occurrence_and_habitat_use_of_European_eel_Anguilla_anguilla_in_running_waters_lessons_for_improved_monitoring_habitat_restoration_and_stocking\">h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att kraftbolag och myndigheter g\u00f6r tv\u00e4rs emot vad forskarna visar: Man s\u00e4tter ut \u00e5lyngel i havet eller nedstr\u00f6ms f\u00f6rsta vandringshindret, och man underl\u00e5ter att sl\u00e4ppa vatten och restaurera \u00e5lhabitat h\u00f6gre upp i vattensystemet!<br>L\u00e4s och se \u00e5luts\u00e4ttningarna i havet <a href=\"https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/vast\/sa-ser-det-ut-nar-alyngel-slapps-ut-i-det-fria\">h\u00e4r<\/a>.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Nu \u00e4r h\u00f6g tid att kraftbolagen slutar att vilseleda och desinformera sina elkunder med PR f\u00f6r omflyttning av \u00e5lyngel. Man m\u00e5ste ist\u00e4llet ta sitt milj\u00f6ansvar och \u00f6ppna de st\u00e4ngda vandringsv\u00e4garna f\u00f6r uppvandrande \u00e5lyngel och utvandrande \u00e5lhonor, som just nu varje \u00e5r d\u00f6r i stora m\u00e4ngder. Finansieringen \u00e4r redan klar d\u00e5 regeringen beslutat om en skattel\u00e4ttnad f\u00f6r kraftbolagen p\u00e5 ca 70 miljarder kronor de n\u00e4rmsta \u00e5ren, en kostnad som l\u00e4ggs p\u00e5 v\u00e5ra elr\u00e4kningar. Hertingprojektet har visat att det g\u00e5r att r\u00e4dda vandringsfisken!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade f\u00f6r en vecka sedan att 400 000 europeiska \u00e5lyngel nu flyttas fr\u00e5n England till Sverige. I ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda den akut hotade \u00e5len. Men \u00e4r denna gigantiska flyttning av \u00e5lyngel till f\u00f6r att r\u00e4dda \u00e5len, eller g\u00f6rs den f\u00f6r att m\u00f6rka den p\u00e5g\u00e5ende massutrotningen av \u00e5len i Sverige? Denna ofrivilliga &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=7745\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Hur r\u00e4ddar vi hotad \u00e5l?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":7726,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-7745","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7745","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7745"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7745\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7932,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7745\/revisions\/7932"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/7726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7745"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7745"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7745"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}