2019 \u00e4r Laxens \u00e5r. F\u00f6rvaltningsplaner utarbetas f\u00f6r v\u00e5ra viktiga \u00e4lvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas p\u00e5 ompr\u00f6vning av vattenkraften f\u00f6r att ge laxen fria vandringsv\u00e4gar. Miljarder har med framg\u00e5ng satsats p\u00e5 milj\u00f6- och kalknings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r laxen. Sveriges v\u00e4stkust har hittills varit fri fr\u00e5n kasseodlingar av lax.<\/p>\n\n\n\n
Svenska v\u00e4stkusten \u00e4r mindre l\u00e4mplig f\u00f6r kasseodling av lax bl.a. p\u00e5 grund av mindre vattendjup och risk f\u00f6r \u00f6verg\u00f6dning. Skall vi \u00e4nd\u00e5 beg\u00e5 samma misstag som norrm\u00e4nnen och f\u00f6r\u00f6da de vilda laxbest\u00e5nden genom kasseodling?<\/p>\n\n\n\n
Uppgifter fr\u00e5n s\u00f6kanden Maritima Odlingst\u00e5get KB (MOKB) : Maritima Odlingst\u00e5get sk\u00f6nm\u00e5lar kasseodling av lax och f\u00f6rs\u00f6ker k\u00f6ra \u00f6ver milj\u00f6intressena utan en adekvat milj\u00f6konsekvensbeskrivning. L\u00e4nsstyrelsen i Halland har s\u00e4nt ut f\u00f6rslaget p\u00e5 remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta \u00e4r ett principiellt mycket viktigt beslut d\u00e5 det skulle bli v\u00e4stkustens f\u00f6rsta kasseodling av lax. Organisationer som v\u00e4rnar milj\u00f6n i \u00e4lvarna, Naturskyddsf\u00f6reningen, WWF, \u00c4lvr\u00e4ddarna, Vattenr\u00e5den etc. har undanh\u00e5llits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer st\u00e5r p\u00e5 s\u00e4ndlistan. Enda kommunen som f\u00e5tt yttra sig \u00e4r Varbergs kommun d\u00e4r odlingen \u00e4r bel\u00e4gen trots att \u00f6verg\u00f6dning av havet \u00e4r ett gemensamt problem och spridning av fr\u00e4mmande laxfiskar skulle vara f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r alla v\u00e4stkustens laxbest\u00e5nd vars havs\u00f6verlevnad f\u00f6r n\u00e4rvarande minskar.<\/p>\n\n\n\n Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. F\u00f6r att producera de 100 miljoner kilona f\u00f6rbrukades till foder ungef\u00e4r 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som d\u00e5 fiskats, tr\u00e5lats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora d\u00f6dlighet \u00e4r bl.a. att f\u00f6r m\u00e5nga laxar tr\u00e4ngs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som f\u00f6resl\u00e5s vid Bua \u00e4r l\u00e5ngt mer \u00e4n laxens naturliga beteende och f\u00f6ljden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bek\u00e4mpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och of\u00f6rbrukat foder g\u00e5r orenat rakt ut till havet och bidrar till \u00f6verg\u00f6dning.<\/p>\n\n\n\n Fiskodlingarna i Omnefj\u00e4rden, Mj\u00e4lt\u00f6sundet och N\u00e4trafj\u00e4rden l\u00e4ngs H\u00f6ga kusten ska avvecklas inom tre \u00e5r. Det har Mark- och milj\u00f6\u00f6verdomstolen beslutat. Domstolen ifr\u00e5gas\u00e4tter den teknik man anv\u00e4nder med \u00f6ppna kassar utan n\u00e5gon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenr\u00e5den f\u00f6r v\u00e4stkust\u00e5arna har \u00e5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r \u00f6verg\u00f6dningen av havet. Stora resurser l\u00e4ggs p\u00e5 v\u00e5tmarker och \u00e5tg\u00e4rder inom industri och areella n\u00e4ringar. \u00c4gare av enskilda avlopp kan beh\u00f6va satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik f\u00f6r att rena n\u00e5gra kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax sl\u00e4pper orenat ut tonvis av n\u00e4rings\u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n Allvarligaste milj\u00f6p\u00e5verkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax \u00e4r dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och \u00f6ringbest\u00e5nd samt den oundvikliga genetiska f\u00f6rorening som det skulle inneb\u00e4ra f\u00f6r v\u00e5ra skyddsv\u00e4rda atlantlaxbest\u00e5nd i bl.a. \u00d6rekils\u00e4lven, Rolfs\u00e5n och \u00c4tran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax f\u00f6resl\u00e5s nu p\u00e5 Svenska V\u00e4stkusten. Skall Maritima Odlingst\u00e5get till\u00e5tas k\u00f6ra \u00f6ver milj\u00f6- och naturv\u00e5rdens intressen och f\u00f6r\u00f6da allt framg\u00e5ngsrikt restaureringsarbete som gjorts i v\u00e5ra \u00e4lvar? 2019 \u00e4r Laxens \u00e5r. F\u00f6rvaltningsplaner utarbetas f\u00f6r v\u00e5ra viktiga \u00e4lvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas p\u00e5 ompr\u00f6vning av vattenkraften f\u00f6r att ge laxen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Laxodling p\u00e5 V\u00e4stkusten<\/span>
Ans\u00f6kan om laxodling utanf\u00f6r Bua.<\/strong>
”Nu kommer v\u00e5r ans\u00f6kan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland \u00e4r fullkomligt enormt och detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 en ny n\u00e4ring f\u00f6r Halland som L\u00e4nsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta \u00f6ver n\u00e4r de f\u00e5r se resultaten av odlingarna”.
”Ans\u00f6kan avser tre odlingst\u00e5g i omr\u00e5de 4, 5 och 6. Varje Odlingst\u00e5g producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har f\u00f6ljande m\u00e5tt: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m\u00b3 strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg inneb\u00e4rande 10 laxar per m\u00b3”. Laxsmolt fr\u00e5n odlad laganlax skall anv\u00e4ndas”.<\/em><\/p>\n\n\n\n