![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/P2250715.jpg\")
<\/a>En mer adaptiv f\u00f6rvaltning vore att identifiera omr\u00e5den som nu \u00e4r st\u00e4ngda f\u00f6r laxen genom dammar eller torrl\u00e4ggning och se \u00f6ver hur vi h\u00e4r kan f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e4ngligheten och produktionen. H\u00e4r finns kanske den st\u00f6rsta potentialen vilket ocks\u00e5 visades av Hans Schiblis intressanta f\u00f6redrag om laxens historia i Halland. (Klicka p\u00e5 bilderna f\u00f6r att f\u00f6rstora – sedan tillbkapil f\u00e5r att komma tillbaka till artikeln).<\/p>\n Hertingprojektet \u00e4r \u00e4ven ett lysande exempel p\u00e5 vad som h\u00e4nder n\u00e4r vatten sl\u00e4pps i den torrlagda naturliga \u00e5f\u00e5ran. H\u00e4r produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 omr\u00e5det vid \u00c4trafors \u00e4r ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bed\u00f6mt smoltproduktionen i \u00c4trans huvudf\u00e5ra fr\u00e5n Falkenberg till \u00c4trafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det \u00e4r viktigt att f\u00f6rvaltningen inkluderar m\u00f6jliga \u00e5tg\u00e4rder i tidigare laxproducerande omr\u00e5den i v\u00e5ra Hallands\u00e5ar. S\u00e4rskilt borde detta g\u00e4lla laxens N2000 omr\u00e5den enligt art- och habitatdirektivet. L\u00e4s mer om dessa omr\u00e5den i \u00c4tran h\u00e4r.<\/a><\/p>\n SLU redogjorde ocks\u00e5 f\u00f6r en mer biologisk och ekosystembaserad f\u00f6rvaltning d\u00e4r man \u00e4ven tar in genetiska parametrar i bed\u00f6mningen. Denna aspekt \u00e4r ytterst viktig d\u00e5 man i ex. Norge f\u00f6rlorat mycket av den genetiska m\u00e5ngfalden i sina laxbest\u00e5nd genom alla rymlingar som p\u00e5verkar genetiken. N\u00e4r detta sker f\u00e5r man ingen h\u00e5llbar f\u00f6rvaltning. F\u00f6r Sveriges och v\u00e4stkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utg\u00f6ra ett orosmoment.<\/p>\n \u00c4tranlaxen \u00e4r h\u00e4r ett bra exempel p\u00e5 ett av de f\u00e5 kvarvarande laxbest\u00e5nden som haft minimal genetisk p\u00e5verkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framf\u00f6rde att detta \u00e4r en aspekt som tydligt beh\u00f6ver lyftas i laxf\u00f6rvaltningen. Den genetiska s\u00e4rart som utvecklats i \u00c4trans olika bifl\u00f6den ger en genetisk bredd som \u00e4r viktig f\u00f6r best\u00e5ndets resiliens och motst\u00e5ndskraft mot olika typer av f\u00f6r\u00e4ndringar. Unders\u00f6kningar av DTU genom LNS-projektet visar p\u00e5 \u00c4tranlaxens genetiska s\u00e4rart. Enbart bed\u00f6mningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och best\u00e5ndens genetiska s\u00e4rart.<\/p>\n L\u00e4s mer om Laxens \u00e5r p\u00e5 Facebook och p\u00e5 Havs hemsida h\u00e4r.<\/a><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 2018-11-29 Generaldirekt\u00f6r Jakob Granit p\u00e5 Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens \u00e5r 2019. Hav efterfr\u00e5gar nu synpunkter p\u00e5 f\u00f6rvaltningen av v\u00e5ra best\u00e5nd av Atlantlax. Ett 70-tal personer med uppgift att v\u00e4rna om laxen hade samlats vid detta v\u00e4larrangerade symposium f\u00f6r att utbyta kunskap om hur vi b\u00e4st skall f\u00f6rvalta best\u00e5nden av v\u00e5ra svenska laxbest\u00e5nd. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Invigning av Laxens \u00e5r 2019<\/span> <\/a>