![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/IMG_5941.jpg\")
<\/a>![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/IMG_6001.jpg\")
<\/a>![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/IMG_5894.jpg\")
<\/a><\/p>\nVattenfalls \u00e5rliga evenemang Fallens Dag bes\u00f6ks av tusentals turister som l\u00e4ngtar efter att se hur fallen s\u00e5g ut i fornstora dar. Kraftbolaget sl\u00e4pper spektakul\u00e4ra 300 000 liter vatten per sekund i den sedan 112 \u00e5r torrlagda \u00e5r\u00e5ran i G\u00f6ta \u00c4lv.<\/p>\n
Vattenfall passar samtidigt p\u00e5 att informera om vattenkraftens f\u00f6rtr\u00e4fflighet som energik\u00e4lla. Fr\u00e5n monitorer i Insiktens utst\u00e4llningshall kan man l\u00e4sa att:
\n– Vattenkraften \u00e4r oberoende av v\u00e4der
\n– Vattenkraften ger n\u00e4stan inga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser<\/p>\n
Vattnets kretslopp med avdunstning, nederb\u00f6rd och fl\u00f6den \u00e4r en viktig del av vad vi normalt kallar f\u00f6r v\u00e4der. Utan nederb\u00f6rd inom avrinningsomr\u00e5det skulle f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r vattenkraften saknas.<\/p>\n
Kraftverksdammar d\u00e4mmer \u00f6ver organiskt material (tr\u00e4d, v\u00e4xter, torvmossar mm) n\u00e4r de anl\u00e4ggs. Organiskt material samlas kontinuerligt i dammarna (sediment, jord, l\u00f6v, grenar mm). Vid h\u00f6gfl\u00f6den kan \u00c4tran transportera 20 ton sediment per dygn. Vid aerob och anaerob nedbrytning av organiskt material frig\u00f6rs koldioxid och metan som \u00e4r de mest k\u00e4nda v\u00e4xthusgaserna. Aktuella forskarrapporter visar att en av Brasiliens st\u00f6rsta kraftverksdammar ger tre g\u00e5nger mer utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser \u00e4n om motsvarande energi producerats i kolkraftverk! L\u00e4s mer i SR Vetenskapsradions reportage h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Sk\u00e5pan\u00e4s kraftverk byggdes 1957. Kilometerl\u00e5nga forsar som syresatte \u00c4trans vatten tystnade. Vattnet i dammen d\u00e4mde \u00f6ver skogs- och myrmarker med ansenliga m\u00e4ngder torv och organiskt material. Metangaser bildades i den ”j\u00e4sande” sj\u00f6n. Mossmarken lyfte till ytan och bildade ett antal st\u00f6rre flytande \u00f6ar. Bolaget n\u00f6dgades avgr\u00e4nsa sj\u00f6n med l\u00e4nsar gjorda av stockar och stolpar f\u00f6r att f\u00f6rhindra flyt\u00f6arna att t\u00e4ppa igen intaget till kraftverket. Dessa naturkrafter var ett intressant utflyktsm\u00e5l f\u00f6r folket i bygden d\u00e4r redakt\u00f6ren sj\u00e4lv deltog som sju\u00e5ring. ”Den m\u00e4ngd metan som kommer upp till ytan i reservoaren \u00e4r inte all den gas som kommer att sl\u00e4ppas ut i atmosf\u00e4ren. N\u00e4r bottenvattnet sugs in i turbiner kommer ocks\u00e5 en stor del av metanet att frig\u00f6ras,” s\u00e4ger Joshua West professor i geovetenskap p\u00e5 USC-universitetet i Los Angeles. N\u00e5gra m\u00e4tningar av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n svenska kraftverksdammar eller reglerade sj\u00f6ar (ex Fegen regleras 1,8 meter) har inte gjorts som kan bekr\u00e4fta Vattenfalls information att ”vattenkraften \u00e4r oberoende av v\u00e4der och ger n\u00e4stan inga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser”.<\/p>\n Det \u00e4r bekant att vattenkraften p\u00e5verkas av extrema l\u00e5g- eller h\u00f6gvattenfl\u00f6den. Att vattenkraften genererar stora m\u00e4ngder v\u00e4xthusgaser \u00e4r inte lika k\u00e4nt.<\/p>\n Vattenfalls monter om fisken och vattenkraften. Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se vad laxen s\u00e4ger ang\u00e5ende vattenkraften p\u00e5 de vita monter-skyltarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 2018-08-01 Fallens dag intr\u00e4ffade f\u00f6re 1906 varje dag \u00e5ret runt i G\u00f6ta \u00e4lv. Numera intr\u00e4ffar fallens dag varje dag kl 15 mellan den 15 juni och 15 augusti n\u00e4r Vattenfall under 8 minuter \u00f6ppnar dammluckorna f\u00f6r turisterna. Avst\u00e4ngningen av vattenmassornas fria fl\u00f6de illustrerar tydligt vad som h\u00e4nde n\u00e4r \u00e4lven t\u00e4mjdes till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r vattenkraften. F\u00f6rsta … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kraften och klimatet<\/span>
\nMetan \u00e4r 21 g\u00e5nger mer v\u00e4xthusdrivande j\u00e4mf\u00f6rt med koldioxid.<\/p>\n<\/a><\/a><\/p>\n