{"id":3658,"date":"2017-01-27T19:26:24","date_gmt":"2017-01-27T19:26:24","guid":{"rendered":"http:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=3658"},"modified":"2017-02-05T20:15:58","modified_gmt":"2017-02-05T20:15:58","slug":"elfiskerapport-hogvadsan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=3658","title":{"rendered":"Elfiskerapport H\u00f6gvads\u00e5n"},"content":{"rendered":"

2017-01-27 L\u00e4nsstyrelsen har sista november gett ut en ny elfiskerapport<\/a> om laxens utveckling i H\u00f6gvads\u00e5n. En bra indikator p\u00e5 laxbest\u00e5ndets tillst\u00e5nd \u00e4r f\u00e4llorna f\u00f6r leklax och smolt vid Nydala.<\/strong><\/em><\/p>\n

Om man antar att varannan leklax och var femte smolt f\u00e5ngas i f\u00e4llorna ser det ut som f\u00f6ljer:<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet vandrade det upp ca 400 leklaxar som gav upphov till mellan 25 000 och 50 000  utvandrande smolt.
\nVid slutet av 1970-talet h\u00f6ll laxen p\u00e5 att f\u00f6rsvinna p\u00e5 grund av f\u00f6rsurning. Kalknings\u00e5tg\u00e4rder startades 1978.
\nP\u00e5 slutet av 1980-talet vandrade det upp ca 3 000 leklaxar som gav upphov till 15 000 -25 000 utvandrande smolt. 1991 konstaterades att laxparasiten inplanterades med utsatt smolt fr\u00e5n laxodlingen i Laholm.<\/p>\n

De senaste fem \u00e5ren har ca 1400 leklaxar givit upphov till endast 3000 till 5000 utvandrande smolt. Kan orsaken vara s\u00e4mre \u00f6verlevnad hos laxynglen i H\u00f6gvads\u00e5n?<\/p>\n

Svaret finner vi i de \u00e5rliga elfisken som utf\u00f6rs i H\u00f6gvads\u00e5n. Produktionen av \u00e5rsyngel i H\u00f6gvads\u00e5n \u00e4r fortfarande tidvis god. 2016 var den \u00f6ver 800 \u00e5rsyngel per 100 kvadratmeter p\u00e5 de fina lekbottnarna vid Ryen. Men antalet fjol\u00e5rsyngel \u00e4r mycket l\u00e5gt! Vid Ryen har det minskat till endast 10 till 30 fjol\u00e5rsyngel medan det p\u00e5 slutet av 1980-talet producerades ca 90 st per 100 kvadratmeter.<\/p>\n

Motsvarande antal fjol\u00e5rsyngel p\u00e5 elfiskestationerna vid Nydala och Sumpa har under slutet av 2010-talet minskat till endast 2 till 10 st  medan det p\u00e5 1980-talet  fanns ca 25 respektive ca 100 st  fjol\u00e5rsyngel p\u00e5 dessa b\u00e5da stationer. En minskning med 80-90%.<\/p>\n

B\u00e5de smoltutvandring och den usla \u00f6verlevnaden fr\u00e5n \u00e5rsyngel till tv\u00e5somriga yngel talar sitt tydliga spr\u00e5k. Det r\u00e5der inget tvivel om att det \u00e4r laxparasiten som orsakar denna \u00f6verd\u00f6dlighet n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r perioden f\u00f6re och efter inplantering av laxparasiten. Det visar \u00f6ver 60 \u00e5rs studier av smoltutvandring och \u00f6ver 40 \u00e5rs elfisken i H\u00f6gvads\u00e5n.<\/strong><\/p>\n

Vore det torka, f\u00f6rsurning eller andra fysiska orsaker skulle \u00e5rsynglen inte \u00f6verleva till f\u00f6rsta elfisket s\u00e5 som de g\u00f6r i dag.  Fjol\u00e5rsynglen har d\u00e4remot minskat kraftigt och har i sin f\u00f6rsta kalla period h\u00f6st\/vinter\/v\u00e5r avlidit av gyrodactylos. Detta \u00e4r skillnaden gentemot norska f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r b\u00e5de \u00e5rsyngel och fjol\u00e5rsyngel angrips av parasiten  i det kalla sommarvattnet.<\/strong><\/p>\n

En tr\u00f6st \u00e4r att det \u00f6verlever fler yngel i Fagereds\u00e5n d\u00e5 laxparasiten inte tycks gilla \u00e5ns hum\u00f6sa vatten.  S\u00e5 det finns fortfarande hopp f\u00f6r \u00c4tranlaxen.<\/p>\n

I L\u00e4nsstyrelsens elfiskerapport f\u00f6r H\u00f6gvads\u00e5n summeras antalet ensomriga och tv\u00e5somriga laxyngel varf\u00f6r man inte ser ”Gyroeffekten” se fig. 11 nedan. Fjol\u00e5rsynglens d\u00f6d maskeras av hundratals \u00f6verlevande \u00e5rsyngel. Men laxen d\u00f6r bara en g\u00e5ng s\u00e5 f\u00f6r laxbest\u00e5ndet \u00e4r Gyrod\u00f6den allvarlig. Vilket man \u00e5rligen missar i myndigheternas (SLU,Lst) rapporter.<\/p>\n

I nedanst\u00e5ende figurer har jag d\u00e4rf\u00f6r delat upp data fr\u00e5n SERS elfiskeregister p\u00e5 ensomriga (bl\u00e5) och tv\u00e5somriga (orange) yngel. D\u00e5 ser man tydligt att det p\u00e5 1980-talet fanns ca 100 tv\u00e5somriga yngel som p\u00e5 2000-talet minskat till ca 10 tv\u00e5somriga yngel per 100 kvadratmeter vid Sumpa. Denna 90%-iga minskning st\u00e4mmer ocks\u00e5 v\u00e4l med minskningen av utvandrande smolt beskriven ovan. Man ser ocks\u00e5 att laxparasiten b\u00f6rjar p\u00e5verka laxbest\u00e5ndet i slutet p\u00e5 1980-talet och det st\u00e4mmer med att parasiten dokumenterades av kommunekologen 1991.<\/p>\n

Summerar man antalet flersomriga (10-20) med de h\u00f6ga t\u00e4theterna av ensomriga ynglen (ca 100) p\u00e5 det s\u00e4tt som g\u00f6rs i l\u00e4nsstyrelsens rapport ”maskerar” man denna information och missar det faktum att Svensk Atlantlax \u00e4r k\u00e4nslig f\u00f6r infektion av laxparasiten<\/strong>.
\nHar man sv\u00e5rt att l\u00e4sa statistiken och tolka figurerna kan man se bilden \u00f6verst p\u00e5 sidan. Den visar ett Gyro-infekterat d\u00f6ende laxyngel i \u00c4tran senh\u00f6sten 2015. Hela ynglet \u00e4r t\u00e4ckt av tusentals maskar och bilden visar omr\u00e5det mellan ryggfenan och fettfenan.<\/p>\n

L\u00e4nsstyrelsens redovisning av elfisket vid Ryen Figur 11:<\/p>\n

\"Ryen<\/a><\/p>\n

L\u00e4s mer i L\u00e4nstyrelsens laxrapport h\u00e4r<\/span><\/u><\/a><\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt L\u00e4nsstyrelsen. Min uppdelning i \u00e5rsyngel och \u00e4ldre yngel vid elfisket vid Ryen och Sumpa visar tydligt minskningen av \u00e4ldre (1+).  Observera att det \u00e4r samma data som L\u00e4nsstyrelsen visar i figuren ovan d\u00e4r minskningen av \u00e4ldre \u00e5rsyngel ”maskeras”.\"Ryen<\/a><\/p>\n

\"H\u00f6gvads\u00e5n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2017-01-27 L\u00e4nsstyrelsen har sista november gett ut en ny elfiskerapport om laxens utveckling i H\u00f6gvads\u00e5n. En bra indikator p\u00e5 laxbest\u00e5ndets tillst\u00e5nd \u00e4r f\u00e4llorna f\u00f6r leklax och smolt vid Nydala. Om man antar att varannan leklax och var femte smolt f\u00e5ngas i f\u00e4llorna ser det ut som f\u00f6ljer: P\u00e5 1960-talet vandrade det upp ca 400 leklaxar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Elfiskerapport H\u00f6gvads\u00e5n<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1722,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-3658","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3658","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3658"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3658\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3710,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3658\/revisions\/3710"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1722"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3658"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3658"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3658"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}