{"id":3316,"date":"2016-11-11T14:28:19","date_gmt":"2016-11-11T14:28:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=3316"},"modified":"2016-12-22T09:06:18","modified_gmt":"2016-12-22T09:06:18","slug":"vaxtskydd-och-cancer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=3316","title":{"rendered":"V\u00e4xtskydd och Cancer"},"content":{"rendered":"

Sk\u00e5ne och Halland har h\u00f6gst uppm\u00e4tta halter av v\u00e4xtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Cancersjukdomarna \u00f6kar allra mest i Sk\u00e5ne och s\u00f6dra Halland. Hall\u00e4ndsk \u00f6l (Carlsberg) har h\u00f6gst halter v\u00e4xtskyddsmedel av 16 \u00f6lsorter testade i Sverige och 14 \u00f6lsorter testade i Tyskland.  Det \u00e4r upp till l\u00e4saren att dra sina egna slutsatser av resultaten. Bilden visar en \u00e5ker vid \u00c4tran d\u00e4r ena delen \u00e4r v\u00e4xtskyddad med glyfosat. Vilken?<\/strong><\/h4>\n

V\u00e4xtskyddsmedel i Ytvatten<\/strong>
\nSLU: \u201dI medeltal p\u00e5tr\u00e4ffades minst en substans \u00f6ver riktv\u00e4rdet i vart annat ytvattenprov, d\u00e4r Sk\u00e5nes och Hallands typomr\u00e5den stod f\u00f6r flest riktv\u00e4rdes\u00f6verskridande\u201d. De vanligast f\u00f6rekommande substanserna i ytvattenproverna fr\u00e5n alla typomr\u00e5den och \u00e5ar var AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon, kvinmerak och metazaklor. Den enskilda substans som stod f\u00f6r h\u00f6gst andel av den totala m\u00e4ngd som transporterades med ytvattnet i respektive typomr\u00e5dena var glyfosat, och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade m\u00e4ngden i Sk\u00e5ne och 46% i Halland. 
\nL\u00e4s mer i rapporten fr\u00e5n SLU:
\nResultat fr\u00e5n milj\u00f6\u00f6vervakningen av bek\u00e4mpningsmedel (v\u00e4xtskyddsmedel) <\/span><\/u><\/a><\/p>\n

V\u00e4xtskyddsmedel i Grundvatten<\/strong>
\nHavs- och vattenmyndigheten: V\u00e4xtskyddsmedelsanv\u00e4ndningen inom jordbruket \u00e4r st\u00f6rst i Sk\u00e5ne, med 490 ton aktiv substans och \u00e4ven omfattande i Halland med 42 ton. Som framg\u00e5r s\u00e5 anv\u00e4nds i genomsnitt betydligt st\u00f6rre m\u00e4ngder per hektar i Sk\u00e5ne \u00e4n i \u00f6vriga l\u00e4n (1,11 kg\/ha) och Halland (0,39 kg\/ha). Analyser visar att ett eller flera bek\u00e4mpningsmedel kunde detekteras i ca 16 % av alla prov i dricksvatten j\u00e4mf\u00f6rt med ca 36 % f\u00f6r \u00f6vrigt grundvatten inkluderande b\u00e5de prover fr\u00e5n vattenverk och generella prover. Yngre grundvatten (dvs. fr\u00e5n 1970-talet och fram\u00e5t) hade en h\u00f6gre andel fynd av bek\u00e4mpningsmedel \u00e4n \u00e4ldre grundvatten, fyndfrekvensen var i genomsnitt 55 % i yngre grundvatten (1970\u20131990) och 35 % i \u00e4ldre grundvatten (1945\u20131970). Resultaten i denna rapport visar att det har p\u00e5visats bek\u00e4mpningsmedel i grundvatten fr\u00e5n samtliga regioner, liksom i t\u00e4torter, i jordbruksomr\u00e5den och i skogsmark.
\nL\u00e4s mer i rapporten fr\u00e5n Hav:
\n \u201dKemiska bek\u00e4mpningsmedel i grundvatten\u201d.<\/span><\/u><\/a> <\/p>\n

Glyfosat (Round-Up) och cancer
\n<\/strong>KEMI Kemikalieinspektionen:
\nGlyfosat \u00e4r ett verksamt \u00e4mne i v\u00e4xtskyddsmedel som fr\u00e4mst anv\u00e4nds f\u00f6r ogr\u00e4sbek\u00e4mpning p\u00e5 jordbruksmark p\u00e5 v\u00e5ren f\u00f6re gr\u00f6dornas uppkomst, och p\u00e5 h\u00f6sten efter sk\u00f6rden.
\nInternational Agency for Research on Cancer, IARC<\/span><\/u><\/a>, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen \u00e4r cancerframkallande. IARC \u00e4r specialiserat p\u00e5 cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Den \u00e5rliga f\u00f6rs\u00e4ljningen av glyfosat i Sverige \u00e4r mellan 600 och 700 ton. Det inneb\u00e4r att glyfosat \u00e4r det vanligast f\u00f6rekommande verksamma \u00e4mnet i v\u00e4xtskyddsmedel i Sverige.
\nNy Teknik: Minst 1,2 miljoner svenskar <\/b>f\u00e5r sitt dricksvatten fr\u00e5n vattent\u00e4kter som inneh\u00e5ller bek\u00e4mpningsmedel mot ogr\u00e4s. I de flesta fall g\u00e5r vattnet orenat vidare till medborgarnas kranar. Det framg\u00e5r av statistik fr\u00e5n Vatten- och avloppsverksf\u00f6reningen, VAV, som Ny Teknik bearbetat. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Cancersjukdomarna \u00f6kar<\/strong>
\nSVT Nyheter Sk\u00e5ne: ”Cancersjukdomarna \u00f6kar i hela landet men allra mest i Sk\u00e5ne och i s\u00f6dra Halland…. En person i timmen f\u00e5r cancer i Sydsverige”.
\nMef Nilbert \u00e4r verksamhetschef p\u00e5 regionalt cancercentrum och har varit med och tagit fram statistiken som visar att det \u00e4r de vanligaste cancertyperna som \u00f6kat kraftigt det senaste \u00e5ret. Hon p\u00e5pekar ocks\u00e5 att en av tre patienter drabbas av mindre vanliga typer av cancer, s\u00e5som blodcancer och urinbl\u00e5secancer.\u2013 Det \u00e4r viktigt att lyfta att s\u00e5 m\u00e5nga som en tredjedel f\u00e5r dessa cancersjukdomar trots att de inte \u00e4r de vanligaste, s\u00e4ger hon. \u2013 Vi m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5gonting, f\u00f6r g\u00f6r vi ingenting s\u00e5 kommer kurvan bara forts\u00e4tta att peka upp\u00e5t.
\nL\u00e4s SVT Nyheter Sk\u00e5ne: Stor \u00f6kning av cancerfall<\/span><\/u><\/a><\/p>\n

Det \u00e4r upp till l\u00e4saren att dra sina egna slutsatser n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rekomsten av v\u00e4xtskyddsmedel i v\u00e5ra sj\u00f6ar och vattendrag, i v\u00e5rt dricksvatten och v\u00e5ra livsmedel. Vi tillh\u00f6r naturen. Det vi \u00e4ter och dricker kommer fr\u00e5n naturen.<\/p>\n

Artikelbilden visar gr\u00e4nsen mellan behandlad och obehandlad \u00e5ker med glyfosat invid \u00c4tran.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven G\u00f6teborgsposten:
\nOgr\u00e4smedel i \u00d6l<\/a>
\nTestet visar att Carlsberg ligger h\u00f6gst med 36 \u00b5g\/l av glyfosat. Troligtvis \u00e4r det maltkornet som besprutas, s\u00e4ger Torbj\u00f6rn Synnerdahl, testledare p\u00e5 laboratoriet Eurofins som utf\u00f6rt analyserna. \u00d6len fr\u00e5n Carlsberg (Sverige) har h\u00f6gre inneh\u00e5ll av glyfosat \u00e4n 14 testade Tyska \u00f6lsorter. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

SRP1 Glyfosats h\u00e4lsoeffekter granskas Klotet<\/a>
\nFolket i Argentina drabbas<\/p>\n

SVT Nyheter mars 2016<\/a>:
\nCancerframkallande enligt WHO<\/strong>
\nI juli f\u00f6rra \u00e5ret klassade V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO:s egna cancerforskningorgan International Agency for Research on Cancer IARC glyfosat som sannolikt cancerframkallande. \u00c4ven den svenska kemikalieinspektionen menar att det finns en misst\u00e4nkt koppling till cancer. 
\nSverige g\u00e5r emot EU
\n<\/strong>Sverige g\u00e5r som ensamt land mot EU:s prelimin\u00e4ra bed\u00f6mning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sk\u00e5ne och Halland har h\u00f6gst uppm\u00e4tta halter av v\u00e4xtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Cancersjukdomarna \u00f6kar allra mest i Sk\u00e5ne och s\u00f6dra Halland. Hall\u00e4ndsk \u00f6l (Carlsberg) har h\u00f6gst halter v\u00e4xtskyddsmedel av 16 \u00f6lsorter testade i Sverige och 14 \u00f6lsorter testade i Tyskland.  Det \u00e4r upp till l\u00e4saren att dra sina egna slutsatser av resultaten. Bilden … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4xtskydd och Cancer<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1751,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-3316","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3316","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3316"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3316\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3523,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3316\/revisions\/3523"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1751"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3316"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3316"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3316"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}