{"id":17627,"date":"2026-10-10T21:36:20","date_gmt":"2026-10-10T21:36:20","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=17627"},"modified":"2026-10-10T21:36:20","modified_gmt":"2026-10-10T21:36:20","slug":"laxen-och-alen-skall-raddas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=17627","title":{"rendered":"Laxen och \u00e5len skall r\u00e4ddas"},"content":{"rendered":"\n

2026-10-09 Laxen och \u00e5len finns fortfarande kvar i V\u00e4stkustens vattendrag. Kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6vs f\u00f6r att r\u00e4dda kvar denna naturresurs och livsmedelsresurs till kommande generationer.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Lagan rapporteras att ca 280 000 \u00e5lyngel insamlats under 2026. Fr\u00e5n \u00c4tran rapporteras att 1275 uppvandrande leklaxar filmats hittills under 2026. Detta \u00e4r en resurs som beh\u00f6ver v\u00e5rdas v\u00e4l. Det \u00e4r mycket gl\u00e4djande att det fortfarande finns kvar en resurs att f\u00f6rvalta. Tusentals fiskar kan l\u00e5ta mycket, men hur \u00e4r l\u00e4get egentligen?<\/p>\n\n\n\n

Living Planet Index (LPI), framtaget av ZSL (Zoological Society of London), inkluderar 35 803 populationstrender f\u00f6r 5 790 ryggradsdjursarter fr\u00e5n 1970 till 2022. Rapporten noterar att den starkaste nedg\u00e5ngen sker i s\u00f6tvattensekosystem (-85 %), f\u00f6ljt av terrestra (-69 %) och sedan marina ekosystem (-59 %). F\u00f6r s\u00f6tvattnen inneb\u00e4r det att av 100 individer av en art finns det nu i genomsnitt endast kvar 15 individer.<\/p>\n\n\n\n

Den kraftiga nedg\u00e5ngen i s\u00f6tvattensekosystemen beror bl.a. p\u00e5 att vattenkraften st\u00e4ngt av vattnet i torrf\u00e5ror och byggt dammar som hindrar m\u00e5nga vandrande fiskarters fria vandring. Invandringen av den europeiska \u00e5len till Nordsj\u00f6regionen har d\u00e4rf\u00f6r sedan 1970-talet minskat med mer \u00e4r 99%. K\u00e4lla: ICES och OSPAR. \u00c5lfisket efter v\u00e4stkusten \u00e4r helt f\u00f6rbjudet. Som motpol till dessa fakta rapporterar nu Sveriges Radio: \u201dRekordexplosion av \u00e5lyngel i Lagan\u201d n\u00e4r antalet varierat de senaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Avseende Atlantlaxen i Sverige rapporterades 20 vattendrag av 24 ha nedsatt reproduktionskapacitet eller risk f\u00f6r nedsatt reproduktionskapacitet \u00e5r 2025. F\u00f6ljande rekommendationer ges av NASCO:
\u2022 Fortsatt restaurering av habitat, konnektivitet och vattenfl\u00f6den.
\u2022 Inget fiske i vattendrag med nedsatt reproduktionskapacitet tills en grundlig utredning av orsakerna har genomf\u00f6rts. Med minskad \u00f6verlevnad i havet \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att ge atlantlaxen tillg\u00e5ng till alla sina tidigare habitat f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla best\u00e5nd och genetisk variation. K\u00e4lla: SLU.aqua.2026.5.1-23<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nsstyrelsen i Halland rapporterar att byggnation av \u00c4trafors kraftverk med minskade och torrlagda habitat samt korttidsreglering \u00e5rligen reducerade \u00c4trans smoltproduktion fr\u00e5n 70 000 till 9000 smolt. \u00c5rligen d\u00f6r ca 20 000 blank\u00e5lar enbart i Lagans vattenkraftverk. \u00c5tg\u00e4rder i vatttenkraftverken \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r helt avg\u00f6rande f\u00f6r b\u00e5de laxens och \u00e5lens \u00f6verlevnad i Halland.<\/p>\n\n\n\n

Sverige har f\u00e5tt ett \u00f6vertr\u00e4delsebeslut fr\u00e5n EU kommissionen INFR(2024)2236 f\u00f6r bristande efterlevnad av EU:s ramdirektiv f\u00f6r vatten d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder dr\u00f6jer i vattenkraften. Kuskapen finns hur man \u00e5tg\u00e4rdar och finns beskriven i Hertingprojektet d\u00e4r fri vandring och \u00e5terst\u00e4llda habitat f\u00f6r alla arter har ordnats b\u00e5de uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms. Torrf\u00e5ran har \u00e5terst\u00e4llts och f\u00f6rsetts med minimitappning (se bild). \u00a0I Sverige finns 972 torrf\u00e5ror som inte \u00e5tg\u00e4rdats. Ett betagaller har installerats s\u00e5 att alla fiskar vandrar oskadda ut vid sidan om kraftverket.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Hertings betagaller f\u00e4rdigst\u00e4lls 2013. Av Sveriges ca 2000 vattenkraftverk \u00e4r det mindre \u00e4n 5% som har fungerande fiskv\u00e4gar. Fisks\u00e4kra betagaller har hittills installerats vid f\u00e4rre \u00e4n 10 kraftverk!<\/p>\n\n\n\n

Finansiering finns d\u00e5 staten beslutat ge vattenkraften 70 miljarder i skattel\u00e4ttnader i fastighetsskatt f\u00f6r att bekosta milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder. \u00c5rligen avs\u00e4tts 3,5 miljarder under en tidsperiod av 20 \u00e5r. 10 miljarder av dessa pengar har avsatts i vattenkraftens milj\u00f6fond. Sveriges \u00e5tta st\u00f6rsta kraftbolag har kontroll och f\u00f6rfogar \u00f6ver fonden och skattepengarna.<\/p>\n\n\n\n

Vattenkraften beh\u00f6ver snarast ta sitt milj\u00f6ansvar om vi skall r\u00e4dda Sveriges best\u00e5nd av europeisk \u00e5l och best\u00e5nd av Atlantlax. Fisket har tagit sitt ansvar medan tusentals \u00e5lar och laxar \u00e5rligen d\u00f6r i Sverige p\u00e5 grund av att vattenkraften inte milj\u00f6anpassats.<\/p>\n\n\n\n

Nu h\u00e5ller tiden p\u00e5 att rinna ut f\u00f6r vattenkraften att ta sitt milj\u00f6ansvar innan best\u00e5nden av \u00e5l och lax minskat s\u00e5 mycket att skadorna inte g\u00e5r att reparera. Ansvaret vilar nu tungt p\u00e5 verksamheten s\u00e5 att den inte orsakar en mera permanent kollaps av de natur-, livsmedels- och beredskapsresurser som vi har ett ansvar att bevara till kommande generationer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2026-10-09 Laxen och \u00e5len finns fortfarande kvar i V\u00e4stkustens vattendrag. Kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6vs f\u00f6r att r\u00e4dda kvar denna naturresurs och livsmedelsresurs till kommande generationer. Fr\u00e5n Lagan rapporteras att ca 280 000 \u00e5lyngel insamlats under 2026. Fr\u00e5n \u00c4tran rapporteras att 1275 uppvandrande leklaxar filmats hittills under 2026. Detta \u00e4r en resurs som beh\u00f6ver v\u00e5rdas v\u00e4l. Det \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Laxen och \u00e5len skall r\u00e4ddas<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":17629,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-17627","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17627","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17627"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17627\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17631,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17627\/revisions\/17631"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/17629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17627"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17627"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17627"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}