{"id":16021,"date":"2025-04-20T12:33:17","date_gmt":"2025-04-20T12:33:17","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=16021"},"modified":"2025-05-03T21:48:39","modified_gmt":"2025-05-03T21:48:39","slug":"arets-forsta-havsnejonogon-i-atran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=16021","title":{"rendered":"\u00c5rets f\u00f6rsta havsnejon\u00f6gon i \u00c4tran"},"content":{"rendered":"\n

2025-04-20 I g\u00e5r och i dag filmades uppvandrande havsnejon\u00f6gon i kameran vid Hertingforsen. L\u00e4get \u00e4r akut f\u00f6r denna hotade urtidsfisk som funnits i v\u00e5ra \u00e4lvar i miljontals \u00e5r sedan f\u00f6re dinosauriernas tids\u00e5lder!<\/strong> Nu hotas de av vattenkraften.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Havsnejon\u00f6gat har en intressant biologi.  Havsnejon\u00f6ga har funnits i \u00f6ver 400 miljoner \u00e5r, men idag \u00e4r artens \u00f6verlevnad starkt hotad och riskerar att helt f\u00f6rsvinna fr\u00e5n Sverige. Varf\u00f6r har inte havsnejon\u00f6gat f\u00f6rsvunnit tidigare och varf\u00f6r f\u00f6rsvinner arten just nu? <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta beh\u00f6ver vi titta p\u00e5 artens livscykel och f\u00f6dobehov. Arten vandrar fr\u00e5n havet 20\u2013850 km upp i \u00e5arna f\u00f6r att leta lekbottnar d\u00e4r vattnets syres\u00e4ttning \u00e4r god. Honan l\u00e4gger sina 150 000 till 300 000 \u00e4gg p\u00e5 samma typ av lekbottnar som anv\u00e4nds av laxen. B\u00e5da arterna \u00e4r beroende av god vattenkvalit\u00e9 och stabila, naturliga fl\u00f6den f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 s\u00e4tta in f\u00f6rsvinnandet i sitt tidsperspektiv. Vattenkraften b\u00f6rjade byggas ut i stor skala b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6r ca 120 \u00e5r sedan. Det \u00e4r endast f\u00f6r ca 10 generationer sedan fr\u00e5n havsnejon\u00f6gats perspektiv. I takt med minskande habitat och minskande population minskar ocks\u00e5 resiliensen (motst\u00e5ndskraften) mot annan typ av p\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n

Ynglen de sk. lin\u00e5larna ligger nedgr\u00e4vda i sedimentet under 6-8 \u00e5r, och lever d\u00e4r p\u00e5 att filtrera ut f\u00f6da. F\u00f6dan best\u00e5r av alger och d\u00f6tt organsikt material. M\u00e4ngden havsvandrande fisk som leker och d\u00f6r p\u00e5 dessa lekbottnar har d\u00e4rf\u00f6r stor betydelse f\u00f6r larvernas \u00f6verlevnad. Ju fler laxar, nejon\u00f6gon, \u00f6ringar, majfiskar och andra arter som leker och d\u00f6r desto mer mat till nejon\u00f6gonens k\u00e4nsliga larver.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r de \u00e4r ca 10-20 cm l\u00e5nga b\u00f6rjar omvandlingen till det vuxna nejon\u00f6gat, vilket tar ungef\u00e4r ett \u00e5r. N\u00e4r de s\u00e5 \u00e4r fullbildade efter 7-9 \u00e5r vandrar de ut till havet, d\u00e4r de v\u00e4xer till i ett till tre \u00e5r innan de 8-12 \u00e5r gamla vandrar upp i ett vattendrag igen f\u00f6r att leka n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re laxen. Troligtvis d\u00f6r alla havsnejon\u00f6gon efter leken.<\/p>\n\n\n\n

I havet f\u00f6dos\u00f6ker det vuxna havsnejon\u00f6gat p\u00e5 ett flertal arter av benfiskar, hajar och valar innan de vuxit f\u00e4rdigt f\u00f6r lekvandringen upp i \u00e5arna. Bland det rika utbudet av benfiskar kan n\u00e4mnas lax, havs\u00f6ring, alosasillar, sikarter, torskfiskar m.fl.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
2025-05-03 Herting \u00c4tran. Lekvandrande lax som troligen angripits av havsnejon\u00f6ga. Laxfiskar \u00e4r en av havsnejon\u00f6gats viktigaste bytesfiskar varf\u00f6r p\u00e5verkan fr\u00e5n vattenkraften sl\u00e5r h\u00e5rt mot b\u00e5de lax och havsnejon\u00f6ga. 4 st havsnejon\u00f6gon har hittills i \u00e5r vandrat upp genom kameran.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av havsnejon\u00f6gats livscykel f\u00f6rst\u00e5r vi att den milj\u00f6 som p\u00e5verkar st\u00f6rre delen av nejon\u00f6gats livscykel \u00e4r milj\u00f6n i v\u00e5ra \u00e4lvar. Havsnejon\u00f6gat har de senaste hundra \u00e5ren utest\u00e4ngts fr\u00e5n sina lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den genom dammar. \u00c4lvarna korttidsregleras och torrl\u00e4ggs vilket \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande. Larverna ber\u00f6vas b\u00e5de livsviktiga habitat, livsviktig f\u00f6da och livsviktigt syre. Att i f\u00f6rsta hand skylla p\u00e5 \u00f6verfiske och f\u00f6rlust av stora torskfiskar som orsak till havsnejon\u00f6gats f\u00f6rsvinnande \u00e4r bef\u00e4ngt, \u00e4ven om det inverkar negativt p\u00e5 ett tynande best\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Atlantlaxen och havsnejon\u00f6gat lever i symbios i samma habitat. Nejon\u00f6gonen leker f\u00f6re laxen och ”st\u00e4dar” d\u00e4rmed laxens lekplatser. Forskning har visat att det p\u00e5verkar laxens lekresultat positivt. Laxen \u00e4r ett av nejon\u00f6gonens viktigaste byte och framf\u00f6rallt stora, omlekande laxar. Dessa \u00e4r h\u00e5rt drabbade av vattenkraftens verksamhet. Atlantlaxen har minskat med ca 95% och havsnejon\u00f6gat \u00e4r akut hotat. Atlantlaxen har ”nedsatt reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga” i flertalet v\u00e4stkust\u00e5ar, fr\u00e4mst beroende p\u00e5 vattenkraftens p\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Vid inventering 2010 uppskattades best\u00e5ndet av havsnej\u00f6ga i \u00c4tran till ca 1500 individer. Under inventeringen 2021 kunde ca 400 konstateras i \u00c4tran och H\u00f6gvads\u00e5n och 2024 noterades totalt sju individer i \u00c4tran; det g\u00e5r allts\u00e5 rasande fort utf\u00f6r. Sommaren 2022 noterades arten fr\u00e5n endast 8 avrinningsomr\u00e5den mellan R\u00f6nne \u00e5 i s\u00f6der och \u00d6rekils\u00e4lven i norr. Under de senaste tre \u00e5rens inventeringar har det inte ens noterats 100 individer. Lekfisken blir d\u00e4rmed os\u00e4ker p\u00e5 vilka \u00e4lvar som \u00e4r r\u00e4tt val f\u00f6r fortsatt reporduktion och \u00f6verlevnad.<\/p>\n\n\n\n

Sverige har undertecknat Konventionen om biologisk m\u00e5ngfald, och d\u00e4rmed \u00e5tagit oss att fr\u00e4mja skyddet av ekosystem, naturliga livsmilj\u00f6er och bibeh\u00e5llandet av livskraftiga populationer av havsnejon\u00f6gat. Sveriges \u00e5tg\u00e4rdsprogram inneh\u00e5ller en kortfattad kunskaps\u00f6versikt och presentation av angel\u00e4gna \u00e5tg\u00e4rder under 2020\u22122024 f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra r\u00e5dande bevarandestatus f\u00f6r havsnejon\u00f6ga. <\/p>\n\n\n\n

EU:s nya strategi f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald f\u00f6r 2030 (BDS 2030) \u00e4r mycket tydlig vad g\u00e4ller \u00f6kade krav p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrad konnektivitet i vattendrag. EG-kommissionen har i ett \u00f6vertr\u00e4delsebeslut 2024-12-16 anm\u00e4lt Sverige f\u00f6r att bryta mot EU:s vattendirektiv. Fr\u00e5gan \u00e4r om kommande milj\u00f6pr\u00f6vning (NAP) kan \u00e5tg\u00e4rda dessa brister i \u00c4tran och v\u00e4stkustens \u00f6vriga lax\u00e5ar med tidigare god produktion av havsnejon\u00f6ga.<\/p>\n\n\n\n

”F\u00f6r att f\u00f6ryngringen ska lyckas kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r varierade vattendrag med en naturlig fl\u00f6desdynamik.<\/strong> Sammantaget befinner sig det svenska best\u00e5ndet av havsnejon\u00f6ga i en kraftigt ned\u00e5tg\u00e5ende spiral och det kommer att kr\u00e4vas omedelbara och kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att r\u00e4dda kvar arten i landet”. K\u00e4lla SLU \u00c5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r havsnejon\u00f6ga.<\/p>\n\n\n\n

”Vattenkraften och avst\u00e4ngda vandringsv\u00e4gar i vattendragen bed\u00f6ms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejon\u00f6gon minskat”.<\/strong> K\u00e4lla: Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:08<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5der ingen tvekan om varf\u00f6r havsnejon\u00f6gat och \u00e5len nu i rask takt f\u00f6rsvinner fr\u00e5n \u00c4tran och andra v\u00e4stkust\u00e5ar. Det r\u00e5der ingen som helst tvekan om varf\u00f6r atlantaxen \u00e4r p\u00e5 kraftig tillbakag\u00e5ng vilket resulterar i olika regler om fiskef\u00f6rbud. EU kr\u00e4ver att missf\u00f6rh\u00e5llandena som r\u00e5der n\u00e4r det g\u00e4ller vattenkraften i Sverige snarast \u00e5tg\u00e4rdas.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra aktuella foton fr\u00e5n \u00c4tran visar tydligt hur Sverige misslyckats med att r\u00e4dda havsnejon\u00f6gats f\u00f6rst\u00f6rda biotoper.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Torrl\u00e4ggning av \u00c4trans huvudf\u00e5ra d\u00e4r havsnejon\u00f6gat och laxen tidigare lekte.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Torrl\u00e4ggning av H\u00f6gvads\u00e5n (nolltappning) p\u00e5 tidigare lekplatser<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Korttidsreglering av \u00c4trans huvudf\u00e5ra torrl\u00e4gger \u00e5rligen stora uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r havsnejon\u00f6ga och lax. Foto fr\u00e5n Kungsbacka \u00f6 \/Askome<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2025-04-20 I g\u00e5r och i dag filmades uppvandrande havsnejon\u00f6gon i kameran vid Hertingforsen. L\u00e4get \u00e4r akut f\u00f6r denna hotade urtidsfisk som funnits i v\u00e5ra \u00e4lvar i miljontals \u00e5r sedan f\u00f6re dinosauriernas tids\u00e5lder! Nu hotas de av vattenkraften. Havsnejon\u00f6gat har en intressant biologi.  Havsnejon\u00f6ga har funnits i \u00f6ver 400 miljoner \u00e5r, men idag \u00e4r artens \u00f6verlevnad … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5rets f\u00f6rsta havsnejon\u00f6gon i \u00c4tran<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16022,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-16021","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16021","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16021"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16021\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16065,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16021\/revisions\/16065"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/16022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16021"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=16021"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=16021"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}