{"id":15851,"date":"2025-03-09T20:11:21","date_gmt":"2025-03-09T20:11:21","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15851"},"modified":"2025-03-09T21:28:23","modified_gmt":"2025-03-09T21:28:23","slug":"torka-och-tsunami-odelagger-atrans-djurliv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15851","title":{"rendered":"Torka och tsunami \u00f6del\u00e4gger \u00c4trans djurliv"},"content":{"rendered":"\n

2025-03-08 Det \u00e4r inte industriutsl\u00e4pp, v\u00e4derfenomen eller klimatet som orsakar katastrofen. Vattenkraftens korttidsreglering sl\u00e4cker livet f\u00f6r majfisk, havsnejon\u00f6ga, \u00e5l och lax.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rr frodades Alosasillarna<\/strong>, majfisk och staksill, utanf\u00f6r den hall\u00e4ndska kusten. (G\u00f6sta Edman pers.com.) Deras lekplatser var de hall\u00e4ndska \u00e5arna. Under modern tid har dokumenterats n\u00e5gra f\u00e5 lekvandrande och utlekta majfiskar i \u00c4tran. Majfisken<\/strong> tillh\u00f6r efter harrens utd\u00f6ende nu en av Hallands mest hotade fiskarter.<\/p>\n\n\n\n

Havsnejon\u00f6gat <\/strong>\u00e4r ett av jordens \u00e4ldsta djur som fanns f\u00f6re dinosaurierna. Myndigheterna uppskattade att det 2008 kunde finnas upp till 2500 individer kvar i svenska vatten. 2020 beslutade Havs- och Vattenmyndigheten (HaV)om ett fyr\u00e5rigt \u00e5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r att r\u00e4dda denna unika art.<\/p>\n\n\n\n

2025-02-19 P4 Halland<\/a>: \u201dUrtidsvarelsen p\u00e5 v\u00e4g att utrotas \u2013 milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rdr\u00f6js\u201d. <\/strong>Avdelningschefen p\u00e5 HaV intervjuas: \u00a0\u201ddet \u00e4r v\u00e4ldigt illa f\u00f6r havsnejon\u00f6gat, antalet \u00e4r f\u00e4rre \u00e4n 100 som kan reproducera sig\u201d. \u201dTanken var att vattenkraften skulle titta p\u00e5 vad som beh\u00f6vde g\u00f6ras\u201d. <\/em>\u00c4tran \u00e4r nu ett av Sveriges sista kvarvarande f\u00e4sten f\u00f6r arten.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att inse att havsnejon\u00f6gat minskar n\u00e4r det utest\u00e4ngs fr\u00e5n sina naturliga lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den. Likas\u00e5 \u00e4r det sj\u00e4lvklart att de inte kan andas n\u00e4r vattnet f\u00f6rsvinner. Bolagens aggressiva korttidsreglering av \u00c4tran \u00e4r \u00f6desdiger f\u00f6r den akut hotade urtidsvarelsen.<\/p>\n\n\n\n

Arten vandrar fr\u00e5n havet 20\u2013850 km upp i \u00e5arna f\u00f6r att leta lekbottnar d\u00e4r vattnets syres\u00e4ttning \u00e4r god. Varje hona kan l\u00e4gga \u00f6ver 300 000 \u00e4gg som \u00e4r mindre \u00e4n en millimeter. \u00c4ggen fastnar p\u00e5 gruskorn och sedimenterar. De kl\u00e4cks efter en till tv\u00e5 veckor till sm\u00e5 \u00e5lliknande larver som gr\u00e4ver ned sig i sedimenten.<\/p>\n\n\n\n

Larverna utvecklas under minst 5 \u00e5r med ett spann p\u00e5 mellan 2 till 19 \u00e5r. Larverna \u00e4r extremt k\u00e4nsliga f\u00f6r onaturliga variationer i vattenfl\u00f6det och \u00e4r beroende av sin sedimentb\u00e4dd f\u00f6r syre, f\u00f6da och skydd. Under uppv\u00e4xttiden har de en nedstr\u00f6ms vandring mot havet som styrs av naturliga \u00e4ndringar i vattenfl\u00f6de, sedimentets omflyttning, syres\u00e4ttning och n\u00e4ringsinneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Larvernas utveckling till vuxna nejon\u00f6gon inneb\u00e4r att de g\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6da i sediment till fiskblod. De stannar i \u00e4lvarnas mynningsomr\u00e5den 23\u201328 m\u00e5nader och v\u00e4xer d\u00e5 fr\u00e5n 4 till 900 gram. Under denna tid \u00e4r de beroende av god tillg\u00e5ng p\u00e5 sm\u00e5 bytesfiskar. Den sista fasen i sin m\u00e5ng\u00e5riga livscykel lever de under ca 2 \u00e5r i havet p\u00e5 st\u00f6rre bytesfiskar och d\u00e4ggdjur (valar).Totalt har angrepp av havsnejon\u00f6ga kunnat bel\u00e4ggas p\u00e5 54 arter av fiskar och marina d\u00e4ggdjur.<\/p>\n\n\n\n

Av havsnejon\u00f6gats livscykel f\u00f6rst\u00e5r vi att den l\u00e5nga larvutvecklingen och omvandlingen till vuxen i \u00e5arna \u00e4r en kritisk period f\u00f6r artens \u00f6verlevnad. Vattenkraftens st\u00e4ndigt \u00e5terkommande, aggressiva korttidsreglering \u00e4r d\u00e5 en fr\u00e5ga om liv eller d\u00f6d f\u00f6r de hj\u00e4lpl\u00f6sa larverna.  Larvernas hem torrl\u00e4ggs och de m\u00e5ste fly. Larvernas hem spolas nedstr\u00f6ms och de m\u00e5ste flytta. Larvernas f\u00f6da d\u00f6r och de uts\u00e4tts f\u00f6r predatorer. Korttidsregleringen \u00e5terkommer varje dag, varje m\u00e5nad \u00e5ret runt.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4trans milj\u00f6 \u00e4r en av landets b\u00e4sta milj\u00f6er f\u00f6r havsnejon\u00f6ga och atlantlax. L\u00e4nsstyrelsen anger tex att av \u00c4trans naturliga produktion av laxsmolt p\u00e5 70 000 nedanf\u00f6r \u00c4trafors d\u00f6r \u00e5rligen 61 000 av korttidsreglering, varav 9000 d\u00e5 \u00e5terst\u00e5r. Havsnejon\u00f6gats larver har s\u00e4mre simf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n laxen och deras habitat \u00e4r k\u00e4nsligare f\u00f6r \u00e4ndringar i fl\u00f6det! De nejon\u00f6gon som mirakul\u00f6st \u00f6verlever larvstadiet har f\u00e5 \u00f6verlevande fiskar att f\u00f6dos\u00f6ka p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Men hur f\u00f6r\u00e4ndrar d\u00e5 vattenkraftens reglering livsmilj\u00f6n? Vattenfl\u00f6det f\u00f6r\u00e4ndras med timpriset f\u00f6r el. Det inneb\u00e4r att fl\u00f6det ena timman kan vara 15 kubikmeter i sekunden, n\u00e4sta timma 45 kbm\/s och timman d\u00e4refter 100 kbm\/s. En skillnad p\u00e5 ca 300 000 kubikmeter vatten i timman! K\u00e4lla Uniper. Med en tsunamis kraft d\u00f6dar denna korttidsreglering en stor del av \u00c4trans biologiska liv.<\/p>\n\n\n\n

Korttidsregleringen bidrar till marginella vinster f\u00f6r det multinationella kraftbolaget Uniper. Argumentet f\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 k\u00f6ra en h\u00e5rd reglering \u00e4r att \u00c4tran \u00e4r mycket viktig f\u00f6r det relativa reglerbidraget p\u00e5 reglerkraftmarknaden. Energimyndigheten har ber\u00e4knat olika avrinningsomr\u00e5dens (HARO) betydelse och \u00c4trans betydelse i procent (HARO 103000) framg\u00e5r tydligt av figur 15.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Sverige till\u00e4mpar en vattenlagstiftning fr\u00e5n 1918 \u2013 1978, vilket bryter mot nu g\u00e4llande lagstiftning i Vattendirektivet, \u00c5lf\u00f6rordningen samt Bernkonventionen. Vattenkraftens f\u00f6r\u00e5ldrade tillst\u00e5nd skall ompr\u00f6vas men pr\u00f6vningen v\u00e4ntas p\u00e5g\u00e5 i ca 20 \u00e5r. HaV t\u00e4nker att vattenkraften sj\u00e4lva skall titta p\u00e5 vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras. L\u00e4nsstyrelsen avvaktar med tillsynen av kraftverken tills de f\u00e5tt nya domar. Regeringen pausar milj\u00f6pr\u00f6vningen av vattenkraften.<\/p>\n\n\n\n

Under tiden som detta p\u00e5g\u00e5r utrotas majfisken, havsnejon\u00f6gat och \u00e5len. Landskapsdjuret laxen drabbas av massd\u00f6d. \u00c4trans bottnar \u00f6msom torrl\u00e4ggs och \u00f6msom spolas bort. Kraftbolagens skapade torka och tsunami \u00f6del\u00e4gger de en g\u00e5ng s\u00e5 fiskrika hall\u00e4ndska \u00e5arna. Denna naturkatastrof sker med myndigheternas goda minne och drivs av en marginell ekonomisk vinst f\u00f6r verksamhetsut\u00f6varen. Samh\u00e4llet f\u00e5r vidk\u00e4nnas betydande socioekonomiska f\u00f6rluster. Kommande generationer ber\u00f6vas stora naturresurser som inte g\u00e5r att \u00e5terskapa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Havsnejon\u00f6gats lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den nedanf\u00f6r \u00c4trafors torrl\u00e4ggs genom korttidsreglering. Notera torrlagda n\u00e4ckrosor. Framf\u00f6r dessa syns sp\u00e5r av h\u00e4ger som f\u00f6dos\u00f6ker p\u00e5 strandsatta laxyngel och torrlagda larver av nejon\u00f6gon. Ett r\u00e5djur har g\u00e5tt f\u00f6rbi och noterat f\u00f6r\u00f6delsen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ingessbilden visar hur havsnejon\u00f6gats sediment spolats \u00e4nda ned till Laxbron och Laxfiskestugan i Falkenberg. Detta kan ske vid naturliga h\u00f6gfl\u00f6den men f\u00f6rv\u00e4rras genom dagligen \u00e5terkommande korttidsreglering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2025-03-08 Det \u00e4r inte industriutsl\u00e4pp, v\u00e4derfenomen eller klimatet som orsakar katastrofen. Vattenkraftens korttidsreglering sl\u00e4cker livet f\u00f6r majfisk, havsnejon\u00f6ga, \u00e5l och lax. F\u00f6rr frodades Alosasillarna, majfisk och staksill, utanf\u00f6r den hall\u00e4ndska kusten. (G\u00f6sta Edman pers.com.) Deras lekplatser var de hall\u00e4ndska \u00e5arna. Under modern tid har dokumenterats n\u00e5gra f\u00e5 lekvandrande och utlekta majfiskar i \u00c4tran. Majfisken tillh\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Torka och tsunami \u00f6del\u00e4gger \u00c4trans djurliv<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":14402,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-15851","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15851","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15851"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15851\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15857,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15851\/revisions\/15857"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/14402"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15851"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15851"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}