{"id":15833,"date":"2025-02-20T22:29:05","date_gmt":"2025-02-20T22:29:05","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15833"},"modified":"2025-02-20T22:34:08","modified_gmt":"2025-02-20T22:34:08","slug":"sveriges-unika-sjoar-och-vattendrag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15833","title":{"rendered":"Sveriges unika sj\u00f6ar och vattendrag"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>2025-02-20<\/strong> <strong>Sverige \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som \u00e4r\/var rikast p\u00e5 sj\u00f6ar och vattendrag. Vattendragens l\u00e4ngd motsvarar fem g\u00e5nger runt jordklotet. S\u00f6tvattnen \u00e4r f\u00f6renade med det salta havet och producerar en ofantlig m\u00e4ngd av olika fiskar. Sverige \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsnilla denna naturresurs.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5l, lax, havs\u00f6ring, st\u00f6r, majfisk, staksill samt olika arter av nejon\u00f6gon och sik \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 migrerande fiskarter som anv\u00e4nder b\u00e5da milj\u00f6erna f\u00f6r sin tillv\u00e4xt. Fiskarna vandrar fritt mellan hav, \u00e4lvar, forsar och sj\u00f6ar f\u00f6r att finna lekplatser och f\u00f6da i syrerika, livgivande vatten.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"653\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al-1024x653.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-15834\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al-1024x653.jpg 1024w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al-300x191.jpg 300w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al-768x490.jpg 768w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Al.jpg 1108w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>Den hall\u00e4ndska laxf\u00e5ngsten uppgick vid sekelskiftet 1800\/1900 till 80 ton per \u00e5r. \u00c5len utgjorde h\u00e4lften av fiskbiomassan i Sveriges inlandsvatten. \u00c5rligen producerades tusentals ton av blank\u00e5l. Livet i hela \u00e4lvdalar var beroende av de f\u00f6doresurser som fl\u00f6dade mellan hav och land. M\u00e4nniskans kulturliv pr\u00e4glades under \u00e5rtusenden av denna st\u00e4ndigt f\u00f6rnybara naturresurs.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax-1024x683.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-15835\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax-300x200.jpg 300w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax-768x512.jpg 768w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Lax.jpg 1064w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>S\u00e5 kom 1900-talet med utbyggnaden av den moderna vattenkraften. 2100 betongdammar, galler och turbiner st\u00e4ngde all fiskvandring. Tusen torrf\u00e5ror skapades d\u00e4r allt liv sl\u00e4cktes. 1918 \u00e5rs vattenlag st\u00f6ttade verksamheten som gav energi till en v\u00e4xande industri. Ingen v\u00e5gade t\u00e4nka tanken att produktionen av fisk skulle upph\u00f6ra. Det som inte fick h\u00e4nda h\u00e4nde. Atlantlaxen minskade med 95 procent. \u00c5len minskade med 99 procent och blev en akut hotad art.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r pinsamt att EU nu driver fr\u00e5gan om \u00e5terst\u00e4llning av v\u00e5ra svenska vatten. EU-kommissionen har 16 dec. 2024 delgivit Sverige ett <a href=\"https:\/\/eucommissioninfringementsweden.tiiny.site\/\">\u00f6vertr\u00e4delsebeslut<\/a> f\u00f6r att vi inte f\u00f6ljer lagen enligt vattendirektivet. Vi anklagas f\u00f6r att vi anv\u00e4nder gammal lagstiftning fr\u00e5n tiden 1918 till 1978. Vi anklagas f\u00f6r att inte i tid uppn\u00e5 god vattenstatus. Vattenkraftens milj\u00f6fond har p\u00e5 fem \u00e5r (2019-2023) endast finansierat tre fingaller, tv\u00e5 \u00e5lyngelledare och fem biotopv\u00e5rdande \u00e5tg\u00e4rder! Trots att den har 10 miljarder kronor till f\u00f6rfogande.<\/p>\n\n\n\n<p>Svenska skattebetalare subventionerar de multinationella vattenkraftbolagen. Det handlar om miljardbelopp varje \u00e5r. Om vi valt att anv\u00e4nda dessa medel direkt till restaurering av fria vandringsv\u00e4gar hade \u00e5len och laxen inte varit hotad. Vi riskerar att bli den generation som byter bort 60 miljoner \u00e5r av \u00e5lhistoria mot marginella vinster f\u00f6r kraftbolagen. Naturresursen fr\u00e5ntas kommande generationer.<\/p>\n\n\n\n<p>Skall vi f\u00f6rsnilla eller f\u00f6rvalta den naturresurs som produceras i Sveriges hundratusentals sj\u00f6ar och vattendrag? F\u00f6rsvinner fiskbest\u00e5nden g\u00e5r de inte att \u00e5terskapa vid kristider. <a href=\"https:\/\/www.havochvatten.se\/miljopaverkan-och-atgarder\/miljopaverkan\/fysisk-paverkan\/herting.html\">Hertingforsen<\/a> i \u00c4tran \u00e4r ett gott exempel d\u00e4r forsen och fisken valdes. Valet g\u00e4ller vara eller icke vara f\u00f6r livet under ytan i <a href=\"https:\/\/www.svtplay.se\/video\/eXY7JZd\/fiskarnas-rike\/1-vattnets-kraft\">Fiskarnas Rike<\/a>!<br><br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2025-02-20 Sverige \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som \u00e4r\/var rikast p\u00e5 sj\u00f6ar och vattendrag. Vattendragens l\u00e4ngd motsvarar fem g\u00e5nger runt jordklotet. S\u00f6tvattnen \u00e4r f\u00f6renade med det salta havet och producerar en ofantlig m\u00e4ngd av olika fiskar. Sverige \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsnilla denna naturresurs. \u00c5l, lax, havs\u00f6ring, st\u00f6r, majfisk, staksill samt olika arter &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15833\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Sveriges unika sj\u00f6ar och vattendrag<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":14664,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-15833","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15833","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15833"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15833\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15839,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15833\/revisions\/15839"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/14664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15833"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15833"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15833"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}