{"id":15621,"date":"2025-01-08T10:18:18","date_gmt":"2025-01-08T10:18:18","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15621"},"modified":"2025-01-09T08:46:19","modified_gmt":"2025-01-09T08:46:19","slug":"sverige-bryter-mot-ramdirektivet-for-vatten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15621","title":{"rendered":"Sverige bryter mot ramdirektivet f\u00f6r vatten"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>2025-01-08 EU-kommissionen vidtar r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot de medlemsl\u00e4nder som inte fullg\u00f6r sina skyldigheter enligt EU-r\u00e4tten med \u00f6vertr\u00e4delsebeslut.&nbsp;Den 16 dec. s\u00e4ndes en underr\u00e4ttelse till&nbsp;Sverige&nbsp;(INFR(2024)2236)&nbsp;f\u00f6r underl\u00e5telse att uppfylla sina skyldigheter enligt ramdirektivet f\u00f6r vatten (<a href=\"https:\/\/eur-lex.europa.eu\/legal-content\/SV\/TXT\/?uri=CELEX:32000L0060\">direktiv 2000\/60\/EG<\/a>).&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att skydda m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6n \u00e4r det avg\u00f6rande att EU-lagstiftningens vattenkvalitetsnormer genomf\u00f6rs fullt ut. Enligt direktivet ska medlemsl\u00e4nderna inr\u00e4tta ett \u00e5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r varje avrinningsdistrikt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla god status f\u00f6r europeiska vattenf\u00f6rekomster, s\u00e5som floder och sj\u00f6ar.<\/p>\n\n\n\n<p>I Sverige f\u00f6reskriver den nationella lagstiftningen inga regelbundna \u00f6versyner av de relevanta kontrollerna, eller s\u00e5 genomf\u00f6rs de regelbundna \u00f6versynerna inte tillr\u00e4ckligt ofta. EU-kommissionen ger ett exempel: <strong><em>&#8221;Till exempel drivs majoriteten av Sveriges vattenkraftdammar p\u00e5 grundval av tillst\u00e5nd fr\u00e5n mellan 1918 och 1978 och har potentiellt negativa effekter p\u00e5 flodernas biologiska m\u00e5ngfald&#8221;.&nbsp;<\/em><\/strong>Kommissionen skickar d\u00e4rf\u00f6r en formell underr\u00e4ttelse till Sverige, som nu har tv\u00e5 m\u00e5nader p\u00e5 sig att svara och \u00e5tg\u00e4rda de brister som p\u00e5talats av kommissionen.&nbsp;Som exempel kan n\u00e4mnas att Sverige d\u00f6mdes i november 2023 att betala n\u00e4rmare 100 miljoner kronor i b\u00f6ter f\u00f6r att inte i tid har inf\u00f6rt EU:s nya vapendirektiv.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige har beslutat att vi skall satsa 1,5 TWh p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder. Sverige har brutit ned detta v\u00e4rde till satsning per huvudavrinningsomr\u00e5de (HARO). F\u00f6r \u00c4trans (HARO) skall det satsas 6%. Sverige tycks inte ha insett att EU:s lagstiftning med \u00e5lf\u00f6rordningen, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet \u00e4ven g\u00e4ller som svensk lag. Sverige har inte heller f\u00f6rst\u00e5tt hur lagen skall till\u00e4mpas. Det handlar inte i f\u00f6rsta han om antalet kilowattimmar utan om att uppfylla milj\u00f6kvalitetsnormerna som ex kan vara God Ekologisk Status (GES). \u00c5lf\u00f6rordningen stadgar att vi skall uppfylla 40% produktion av blank\u00e5l av den tidigare jungfruliga produktionen i Sverige (33 000 till 72 000 ton). Hur m\u00e5nga KWh som anv\u00e4nds f\u00f6r detta n\u00e4mns inte prim\u00e4rt i lagstiftningen. PPP har till\u00e4mpats i m\u00e5nga \u00e5r vilket inneb\u00e4r att det \u00e4r den som p\u00e5verkar milj\u00f6n som \u00e4ven vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska p\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5talade brister i Sveriges vattenf\u00f6rvaltning har l\u00e5ngtg\u00e5ende, praktiska konsekvenser f\u00f6r v\u00e5r natur och v\u00e5ra gemensamma naturresurser. Den mest uppm\u00e4rksammade konsekvensen \u00e4r kanske \u00e5ld\u00f6den i Svenska vattenkraftverk. Hundratusentals blank\u00e5lar d\u00f6r varje \u00e5r en pl\u00e5gsam d\u00f6d n\u00e4r de var p\u00e5 lekvandring till Sargassohavet. <a href=\"https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/granskning\/ug\/har-dor-akut-utrotningshotade-djuret-man-doljer-var-den-stora-alslakten-ar\">SVT Uppdrag Granskning<\/a> rapporterade 2021 om den stora \u00e5lslakten.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen gav d\u00e4rf\u00f6r 2022 FORMAS i uppdrag att utreda den svenska \u00e5lf\u00f6rvaltningen. F\u00f6r uppdraget avsattes nio miljoner kronor och internationell expertis anlitades. Resultatet redovisades p\u00e5 <a href=\"https:\/\/formas.se\/kunskap-och-fordjupning\/formas-rapporter\/rapporter\/2025-01-02-alen-och-det-gemensamma-ansvaret-for-en-hotad-fisk.html\">FORMAS webbsida <\/a>i b\u00f6rjan p\u00e5 januari 2025. FORMAS skriver det som redan var k\u00e4nt, att det st\u00f6rsta hotet mot \u00e5len \u00e4r <strong><em>&#8221;brist p\u00e5 framg\u00e5ng i uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms vandring&#8221;.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen har tagit fram ett lagf\u00f6rslag (KN 2024\/01642) d\u00e4r<strong>&nbsp;KMV<\/strong>&nbsp;skall underl\u00e4tta undantag fr\u00e5n att besluta om milj\u00f6anpassade vattendomar. Lagf\u00f6rslaget \u00e4r framtaget f\u00f6r att Sverige vill begr\u00e4nsa sina milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder i vattenkraften till 1,5 TWh. <a href=\"https:\/\/vattenkraftensmiljofond.se\/sa-funkar-det\/nap\/om-effektmalet\/\"> (Vattenkraftens Milj\u00f6fond)<\/a>.Regeringens egen milj\u00f6konsekvensbeskrivning s\u00e4ger att f\u00f6rslaget inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar att uppn\u00e5 milj\u00f6m\u00e5let Levande sj\u00f6ar och vattendrag. <strong>Detta lagf\u00f6rslag undergr\u00e4ver Sveriges m\u00f6jligheter att  uppn\u00e5 beslutade \u00e5taganden enligt ramdirektivet f\u00f6r vatten och \u00e5lf\u00f6rordningen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>R\u00c5DETS F\u00d6RORDNING (EG) nr 1100\/2007 av den 18 september 2007 om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning av best\u00e5ndet av europeisk \u00e5l g\u00e4ller liksom vattendiretivet som svensk lag. Enligt \u00e5lf\u00f6rordningen skall varje EU-land tillse att minst 40 % av den jungfruliga ursprungliga biomassan av blank\u00e5l tar sig ut i havet. F\u00f6rvaltningsplanen f\u00f6r \u00e5l skall utarbetas med syftet att detta m\u00e5l skall uppn\u00e5s. Sveriges biomassa av blank\u00e5l har sedan inf\u00f6randet av \u00e5lf\u00f6rordningen inte \u00f6kat utan <strong>minskat <\/strong>kraftigt och n\u00e4rmar sig noll. <strong>Sverige bryter d\u00e4rmed \u00e4ven mot \u00e5lf\u00f6rordningen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4tran  ing\u00e5r i Natura 2000-n\u00e4tverket&nbsp;och omfattas d\u00e4rf\u00f6r av art- och habitatdirektivet bl.a. f\u00f6r sin rikliga produktion av atlantlax. Vattenkraftens korttidsreglering minskar laxproduktionen i \u00c4trans huvudf\u00e5ra fr\u00e5n ca 70 000 smolt till ca 9 000 smolt (K\u00e4lla: L\u00e4nsstyrelsens bevarandeplan  2013-11-26  511-3405-11). \u00c4ven \u00c4trans torrf\u00e5ra \u00e4r N2000-omr\u00e5de. Regleringen inneb\u00e4r att \u00e5f\u00e5ran f\u00e5r torrl\u00e4ggas. SVT <strong><a href=\"https:\/\/www.tiktok.com\/@falklind\/video\/7018821950449388806\">Fiskarnas Rike<\/a><\/strong> har dokumenterat hur leklaxen d\u00f6r i torrf\u00e5ran. <br><strong>Sverige bryter d\u00e4rmed \u00e4ven mot art- och habitatdirektivet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Sveriges regering har 2023 till 2024 minskat kalkanslaget med 12 miljoner kronor samtidigt som priset \u00f6kat med ca 20% (K\u00e4lla: L\u00e4nsstyrelsen VG). Kalkningen upph\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r nu i ett antal svenska sj\u00f6ar. Sverige har f\u00f6rbundit sig att f\u00f6rhindra att vattenmilj\u00f6n f\u00f6rs\u00e4mras p\u00e5 ett otill\u00e5tet s\u00e4tt eller \u00e4ventyrar m\u00f6jligheten att uppn\u00e5 den status eller potential som vattnet skall ha enligt milj\u00f6kvalitetsnormen. Dessa okalkade sj\u00f6ar f\u00e5r nu f\u00f6rs\u00e4mrad ekologisk status vilket \u00e4ven inkluderar en minskad produktion av europeisk \u00e5l (Degerman et.al.). <strong>Sverige bryter d\u00e4rmed \u00e4ven mot g\u00e4llande milj\u00f6kvalitetsnormer och det s\u00e5 kallade f\u00f6rs\u00e4mringsf\u00f6rbudet, som inneb\u00e4r att vattnets status inte f\u00e5r f\u00f6rs\u00e4mras.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00c4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att uppn\u00e5 dessa krav?<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.havochvatten.se\/download\/18.1d58828a15f50337fd4cad40\/1708935101152\/rapport-hertingprojektet-positiva-effekter-vandringsfisk-atran-2008-2017.pdf\">Hertingprojektet<\/a> genomf\u00f6rdes vid tv\u00e5 kraftverk i \u00c4tran 2013. Resultatet blev att \u00e5lvandringen b\u00e5de uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms l\u00f6stes till 100%. Torrf\u00e5ran restaurerades och ger nu en \u00e5rlig produktion av ca 30 000 laxyngel och 3 000 \u00e5lyngel. L\u00e4nsstyrelsen har gjort en <a href=\"http:\/\/www.lansstyrelsen.se\/download\/18.68fbc90d193243b379e491b7\/1732528702198\/2018:18%20Samh\u00e4llsekonomisk%20analys%20av%20Hertingprojektet.pdf\">socioekonomisk utv\u00e4rdering<\/a> av projeketet. Efter det att alla kostnader dragits ifr\u00e5n ger projektet ett nettonuv\u00e4rde p\u00e5 65,3 miljoner kronor. Milj\u00f6tg\u00e4rder som uppfyller n\u00e4mnda EU-direktiv \u00e4r samh\u00e4llsekonomiskt l\u00f6nsamma. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med de dryga b\u00f6ter som Sverige riskerar genom att inte vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bevara naturresurserna i Sveriges inlandsvatten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2025-01-08 EU-kommissionen vidtar r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot de medlemsl\u00e4nder som inte fullg\u00f6r sina skyldigheter enligt EU-r\u00e4tten med \u00f6vertr\u00e4delsebeslut.&nbsp;Den 16 dec. s\u00e4ndes en underr\u00e4ttelse till&nbsp;Sverige&nbsp;(INFR(2024)2236)&nbsp;f\u00f6r underl\u00e5telse att uppfylla sina skyldigheter enligt ramdirektivet f\u00f6r vatten (direktiv 2000\/60\/EG).&nbsp; F\u00f6r att skydda m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6n \u00e4r det avg\u00f6rande att EU-lagstiftningens vattenkvalitetsnormer genomf\u00f6rs fullt ut. Enligt direktivet ska medlemsl\u00e4nderna inr\u00e4tta &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15621\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Sverige bryter mot ramdirektivet f\u00f6r vatten<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15181,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-15621","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15621","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15621"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15621\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15643,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15621\/revisions\/15643"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/15181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15621"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15621"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15621"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}