{"id":15510,"date":"2025-01-17T13:42:59","date_gmt":"2025-01-17T13:42:59","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15510"},"modified":"2025-03-14T15:41:09","modified_gmt":"2025-03-14T15:41:09","slug":"forbattrad-alforvaltning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=15510","title":{"rendered":"F\u00f6rb\u00e4ttrad \u00e5lf\u00f6rvaltning"},"content":{"rendered":"\n

2025-01-02 FORMAS publicerar i dag sin unika utredning p\u00e5 hur Sveriges \u00e5lf\u00f6rvaltning skall f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Regeringen gav den 25 maj 2022 nio miljoner kronor till FORMAS f\u00f6r att anlita en internationell expertpanel med uppdrag att genomf\u00f6ra en internationell utv\u00e4rdering av svensk f\u00f6rvaltning av den europeiska \u00e5len. Myndigheten skulle senast 31 december 2024 l\u00e4mna en slutredovisning av uppdraget till regeringen. Detta \u00e4r troligen en av de allra st\u00f6rsta satsningar som gjorts f\u00f6r att utreda f\u00f6rvaltningen av en enskild art. Detta \u00e4r logiskt med tanke p\u00e5 \u00e5lens unika ekologiska, ekonomiska och kulturella roll f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

I dag den 2 januari 2025 publicerar FORMAS resultatet av utredningen p\u00e5 sin Hemsida.<\/a> Vad har d\u00e5 expertpanelen kommit fram till?<\/p>\n\n\n\n

Panelen g\u00f6r bed\u00f6mningen att l\u00e4get \u00e4r akut <\/strong>varf\u00f6r vi m\u00e5ste vidta \u00e5tg\u00e4rder utan f\u00f6rdr\u00f6jning om vi skall leva upp till \u00c5lf\u00f6rordningen som lagstadgar att varje land skall uppn\u00e5 m\u00e5let att \u00e5rligen producera 40% av den jungfruliga, ursprungliga m\u00e4ngden blank\u00e5l. Att detta nu \u00e4r fastlagt \u00e4r viktigt f\u00f6r att vi skall kunna g\u00e5 vidare med \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

Panelen g\u00f6r vidare bed\u00f6mningen att det st\u00f6rsta hotet f\u00f6r \u00e5lens \u00e5terh\u00e4mtning \u00e4r bristen p\u00e5 framg\u00e5ng i uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms vandring. <\/strong> Den enda \u00e5tg\u00e4rden som kan v\u00e4nda trenden f\u00f6r \u00e5lens \u00e5terh\u00e4mtning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder vid Sveriges drygt 10 000 dammar som hindrar \u00e5lynglen och drygt 2 000 vattenkraftverk som hindrar och d\u00f6dar blank\u00e5len. Det \u00e4r positivt att FORMAS en g\u00e5ng f\u00f6r alla fastsl\u00e5r det vi redan visste: L\u00e4get \u00e4r akut och orsaken \u00e4r vattenkraften.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

FORMAS utredning har dock flera fundamentala brister: <\/strong>
1. <\/strong>Den anger inte hur m\u00e5nga \u00e5lar som producerades i Sveriges inlandsvatten, vilket inneb\u00e4r att \u00e5tg\u00e4rdsbehovet <\/strong>f\u00f6r att uppn\u00e5 40% f\u00f6rb\u00e4ttring enligt \u00e5lf\u00f6rordningen inte \u00e4r angivet<\/strong>.
2. <\/strong>Den anger inte v\u00e4rdet av \u00e5len som naturresurs<\/strong> vilket inneb\u00e4r att vi inte kan v\u00e4rdera vilka insatser som \u00e4r rimliga j\u00e4mf\u00f6rt med andra samh\u00e4llsv\u00e4rden.
3.<\/strong> Den anger inte att Sverige<\/strong> till\u00e4mpar en f\u00f6r\u00e5ldrad lagstiftning fr\u00e5n 1918 till 1978 som bryter mot g\u00e4llande EU-lagstiftning.<\/strong>
4.<\/strong> Den anger inte att Sveriges regering beslutat sluta kalka sj\u00f6ar och vattendrag och d\u00e4rmed f\u00f6rs\u00e4mrat vattnens produktion av \u00e5l.<\/strong>
5.<\/strong> Den anger inte Sveriges viktiga roll som producent av stora \u00e5lhonor<\/strong>. Fr\u00e5n och med 2011 har minimim\u00e5ttet f\u00f6r \u00e5l h\u00f6jts till 70 cm i insj\u00f6ar och i \u00d6stersj\u00f6n samt till 45 cm i \u00d6resund. Detta \u00e4r kontraproduktivt <\/strong>d\u00e5 de stora \u00e5lhonorna \u00e4r s\u00e4rskilt skyddsv\u00e4rda!
6.<\/strong> \u00c5lens roll i ekosystemet som en h\u00e5llbar och \u00e5rligen f\u00f6rnybar livsmedelsresurs<\/strong> \u00e4r f\u00f6rbisedd bl.a. som en tillg\u00e5ng vid krisberedskap.

Ett regeringsuppdrag som anv\u00e4nt sig av nio miljoner kronor, n\u00e4ra tre \u00e5rs utredningar och tillg\u00e5ng till ett stort antal internationella experter borde inte vara beh\u00e4ftad med dessa brister. S\u00e4rskilt inte som den prim\u00e4ra orsaken till \u00e5lens f\u00f6rsvinnande tidigare varit k\u00e4nd. Kanske var formuleringen av syftet med uppdraget oklart?<\/p>\n\n\n\n

FORMAS experter fick uppdraget att utv\u00e4rdera Sveriges \u00e5lf\u00f6rvaltning. Sveriges \u00e5lplan utg\u00e5r felaktigt fr\u00e5n en ursprunglig produktion av 300 ton blank\u00e5l \u00e5rligen. Det \u00e4r en underskattning med 100 till 200 g\u00e5nger den produktion som forskarna ber\u00e4knar. Detta n\u00e4mns inte i FORMAS utredning vilket begr\u00e4nsar dess anv\u00e4ndbarhet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Information om Sveriges \u00e5lproduktion och \u00e5lens v\u00e4rde finns <\/strong>l\u00e4tt tillg\u00e4nglig f\u00f6r den som l\u00e4st den svenska litteraturen om \u00e5l. \u00c5lforskaren H\u00e5kan Wickstr\u00f6m anger att behovet av invandring av \u00e5lyngel f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla jungfrulig produktionen i Sveriges inlandsvatten var 188 till 360 miljoner \u00e5rligen. Elforsk anger att ca 20% \u00f6verlever till utvandrande blank\u00e5l vilket inneb\u00e4r en ursprunglig produktion av 37 600 till 72 000 ton blank\u00e5l \u00e5rligen.<\/strong> Detta \u00f6verensst\u00e4mmer med den danska \u00e5lforskaren Kim Aerstrups bed\u00f6mning. Han ber\u00e4ttar till SVT Uppdrag Granskning att Danmarks \u00e5lf\u00f6rvaltningsplan ber\u00e4knar en jungfrulig produktion av 1100 ton blank\u00e5l \u00e5rligen. Hans bed\u00f6mning \u00e4r att Sveriges \u00e5lproduktion \u00e4r underskattad ca 30 till 40 g\u00e5nger.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5lens v\u00e4rde <\/strong>som naturresurs har stor betydelse f\u00f6r vilka \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r relevanta f\u00f6r att r\u00e4dda resursen. FORMAS utv\u00e4rdering ger inte heller h\u00e4r n\u00e5gon v\u00e4gledning till beslutsfattarna. Jord- och skogsbruksministeriet i Finland har i sin lagstiftning Finlex 612\/2019 inf\u00f6rt ett skyddsv\u00e4rde f\u00f6r en europeisk \u00e5l. V\u00e4rdet \u00e4r 3510 euro.<\/strong> Om en fullvuxen \u00e5l v\u00e4ger ca 1 kg kan v\u00e4rdet med l\u00e4tthet ber\u00e4knas av den ursprungliga blank\u00e5lsproduktionen f\u00f6r Sveriges inlandsvatten.<\/p>\n\n\n\n

FORMAS utredning n\u00e4mner att det beh\u00f6vs mer forskning f\u00f6r att l\u00f6sa fr\u00e5gan om \u00e5lens vandring f\u00f6rbi vattenkraftverken. Men man n\u00e4mner inte det goda exemplet Hertingprojektet i Falkenberg som f\u00f6r tio \u00e5r sedan presenterade en l\u00f6sning med b\u00e4sta m\u00f6jliga teknik som till 100% l\u00f6ste problemet med \u00e5lvandringen uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms f\u00f6rbi de tv\u00e5 vattenkraftverken. Det finns s\u00e5ledes f\u00e4rdiga tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att ordna \u00e5lens fria vandring.<\/strong>

FORMAS belyser inte heller Sveriges f\u00f6rhalande med lagstiftningen<\/strong> d\u00e4r ompr\u00f6vningen av vattenkraften \u00e4r pausad vid flera tillf\u00e4llen. Regeringen har nu \u00e4ven ett f\u00f6rslag d\u00e4r KMV skall underl\u00e4tta undantag fr\u00e5n att besluta om milj\u00f6anpassade vattendomar. Regeringens egen milj\u00f6konsekvensbeskrivning s\u00e4ger att det inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar att uppn\u00e5 milj\u00f6m\u00e5let Levande sj\u00f6ar och vattendrag.<\/p>\n\n\n\n

FORMAS utredning n\u00e4mner inte att EU-kommissionen 2024-12-16 tagit ett \u00f6vertr\u00e4delsebeslut mot Sverige<\/strong> f\u00f6r att vi inte f\u00f6ljt ramdirektivet f\u00f6r vatten. Vi kritiseras f\u00f6r att till\u00e4mpa en f\u00f6r\u00e5ldrad vattenlagstiftning fr\u00e5n 1918 till 1978.<\/p>\n\n\n\n

Regeringen har \u00e4ven minskat anslaget till Naturv\u00e5rd med 500 miljoner kronor. Det har inneburit en neddragning av den svenska kalkningsverksamheten vilket minskar inlandsvattnens produktionsf\u00f6rm\u00e5ga av \u00e5l<\/strong>. Falkenbergs kommun erh\u00f6ll 2010 EU-bidrag till att kalka inlandsvattnen f\u00f6r bibeh\u00e5llen \u00e5lproduktion. FORMAS ”expertis” har missat dessa viktiga aspekter p\u00e5 svensk \u00e5lf\u00f6rvaltning.<\/p>\n\n\n\n

FORMAS beskriver inte Sveriges s\u00e4rst\u00e4llning som producent av stora \u00e5lhonor vilka \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga f\u00f6r \u00e5lbest\u00e5ndet.<\/strong> Vilda \u00e5lyngel som vandrar upp i v\u00e5ra inlandsvatten \u00e4r inte k\u00f6nsbest\u00e4mda men merparten utvecklas till stora \u00e5lhonor med flera miljoner romkorn och goda energireserver som klarar vandringen 800 mil till Sargassohavet. Omflyttade \u00e5lyngel sumpade i karant\u00e4n utvecklas oftast till mer sm\u00e5vuxna \u00e5lhanar som \u00e4r s\u00e4mre p\u00e5 att undvika predation och med s\u00e4mre energireserver f\u00f6r l\u00e5nga vandringar. Nuvarande regler med minimim\u00e5tt och omflyttning av \u00e5lyngel \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kontraproduktiva<\/strong> och borde \u00e4ndras s\u00e5 att stora \u00e5lhonor skyddas.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5lens stora betydelse i ekosystemet samt som livsmedelsresurs<\/strong> i beredskapstider \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rbisedd. Det r\u00f6r sig om en h\u00e5llbar, \u00e5rlig produktion av tiotusentals ton h\u00f6gv\u00e4rdigt livsmedel som g\u00e5r f\u00f6rlorad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2025-01-02 FORMAS publicerar i dag sin unika utredning p\u00e5 hur Sveriges \u00e5lf\u00f6rvaltning skall f\u00f6rb\u00e4ttras. Regeringen gav den 25 maj 2022 nio miljoner kronor till FORMAS f\u00f6r att anlita en internationell expertpanel med uppdrag att genomf\u00f6ra en internationell utv\u00e4rdering av svensk f\u00f6rvaltning av den europeiska \u00e5len. Myndigheten skulle senast 31 december 2024 l\u00e4mna en slutredovisning av uppdraget … Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6rb\u00e4ttrad \u00e5lf\u00f6rvaltning<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":11256,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-15510","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15510","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15510"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15510\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15868,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15510\/revisions\/15868"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/11256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15510"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15510"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15510"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}