{"id":14999,"date":"2024-10-04T16:37:13","date_gmt":"2024-10-04T16:37:13","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=14999"},"modified":"2024-10-04T22:32:55","modified_gmt":"2024-10-04T22:32:55","slug":"kan-kraftbolagens-skador-pa-lax-och-al-kompenseras-genom-utsattning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=14999","title":{"rendered":"Kan kraftbolagens skador p\u00e5 lax och \u00e5l kompenseras genom uts\u00e4ttning?"},"content":{"rendered":"\n

2024-10-04 Dammar, galler, turbiner, torrl\u00e4ggning, \u00f6verd\u00e4mning och korttidsreglering orsakar \u00e5rligen f\u00f6rluster av hundratals ton av dessa fiskarter. Nu ser vi att \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6k att kompensera f\u00f6r skador genom fiskodling riskerar att ge ytterligare skada. Vi m\u00e5ste inse att det kr\u00e4vs h\u00e4nsyn till vandringsfisken f\u00f6r att de inte skall bli smittade av kraftbolagens uts\u00e4ttningar av fisk fr\u00e5n odlingar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det var p\u00e5 1980-talet k\u00e4nt att laxodlingen i Laholm var drabbad av laxparasiten Gyrodactylus salaris. <\/em> (Malmberg pers.com.) L\u00e4nsstyrelsen anger i sin bevarandeplan att Uniper\u00e4gda kraftverket vid \u00c4trafors \u00e5rligen orsakar en f\u00f6rlust av smoltproduktionen fr\u00e5n 70 000 till 9 000 smolt. Som kompensation f\u00f6r dessa skador p\u00e5 61 000 smolt skulle kraftbolaget \u00e5rligen s\u00e4tta ut 1 200 smolt som odlades i kraftbolagens fiskodling i Laholm. Efter kalknings\u00e5tg\u00e4rder i H\u00f6gvads\u00e5n 1978 \u00f6kade laxf\u00f6rekomsten drastiskt och smoltutvandringen \u00f6kade. Trots den \u00f6kande laxt\u00e4theten sattes det ut odlad laxsmolt under slutet av 80-talet och b\u00f6rjan av 1990-talet. Laxparasiten som inf\u00f6rdes med den odlade smolten hade \u201ddukat bord\u201d bland vilda laxar. F\u00e5ngsten av H\u00f6gvads\u00e5lax minskade under tio \u00e5r efter infektionen med \u00f6ver 80%. (Alen\u00e4s, Carlstrand, Malmberg 1997).<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00c4tran och v\u00e4stkust\u00e5arna hade en dokumenterat riklig produktion av blank\u00e5l. Vid Lagans kraftverk samlade kraftbolaget p\u00e5 1930-talet in \u00f6ver en miljon \u00e5lyngel per \u00e5r. Dammar st\u00e4ngde under b\u00f6rjan av 1900-talet invandringen f\u00f6r vandringsfisken till v\u00e4stkustens \u00e5ar. I \u00c4tran skulle problemet med utest\u00e4ngda \u00e5lar l\u00f6sas med \u201d\u00c5lplan \u00c4tran\u201d. Stadgarna \u00a72 s\u00e4ger att \u201dF\u00f6reningens \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att ink\u00f6pa och utplantera \u00e5lyngel i \u00c4trans vattensystem i enlighet med en av Fiskeriverket fastst\u00e4lld plan. Som kompensation f\u00f6r detta beh\u00f6ver ej ing\u00e5ende medlemmar f\u00f6lja de \u00e5l\u00e4gganden vad g\u00e4ller \u00e5l och \u00e5lens framkomst som finns enligt g\u00e4llande vattendomar<\/em><\/strong>\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I \u00c5lplan \u00c4tran best\u00e4mdes att ett trettiotal vattenkraftverk kunde betala sig fria fr\u00e5n sina skyldigheter med att tillsammans \u00e5rligen inbetala 45 612 kronor i 1998 \u00e5rs penningv\u00e4rde till \u00c5lplan \u00c4tran. Det innebar att en uppvandring av miljontals \u00e5lar skulle kompenseras med n\u00e5got tusentals omflyttade \u00e5lyngel. Vilda \u00e5lyngel f\u00e5ngade i Frankrike och England fl\u00f6gs till Helsingborg i Sverige. D\u00e4r h\u00e5lls de i karant\u00e4nodling och ca 140 ton s\u00e4ljs \u00e5rligen f\u00f6r konsumtion bl.a. som r\u00f6kt silver\u00e5l. Resterande \u00e5lyngel s\u00e4tts ut i \u00c4tran och andra svenska vatten.
<\/p>\n\n\n\n

Naturnytt larmade f\u00f6r drygt fyra \u00e5r sedan 2020-07-30 om sjuka \u00e5lyngel i \u00c4tran. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a> Kraftbolaget bekr\u00e4ftade att \u00e5lyngel i \u00c4tran hade vita pricksjukan. Naturnytt tillskrev d\u00e5 ansvariga myndigheter och efterfr\u00e5gade dokumentation av sjuka \u00e5lar fr\u00e5n \u00e5lkarant\u00e4nen i Helsingborg. Svaret blev att dessa uppgifter var sekretessbelagda. Naturnytt \u00f6verklagade beslutet till Kammarr\u00e4tten i Stockholm som fastslog att uppgifterna omfattas av sekretess och inte skall l\u00e4mnas ut. M\u00e5l nr 5807-20. \u00c5lyngel fortsatte d\u00e4refter \u00e5rligen att omflyttas fr\u00e5n Frankrike via Helsingborg till Sveriges vatten.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ren 2024 brast bubblan n\u00e4r Havs- och Vattenmyndigheten f\u00f6rbj\u00f6d all uts\u00e4ttning av \u00e5l fr\u00e5n karant\u00e4nen i Helsingborg till naturen. Dnr HaV 2024-001996.  SVA rapporterade den 15 februari in smitta av ett anm\u00e4lningspliktigt rhabdovirus \u201dEel virus European X (EVEX)\u201d till Jordbruksverket. SVA rapporterade dessutom den 29 maj h\u00f6g f\u00f6rekomst av viruset IPNV genogrupp 2 i Helsingborgs \u00e5lkarant\u00e4n. Detta virus kan orsaka upp till 10 procents d\u00f6dlighet hos laxfiskar (sl\u00e4ktena Salmo, Salvelinus och Onchorhynchus) och 75 procents d\u00f6dlighet hos \u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

D\u00f6dligheten drabbar framf\u00f6rallt yngel. D\u00e5 viruset kan infektera ett stort antal av v\u00e5ra inhemska arter bed\u00f6ms risken f\u00f6r vidare spridning vid uts\u00e4ttning som mycket h\u00f6g, vilket g\u00f6r konsekvenserna mycket allvarliga. D\u00e5 flera av de arter som kan drabbas av sjukdom vid infektion finns i svenska naturvatten kan konsekvenserna av introduktion bli mycket allvarliga.

Vad blir d\u00e5 slutsatsen av att kraftbolagen omflyttat \u00e5lyngel och odlat laxsmolt f\u00f6r att kompensera f\u00f6r skador som verksamheten orsakat? F\u00f6r det f\u00f6rsta har kompensationen varit helt otillr\u00e4cklig i f\u00f6rh\u00e5llande till skadan. F\u00f6r det andra har inf\u00f6rda sjukdomar med det odlade materialet gett populationerna av lax och \u00e5l ytterligare skada ut\u00f6ver verksamheten.<\/p>\n\n\n\n

Hertingprojektet visar att vattenkraftens skador kan \u00e5tg\u00e4rdas med fria vandringsv\u00e4gar uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms samt genom att helt undvika torrl\u00e4ggning, \u00f6verd\u00e4mning och korttidsreglering. Vid kommande ompr\u00f6vning av vattenkraftens vattendomar m\u00e5ste myndigheterna ge plats f\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndiga milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder, f\u00f6r att skydda internationella N2000 v\u00e4rden och r\u00e4dda v\u00e5ra akut hotade best\u00e5nd av atlantlax och \u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

Restaurering och \u00e5terst\u00e4llning av naturliga vatten \u00e4r alltid att f\u00f6redra framf\u00f6r uts\u00e4ttning av odlad fisk eller fisk fr\u00e5n karant\u00e4nodling som ofta sprider allvarliga sjukdomar till de friska, vilda best\u00e5nden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2024-10-04 Dammar, galler, turbiner, torrl\u00e4ggning, \u00f6verd\u00e4mning och korttidsreglering orsakar \u00e5rligen f\u00f6rluster av hundratals ton av dessa fiskarter. Nu ser vi att \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6k att kompensera f\u00f6r skador genom fiskodling riskerar att ge ytterligare skada. Vi m\u00e5ste inse att det kr\u00e4vs h\u00e4nsyn till vandringsfisken f\u00f6r att de inte skall bli smittade av kraftbolagens uts\u00e4ttningar av fisk … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kan kraftbolagens skador p\u00e5 lax och \u00e5l kompenseras genom uts\u00e4ttning?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15002,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-14999","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14999","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14999"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15017,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14999\/revisions\/15017"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/15002"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=14999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=14999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}