{"id":14836,"date":"2024-08-24T10:19:51","date_gmt":"2024-08-24T10:19:51","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=14836"},"modified":"2024-08-24T12:36:17","modified_gmt":"2024-08-24T12:36:17","slug":"naturmorgon-och-atranlaxen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=14836","title":{"rendered":"Naturmorgon och \u00c4tranlaxen"},"content":{"rendered":"\n

2024-08-24 L\u00f6rdagens Naturmorgon i P1 handlade bl.a. om Sveriges st\u00f6rsta naturproducerade atlantlaxbest\u00e5nd \u2013 \u00c4tranlaxen. Vi fick f\u00f6lja med reportrar och l\u00e4nsfiskekonsulenten till H\u00f6gvads\u00e5n och Nydala kvarn som \u00e4r bel\u00e4get i laxens vandringsomr\u00e5de. Vad har h\u00e4nt och vad h\u00e4nder med \u00c4tranlaxen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vid Nydala har det \u00e5rligen r\u00e4knats lax sedan 1954, i 70 \u00e5r! Sven-Erik och Berit M\u00f6ller g\u00f6r h\u00e4r en livsg\u00e4rning med att r\u00e4kna och m\u00e4rka passerande laxar. \u00c4tran \u00e4r en s.k. Index\u00e4lv f\u00f6r atlantlaxen och tillsammans med elfisken och fiskr\u00e4knare vid Herting har SLU stenkoll p\u00e5 laxl\u00e4get i \u00c4tran.<\/p>\n\n\n\n

Hur g\u00e5r det d\u00e5 f\u00f6r \u00c4tranlaxen? Redan f\u00f6rra \u00e5ret varnar SLU f\u00f6r att \u00c4trans laxbest\u00e5nd har g\u00e5tt fr\u00e5n \u201dgr\u00f6nt till r\u00f6tt\u201d. Det vill s\u00e4ga \u201dgod reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga\u201d (gr\u00f6n) 2017 \u2013 2020 till \u201drisk f\u00f6r nedsatt reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga\u201d (orange) 2021 \u2013 2022, till \u201dnedsatt reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga\u201d (r\u00f6d) 2023. Laxfisket i \u00c4tran har under 2024 inf\u00f6rt delvis f\u00e5ngstf\u00f6rbud.<\/p>\n\n\n\n

Vi fick ocks\u00e5 en nostalgisk tillbakablick fr\u00e5n ett inslag i Naturmorgon 2014, fr\u00e5n Hertingforsen i Falkenberg d\u00e4r kraftverksdammen rivits och forsen \u00e5terst\u00e4llts. D\u00e5varande kommunekologen ber\u00e4ttar lyriskt att nu kommer laxuppvandringen i \u00c4tran att kraftigt f\u00f6rb\u00e4ttras. Med \u201dfacit\u201d i hand kan vi se att fria vandringsv\u00e4gar faktiskt gav en f\u00f6rv\u00e4ntad \u00f6kning av laxuppvandringen i \u00c4tran. (se figur).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

\u201dNettouppvandringen av laxfisk \u00f6kade fr\u00e5n i medeltal cirka 2 400 till cirka 4 100 per \u00e5r efter \u00e5terst\u00e4llningen av Hertingforsen”, s\u00e4ger Mats Hebrand vid Fiskev\u00e5rdsteknik. Totalt registrerades drygt 86 000 vandrande fiskar under perioden. K\u00e4lla: Fiskvandring vid Herting 2000\u20132020 Rapport\u00a0L\u00e4nsstyrelsen i Hallands l\u00e4n, rapportnummer 2021:10.<\/p>\n\n\n\n

Trots denna \u00f6kade uppvandring av laxfiskar till \u00c4trans lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den har den totala produktionen av lax fr\u00e5n \u00c4tran stadigt minskat fr\u00e4mst p\u00e5 grund av korttidsreglering och torrl\u00e4ggning.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r mycket fint att Naturmorgon tar upp fr\u00e5gan om v\u00e5r Atlantlax, Hallands landskapsdjur! Naturmorgon och l\u00e4nsfiskekonsulenten brottas med fr\u00e5gan att \u201ddet blev ju inte riktigt s\u00e5 att det blev j\u00e4ttemycket lax bara f\u00f6r att man \u00f6ppnade upp vid Herting\u201d.\u201dMen det blir inte fler laxar, det blir ju inte det\u201d. <\/em>Reportern \u00e4r inne p\u00e5 orsaken n\u00e4r betongdammen vid \u00c4trafors beskrivs.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nsstyrelsen skriver i sin \u201dBevarandeplan f\u00f6r \u00c4tran\u201d. \u201dEfter utbyggnaden i \u00c4trafors har den totala produktionen av laxsmolt i \u00c4trans huvudf\u00e5ra minskat kraftigt fr\u00e5n ca 70 000 laxsmolt\/\u00e5r innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt\/\u00e5r efter utbyggnaden (Sj\u00f6strand 1998)\u201d. En bidragande orsak \u00e4r en \u201dtsunamiliknande\u201d korttidsreglering d\u00e4r fl\u00f6det under dygnet kan \u00e4ndras mellan 7\u201372 kbm\/s. H\u00f6gvads\u00e5n \u00e4r utsatt f\u00f6r nolltappning vid \u00d6dg\u00e4rdets kraftstation uppstr\u00f6ms Nydala. Det inneb\u00e4r att laxens uppv\u00e4xtomr\u00e5den, s\u00e4rskilt vid torrperioder (som 2018) helt torrl\u00e4ggs. Tv\u00e5 \u00e5rsklasser av laxyngel d\u00f6r vid varje torrl\u00e4ggning. Ingressbild: H\u00f6gvads\u00e5n Sumpa 2023-06-26<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nsfiskekonsulenten s\u00e4ger att fr\u00e5gan \u00e4r komplicerad. Havet m\u00e5r inte bra. Klimatet f\u00f6r\u00e4ndras. Vattnen f\u00f6rsuras. Laxen drabbas av sjukdom. Hundratals miljoner satsas av samh\u00e4llet f\u00f6r laxens och vandringsfiskens v\u00e4lbefinnande. Men det \u00e4r ganska element\u00e4rt att utan tillg\u00e5ng till lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den med naturliga fl\u00f6den s\u00e5 d\u00f6r v\u00e5ra vandringsfiskar bort fr\u00e5n de hall\u00e4ndska \u00e5arna. Det g\u00e4ller bl.a. laxen, havs\u00f6ringen, havsnejon\u00f6gat, flodnejon\u00f6gat, \u00e5len och majfisken.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r litar vi nu till att \u00e4ven vattenkraften tar sitt ansvar n\u00e4r vattenkraftens p\u00e5verkan p\u00e5 vandringsfiskarna skall milj\u00f6pr\u00f6vas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2024-08-24 L\u00f6rdagens Naturmorgon i P1 handlade bl.a. om Sveriges st\u00f6rsta naturproducerade atlantlaxbest\u00e5nd \u2013 \u00c4tranlaxen. Vi fick f\u00f6lja med reportrar och l\u00e4nsfiskekonsulenten till H\u00f6gvads\u00e5n och Nydala kvarn som \u00e4r bel\u00e4get i laxens vandringsomr\u00e5de. Vad har h\u00e4nt och vad h\u00e4nder med \u00c4tranlaxen? Vid Nydala har det \u00e5rligen r\u00e4knats lax sedan 1954, i 70 \u00e5r! Sven-Erik och Berit … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Naturmorgon och \u00c4tranlaxen<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":13953,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-14836","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14836","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14836"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14836\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14845,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14836\/revisions\/14845"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/13953"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14836"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=14836"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=14836"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}