{"id":13660,"date":"2023-03-12T16:13:12","date_gmt":"2023-03-12T16:13:12","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13660"},"modified":"2025-01-06T11:06:08","modified_gmt":"2025-01-06T11:06:08","slug":"artal-for-al-nagra-milstolpar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13660","title":{"rendered":"\u00c5rtal f\u00f6r \u00e5l \u2013 n\u00e5gra milstolpar i svensk \u00e5lf\u00f6rvaltning"},"content":{"rendered":"\n
\u00c5len har funnits i 70 miljoner \u00e5r. Det borde inneb\u00e4ra att vi behandlar \u00e5len med respekt s\u00e5 att inte vi blir den generation som utrotar \u00e5len fr\u00e5n Sveriges sj\u00f6ar och vattendrag.<\/h2>\n\n\n\n
350 f.Kr.<\/strong> Aristotiles skriver i ”Historia animalium”<\/em> att \u00e5len f\u00f6ds ur sj\u00f6arnas bottenslam. 1550 <\/strong>Gustav Vasa f\u00e5r en femtedel av statens skatteint\u00e4kter fr\u00e5n \u00e5lfisket. 1800-tal.<\/strong> Inlandsvattnens fiskbiomassa utgjordes till h\u00e4lften av \u00e5l. N\u00e4r \u00e5len utest\u00e4ngs \u00e4ndras hela ekosystemet och sj\u00f6arnas n\u00e4ringsbiologi. 1900-talets <\/strong>f\u00f6rsta h\u00e4lft. Vattenkraften byggs ut med tusentals dammar i Sverige. Forsar torrl\u00e4ggs, biotoper \u00f6verd\u00e4ms, vattnen korttidsregleras. Enorma, okompenserade skador uppst\u00e5r. 1933 <\/strong>Statkraft insamlar 1,3 ton \u00e5lyngel i Lagan dvs. ca 1,3 miljoner naturligt invandrande \u00e5lyngel. Energiforsk anger att 20% blir blank\u00e5l dvs minst 260\u00a0ton blank\u00e5lar vandrade \u00e5rligen ut fr\u00e5n Lagan! 1973 <\/strong>\u00c4trans vattenv\u00e5rdsf\u00f6rbund bildas. Fiskerikonsulent G\u00f6sta Edman: ”Om det inte ordnas fria vandringsv\u00e4gar f\u00f6r \u00e5len i \u00c4tran, kommer \u00e5len att f\u00f6rsvinna fr\u00e5n vattensystemet inom en snar framtid”. <\/em>K\u00e4lla: \u00c4VVF historik 1984 <\/strong>\u00c5lplan \u00c4tran diskuteras. Drygt ett trettiotal vattenkrafts\u00e4gare befrias enligt planen fr\u00e5n vattendomar med skyldighet att h\u00e5lla fria vandringsv\u00e4gar. Bolagen bekostar ist\u00e4llet omflyttning av \u00e5lyngel till sj\u00f6ar ovanf\u00f6r kraftverken. Efter ca 20 \u00e5r n\u00e4r dessa \u00e5lar vuxit till blank\u00e5lar som skall vandra ut, d\u00f6r de i kraftverkens galler och turbiner. Liknande destruktiva \u00e5lplaner finns i flera vattenomr\u00e5den. 2007 <\/strong>EUROPISKA R\u00c5DETS F\u00d6RORDNING (EG) nr 1100\/2007 om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning av best\u00e5ndet av europeisk \u00e5l. Varje medlemsstat skall \u00e5rligen r\u00e4dda minst 40% av m\u00e4ngden ursprungligt utvandrande \u00e5l, dvs av de som naturligt vandrade ut f\u00f6re vattenkraftens p\u00e5verkan. S\u00e4tts denna siffra f\u00f6r l\u00e5gt blir \u00e5tg\u00e4rderna f\u00e5 och \u00e5len riskerar att utrotas fr\u00e5n v\u00e5ra inlandsvatten. 2009 <\/strong>Sveriges \u00e5lf\u00f6rvaltningsplan (\u00c5FP) antas och godk\u00e4nns av EU. Inlandsvattnens ursprungliga \u00e5lproduktion anges till endast 300 ton per \u00e5r. Forskare fr\u00e5n SLU har uppskattat inlandsvattnens \u00e5rliga \u00e5lproduktion till mellan 37\u00a0000 och 72\u00a0000 ton. 2010 <\/strong>Karlstads Universitet ber\u00e4knar empiriskt vid f\u00e5ngst med \u00e5lf\u00e4llor att 5322 blank\u00e5lar vandrar ut fr\u00e5n \u00c4tran detta \u00e5r. Merparten d\u00f6r vid kraftverken d\u00e5 bolagen i \u00c5lplan \u00c4tran \u00e4r befriade fr\u00e5n att h\u00e5lla fria vandringsv\u00e4gar. \u00c5FP ber\u00e4knar \u00c4trans jungfruliga, \u00e5rliga \u00e5lproduktion till endast 1878 blank\u00e5lar! \u00c4trans rika \u00e5lbest\u00e5nd utrotas! K\u00e4lla: \u00c5l i \u00c4tran. 2014 <\/strong>Kung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen med \u00e5terst\u00e4llda vandringsv\u00e4gar f\u00f6r alla fiskar i \u00c4tran. Alla \u00e5lar kan nu vandra fritt b\u00e5de uppstr\u00f6ms och nedstr\u00f6ms f\u00f6rbi Hertings kraftverk. Det finns l\u00f6sningar f\u00f6r att r\u00e4dda \u00e5len f\u00f6rbi kraftverken. 2015 <\/strong>Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att f\u00f6rebygga artskyddsbrott, och st\u00e4rka och samordna ber\u00f6rda myndigheters arbete mot artskyddsbrott. 2019 <\/strong>\u00c5levangeliet blir stors\u00e4ljare och vinner Augustpriset. 2019 <\/strong>Finska Jord- och Skogsbruksministeriet fastst\u00e4ller v\u00e4rdet p\u00e5 en \u00e5l till 3510 euro. V\u00e4rdet underl\u00e4ttar behandlingen av f\u00f6rseelser och brott i domstolar mot artskyddet. 2021 <\/strong>Sveriges statssekreterare d\u00f6ms f\u00f6r tjuvfiske av 11 \u00e5lar – f\u00e5r b\u00f6ta 38 800 kronor f\u00f6r brott mot fiskerilagen. Inget straff utd\u00f6ms enligt artskyddslagstiftningen. NOA utreder fr\u00e5gan. 2021 <\/strong>Uppdrag granskning s\u00e4nder \u201dDen sista \u00e5len\u201d. 2022 <\/strong>Uppdrag granskning s\u00e4nder \u201dDen sista \u00e5len \u2013 vad h\u00e4nde sen?\u201d 2022 <\/strong>Uppdrag granskning s\u00e4nder ”Ursprungs\u00e5len”. Danske professorn Kim Aarestrup r\u00e4knar med att Danmarks historiska \u00e5lbest\u00e5nd \u00e5rligen producerade 1\u00a0110 ton i sj\u00f6ar och rinnande vatten. Professorn menar att Sveriges ursprungliga produktion av \u00e5l f\u00f6re vattenkraften har varit ca 30 till 40 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n Danmarks, dvs. minst 33 300 ton och inte 300 ton som Sverige rapporterat till EU. 2022 <\/strong>Regeringen beslutar M2022\/02251 pausa vattenkraftens ompr\u00f6vning f\u00f6r moderna milj\u00f6villkor. 2022\u201324<\/strong> Sveriges regering ger FORMAS 9 miljoner koronor f\u00f6r uppdraget N2022\/01282 att internationella experter till dec. 2024 utv\u00e4rderar den svenska \u00e5lf\u00f6rvaltningen. 2023\u201324<\/strong> Sveriges regering ger Aff\u00e4rsn\u00e4tverket Svenska Kraftn\u00e4t och Energimyndigheten i uppdrag KN2023\/02319 att unders\u00f6ka hur milj\u00f6pr\u00f6vningen av vattenkraften p\u00e5verkar elsystemet. 2023\u20132026<\/strong> Myndigheterna utlyser 21 miljoner kronor f\u00f6r att forska p\u00e5 vattenkraftens milj\u00f6p\u00e5verkan. Forskare f\u00e5r i uppdrag att p\u00e5visa riskerna med att \u00e5terst\u00e4lla de st\u00e4ngda vandringsv\u00e4garna f\u00f6r fisken. Projektet kallas \u201dRiskvatten\u201d. \u00c4r naturligt fria forsar och vandringsv\u00e4gar ett problem som orsakar spridning av sjukdomar, invasiva arter och milj\u00f6gifter? 2024-12-16<\/strong> EU-kommissionen s\u00e4nder ett \u00f6vertr\u00e4delsebeslut<\/a><\/strong> till Sveriges regering f\u00f6r att vi inte f\u00f6ljer lagstiftningen enligt vattendirektivet bl.a. avseende att \u00e5tg\u00e4rda vattenkraftsdammar som har negativa effekter p\u00e5 den biologiska m\u00e5ngfalden. 2024-12-31<\/strong> FORMAS stora utredning visar att vattenkraften orsakat kollapsen av \u00e5lpoduktionen i Sveriges inlandsvatten. 2030<\/strong> Produktion av blank\u00e5l fr\u00e5n naturligt invandrande \u00e5lyngel bed\u00f6ms upph\u00f6ra i svenska inlandsvatten \u00e5r 2030. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2 se graf nedan. 2024\u20132044<\/strong> Milj\u00f6pr\u00f6vningar av vattenkraften kommer under de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren att inneb\u00e4ra milj\u00f6h\u00e4nsyn med minskad fysisk p\u00e5verkan med fria vandringsv\u00e4gar och ekosystem med \u00e5l och \u00f6vriga vandringsfiskar som lax, havs\u00f6ring, harr, havsnejon\u00f6ga, flodnejon\u00f6ga, majfisk, staksill, sik, kungsfiskare, utter m.fl. arter.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Hav-al-i-sotvatten-2022.jpg\")
<\/a><\/figure>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"