{"id":13569,"date":"2023-02-26T11:33:44","date_gmt":"2023-02-26T11:33:44","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13569"},"modified":"2023-02-27T11:06:25","modified_gmt":"2023-02-27T11:06:25","slug":"vandringsfisken-utrotas-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13569","title":{"rendered":"<strong>Vandringsfisken utrotas i Sverige<\/strong>"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">2023-02-26 <strong>Vattenkraften utrotar ett flertal fiskarter fr\u00e5n sj\u00f6ar och vattendrag i s\u00f6dra Sverige. Detta \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt men vi fokuserar helst p\u00e5 att r\u00e4dda hotade arter i fj\u00e4rran l\u00e4nder. Nu \u00e4r det h\u00f6g tid att ta hand om den unika svenska naturen.<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Martin Falklinds naturdokument\u00e4r och trilogi \u201dFiskarnas Rike\u201d har f\u00e5tt utm\u00e4rkelsen <em>\u201dBest Environmental Film\u201d<\/em> samt <em>\u201dBest Nature Film\u201d<\/em> vid Filmfestivalen i Cannes. Temat var <em>\u201dRemember the Future\u201d<\/em>. Svenskarna har f\u00e5tt en dokumentation av det vackra och fascinerande livet under ytan i hundratusentals svenska sj\u00f6ar och vattendrag.<\/p>\n\n\n\n<p>SVT:s dokument\u00e4rer <em>\u201dDen sista \u00e5len\u201d<\/em> och uppf\u00f6ljarna <em>\u201dDen sista \u00e5len &#8211; vad h\u00e4nde sen\u201d<\/em> och <em>\u201dUrsprungs\u00e5len\u201d<\/em> har p\u00e5 ett p\u00e5tr\u00e4ngande s\u00e4tt f\u00f6rklarat vad som h\u00e4nder vid de svenska kraftverken d\u00e4r den akut hotade \u00e5len offras. Ingen kan f\u00f6rbli ober\u00f6rd av dessa scener.<\/p>\n\n\n\n<p>Artutrotningen b\u00f6rjade med att Sveriges sydligaste best\u00e5nd av harr f\u00f6rsvann fr\u00e5n Lagan. Sportfiskarna har startat ett projekt f\u00f6r att unders\u00f6ka \u00e5terintroduktion av den f\u00f6rsvunna harren.<\/p>\n\n\n\n<p>Den v\u00e5rlekande sikl\u00f6jan finns kvar i ett f\u00e5tal sj\u00f6ar i v\u00e4rlden. Fegen \u00e4r en av dessa sj\u00f6ar. Kraftbolaget reglerar Fegen med 1,8 meter vilket inneb\u00e4r att omfattande strandomr\u00e5den torrl\u00e4ggs. Stranderosion och sedimentflykt ger tidvis syrebrist i Fegens djupomr\u00e5den d\u00e4r den akut hotade l\u00f6jan leker. Ett av v\u00e4rdens f\u00e5 kvarvarande best\u00e5nd \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att offras. Fiskgjuse och storlom \u00e4r andra arter som lider av den omfattande regleringen av sj\u00f6n Fegen. <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=9483\">Allvarlig syrebrist i sj\u00f6n Fegen | Ingemar Alen\u00e4s (alenas.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Hallands landskapsdjur laxen \u00e4r under gr\u00e4nsen f\u00f6r en gynnsam bevarandestatus i flertalet hallands\u00e5ar. (K\u00e4lla: SLU). Flera laxbest\u00e5nd har mist sin genetiska s\u00e4rart. Nio lax\u00e4lvar p\u00e5 v\u00e4stkusten bed\u00f6ms ha en reducerad produktion som ligger under gr\u00e4nsen f\u00f6r bevarande. \u00c4trans unika laxbest\u00e5nd bed\u00f6ms enligt SLU att liksom nio ytterligare \u00e4lvar ha risk f\u00f6r reducerad produktion. \u00c5rligen d\u00f6r 61,000 laxsmolt i \u00c4tran p\u00e5 grund av Unipers korttidsreglering och \u00e5tg\u00e4rder vid \u00c4trafors kraftverk. (K\u00e4lla: L\u00e4nsstyrelsen i Halland). \u00c4tranlaxen \u00e4r hindrad fr\u00e5n att n\u00e5 sina forna lekomr\u00e5den uppstr\u00f6ms \u00c4trafors.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5len \u00e4r akut hotad.  Ca 100 000 \u00e5lar ber\u00e4knas \u00e5rligen d\u00f6 i vattenkraftens galler och turbiner i Sverige och de invandrande ynglen stoppas av dammar fr\u00e5n att n\u00e5 sina uppv\u00e4xtomr\u00e5den i tiotusentals svenska sj\u00f6ar och vattendrag. Endast en hundradel av Europas \u00e5lbest\u00e5nd finns kvar. Enbart i \u00c4tran omkommer nu \u00e5rligen (2010) ca 5000 blank\u00e5lar i kraftverken. K\u00e4lla: \u00c5l i \u00c4tran. I \u201d\u00c5lplan \u00c4tran\u201d ger L\u00e4nsstyrelsen alla kraftbolagen tillst\u00e5nd att ignorera de vattendomar som kr\u00e4ver \u00e5lens fria vandring. Finska Milj\u00f6ministeriet har ber\u00e4knat v\u00e4rdet av en \u00e5l till 3510 euro. Kraftbolagen i \u00c4tran d\u00f6dar s\u00e5ledes i dag \u00e5rligen utvandrande blank\u00e5lar till ett v\u00e4rde av 3510&#215;11,13&#215;5000 kronor = 195&nbsp;331&nbsp;500 kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Havsnejon\u00f6gat \u00e4r en akut hotad art som enligt forskarna i Sverige minskat fr\u00e5n 1000 till 100 lekmogna individer p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r. \u00c4tran har Sveriges rikligaste f\u00f6rekomst av havsnejon\u00f6ga. Arten kan vandra 20-850 km upp i vattendragen f\u00f6r lek men hindras i \u00c4tran av \u00c4trafors kraftverk. <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/uraldriga-fisken-pa-vag-att-utrotas-regeringen-fordrojer-miljoatgarder\" target=\"_blank\">Ur\u00e5ldriga fisken p\u00e5 v\u00e4g att utrotas \u2013 regeringen f\u00f6rdr\u00f6jer milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder &#8211; Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio<\/a>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Majfisken och staksillen fanns f\u00f6rr rikligt i Sveriges sydligaste vatten. I Rhen i Tyskland f\u00e5ngades vissa \u00e5r p\u00e5 1800-talet \u00f6ver 250&nbsp;000 ton. Alosasillarna t\u00e4vlade f\u00f6rr med laxen om att vara \u00e4lvarnas viktigaste fiskresurs. Majfisken kan vandra 800 km uppstr\u00f6ms havet i vattendragen f\u00f6r att leka.<\/p>\n\n\n\n<p>Under 2000-talet har endast tre majfiskar registrerats fr\u00e5n \u00c4tran. 2011-06-03 sportfiskades en majfisk i Garvareforsen, 2018-06-07 filmades en i kameran vid Herting och 2018-09-18 f\u00e5ngades en utlekt majfisk i besef\u00e4llan. Det vore en stor f\u00f6rlust om dessa Alosasillar helt utrotades fr\u00e5n \u00c4trans vatten!<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige har med sina \u00f6ver 100&nbsp;000 sj\u00f6ar och vattendrag en unik st\u00e4llning i Europa. Vi har f\u00e5tt ett ov\u00e4rderligt natur- och kulturarv att f\u00f6rvalta. Fria vandringsv\u00e4gar \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r \u00f6verlevnad av alla v\u00e5ra vandringsfiskar som \u00e5l, lax, havs\u00f6ring, havsnejon\u00f6ga, flodnejon\u00f6ga, majfisk och staksill. F\u00f6r\u00e5ldrade vattenlagar som till\u00e5ter milj\u00f6skada och utrotning av arter beh\u00f6ver snarast bytas mot en vattenlagstiftning som enligt g\u00e4llande EU-direktiv s\u00e4krar god ekologisk status i v\u00e5ra svenska vatten.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Majfisk-Atran-2018-09-.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"964\" height=\"420\" src=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Majfisk-Atran-2018-09-.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-13582\" srcset=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Majfisk-Atran-2018-09-.jpg 964w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Majfisk-Atran-2018-09--300x131.jpg 300w, https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Majfisk-Atran-2018-09--768x335.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 964px) 100vw, 964px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Utlekt majfisk (Alosa alosa) f\u00e5ngad och fotograferad av Jonas Elghagen i besef\u00e4llan vid Hertings kraftverk 2018-09-18.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2023-02-26 Vattenkraften utrotar ett flertal fiskarter fr\u00e5n sj\u00f6ar och vattendrag i s\u00f6dra Sverige. Detta \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt men vi fokuserar helst p\u00e5 att r\u00e4dda hotade arter i fj\u00e4rran l\u00e4nder. Nu \u00e4r det h\u00f6g tid att ta hand om den unika svenska naturen. Martin Falklinds naturdokument\u00e4r och trilogi \u201dFiskarnas Rike\u201d har f\u00e5tt utm\u00e4rkelsen \u201dBest Environmental Film\u201d samt &hellip; <a href=\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13569\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\"><strong>Vandringsfisken utrotas i Sverige<\/strong><\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":10751,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-13569","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13569","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13569"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13569\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13600,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13569\/revisions\/13600"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/10751"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13569"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=13569"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=13569"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}