{"id":13422,"date":"2023-01-29T14:57:56","date_gmt":"2023-01-29T14:57:56","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13422"},"modified":"2023-01-30T07:56:16","modified_gmt":"2023-01-30T07:56:16","slug":"alens-och-laxens-vandring-ar-nu-pausad-1001-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13422","title":{"rendered":"\u00c5lens och laxens vandring \u00e4r nu pausad 100+1 \u00e5r"},"content":{"rendered":"\n

Sverige har \u00f6ver 10 000 dammar och \u00f6ver 2 000 vattenkraftverk vilka eliminerar \u00e5lens och laxens tillg\u00e5ng till v\u00e5ra \u00e5ar och sj\u00f6ar. Detta \u00e4r orsaken till att 99% av \u00e5len d\u00f6dats.<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Sverige \u00e4r ett av v\u00e4rldens sj\u00f6rikaste l\u00e4nder med \u00f6ver 100 000 sj\u00f6ar som t\u00e4cker n\u00e4stan 9% av landets yta. Vi har ocks\u00e5 mer \u00e4n 500 000 kilometer vattendrag i landet. Dessa utg\u00f6r l\u00e4nken mellan sj\u00f6arna och havet. Vattendragen \u00e4r viktiga transportleder f\u00f6r fiskar som \u00e5l och lax. Sverige har ett s\u00e4rskilt stort ansvar f\u00f6r vandringsfisken.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
F\u00f6rfattaren med \u00e5lf\u00e5ngst p\u00e5 1950-talet. \u00c5lfiske \u00e4r sedan l\u00e4nge f\u00f6rbjudet p\u00e5 v\u00e4stkusten. Kraftverkens dammar och turbiner har dock fortfarande tillst\u00e5nd att sk\u00f6rda tusentals \u00e5lars liv. (se ingressbild fr\u00e5n 2019)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Inlandsvattnen \u00e4r den europeiska \u00e5lens viktigaste hem och uppv\u00e4xtomr\u00e5den. Ledande \u00e5lforskare (Wikstr\u00f6m, \u00c5str\u00f6m) uppskattar att 188 till 360 miljoner \u00e5lyngel \u00e5rligen vandrade in till Sveriges inlandsvatten. Elforsk (vattenkraftens \u00e5lforskare) anger att ca 20% av \u00e5lynglen v\u00e4xer till blank\u00e5l som skall leka i Sargassohavet. Innan Sveriges vattendrag st\u00e4ngdes producerade v\u00e5ra sj\u00f6ar s\u00e5ledes 37,6 till 72 miljoner blank\u00e5lar. Vid en vikt av ett kilo per \u00e5l var produktionen ca 37 600 till 72 000 ton \u00e5rligen.<\/p>\n\n\n\n


\u00c5lfisket f\u00e5ngade p\u00e5 1950-talet 2\u20133 tusen ton \u00e5l och p\u00e5 2020-talet 100\u2013200 ton \u00e5l. Detta hade varit ett h\u00e5llbart fiske om inte miljontals \u00e5lar utest\u00e4ngts fr\u00e5n v\u00e5ra vatten av vattenkraftens dammar och d\u00f6dats i galler och turbiner. (Se ingressbild 2019). D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r \u00e5len nu akut hotad och alla m\u00e5ste hj\u00e4lpas \u00e5t att r\u00e4dda de \u00e5lar som finns kvar.<\/p>\n\n\n\n

Vandringsfiskarna och naturen \u00e4r omistlig och kan inte ers\u00e4ttas med pengar. Finska milj\u00f6ministeriet har gjort en aktuell v\u00e4rdering av olika fiskarter. Det underl\u00e4ttar domstolarnas arbete n\u00e4r de skall fatta beslut om skadeers\u00e4ttningar och l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r milj\u00f6n. \u00c5lens v\u00e4rde \u00e4r 3510 euro och laxens v\u00e4rde \u00e4r 3470 euro (not. en<\/strong> individ). Fiskar som \u00e4r under 25 cm har 10% av detta v\u00e4rde. Denna v\u00e4rdering kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna vilka monet\u00e4ra v\u00e4rden som under ett \u00e5rhundrade g\u00e5tt f\u00f6rlorade, och dagligen f\u00f6rloras, i de svenska vattendragen. Krafttag tas d\u00e4rf\u00f6r nu  f\u00f6r att f\u00f6rhala ompr\u00f6vningen av vattenkraften och regleringen av vattenkraftens stora ekonomiska skador i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Statkraft uppger att de i Lagan p\u00e5 1930-talet \u00e5rligen kunde insamla 1 300 000 \u00e5lyngel i Lagan. L\u00e4nsstyrelsen i Halland anger att regleringen vid \u00c4trafors kraftverk \u00e5rligen d\u00f6dar 34 500 laxsmolt sedan 1918 och det forts\u00e4tter 2023. \u00c5lplan \u00c4tran befriar kraftverken fr\u00e5n skyldigheten att hj\u00e4lpa stoppade \u00e5lyngel. Med enkel matematik kan vi nu r\u00e4kna ut v\u00e4rdet i euro eller kronor av dessa f\u00f6rluster. Ex laxsmoltv\u00e4rde f\u00f6r \u00c4trafors reglering (34500x3740x0,1×11,25×105)= 15 241 668 750 kronor<\/p>\n\n\n\n

Sveriges regering pausar nu ompr\u00f6vningen av vattenkraften. Sverige klassar m\u00e5nga vatten bl.a. \u00c4tran som KMV (kraftigt modifierade vatten) d\u00e4r vi inte skall beh\u00f6va uppn\u00e5 GES (god ekologisk status) och \u00e5tg\u00e4rda vattenkraftens milj\u00f6p\u00e5verkan. Flera utredningar och projekt startas i Sverige f\u00f6r att se vad som orsakar \u00e5lens f\u00f6rsvinnande och vilka \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6vs. N\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder pausas f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 resultaten av n\u00e5got som redan \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt. N\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r redan beslutade av EU.<\/p>\n\n\n\n

Sverige har antagit EU:s m\u00e5l f\u00f6r restaurering av vattendrag. Milj\u00f6departementet 2021\/22:FPM114. Kravet p\u00e5 medlemsstaterna \u00e4r att inventera och avl\u00e4gsna de barri\u00e4rer som beh\u00f6ver avl\u00e4gsnas f\u00f6r att \u00f6ppna vattendragen. EU:s strategi f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r att till 2030 ha 25 000 km fritt fl\u00f6dande vattendrag\u00a0totalt inom EU. Enligt EU:s f\u00f6rordning f\u00f6r \u00e5l ”R\u00c5DETS F\u00d6RORDNING (EG) nr 1100\/2007” skall varje medlemsstat snarast vidta l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska d\u00f6dligheten av \u00e5l p\u00e5 grund av faktorer utanf\u00f6r fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Hertingprojektet \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 ett projekt som visar att \u00e5tg\u00e4rder har positiv effekt f\u00f6r vandringsfisken.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r gemene man \u00e4r det helt uppenbart att vattenkraften och dammar \u00e4r orsaken till att \u00e5len \u00e4r akut hotad. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att enda l\u00f6sningen \u00e4r att \u00f6ppna fria vandringsv\u00e4gar till och fr\u00e5n Sveriges st\u00e4ngda inlandsvatten s\u00e5 att \u00e4ven n\u00e4sta generation f\u00e5r uppleva den fascinerande \u00e5len.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kan Du hj\u00e4lpa till att r\u00e4dda \u00e5len:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Finns ett vattenkraftverk eller en damm n\u00e4ra d\u00e4r du bor?<\/li>\n\n\n\n
  2. Kan \u00e5lynglen obehindrat vandra upp f\u00f6rbi dammen?<\/li>\n\n\n\n
  3. Kan blank\u00e5len oskadad passera nedstr\u00f6ms f\u00f6rbi galler och turbiner?<\/li>\n\n\n\n
  4. Om inte, kontakta L\u00e4nsstyrelsen i det l\u00e4n d\u00e4r Du bor.<\/li>\n\n\n\n
  5. Fr\u00e5ga om kraftverket har tillst\u00e5nd att stoppa vandrande \u00e5l.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
    \"\"<\/a>
    \u00c5len var f\u00f6rr vanlig i Sveriges inlandsvatten. Tiotusentals dammar har nu st\u00e4ngt \u00e5lens vandringsv\u00e4gar. (Kart t.h.) \u00c5lens vandringsv\u00e4gar m\u00e5ste \u00f6ppnas, annars f\u00f6rsvinner \u00e5len. (Karta t.v.)<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Sverige har \u00f6ver 10 000 dammar och \u00f6ver 2 000 vattenkraftverk vilka eliminerar \u00e5lens och laxens tillg\u00e5ng till v\u00e5ra \u00e5ar och sj\u00f6ar. Detta \u00e4r orsaken till att 99% av \u00e5len d\u00f6dats. Sverige \u00e4r ett av v\u00e4rldens sj\u00f6rikaste l\u00e4nder med \u00f6ver 100 000 sj\u00f6ar som t\u00e4cker n\u00e4stan 9% av landets yta. Vi har ocks\u00e5 mer \u00e4n 500 000 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5lens och laxens vandring \u00e4r nu pausad 100+1 \u00e5r<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":13425,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-13422","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13422"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13469,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13422\/revisions\/13469"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/13425"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=13422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=13422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}