{"id":13060,"date":"2022-11-05T21:22:36","date_gmt":"2022-11-05T21:22:36","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13060"},"modified":"2022-11-06T09:38:45","modified_gmt":"2022-11-06T09:38:45","slug":"dammar-hotar-lax-och-al","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=13060","title":{"rendered":"Dammar hotar lax och \u00e5l"},"content":{"rendered":"\n

2022-11-05 Laxen minskar i storlek och antal och \u00e5len utest\u00e4ngs fr\u00e5n sina uppv\u00e4xtomr\u00e5den i inlandet. Detta \u00e4r ett resultat av att vattenkraften f\u00f6ljer omodern lagstiftning som v\u00e4grar att milj\u00f6anpassas.<\/h2>\n\n\n\n

Norska forskare vid NINA (Norsk Institutt for naturforskning) publicerar 2022-10-28 intressanta resultat fr\u00e5n storlax\u00e4lven Eira. F\u00f6re vattenkraftsutbyggnaden var medelvikten p\u00e5 laxen i Eira 12 kilo (1925) och efter tre utbyggnader p\u00e5 1950, 60- och 70- talen minskade medelvikten till 4 kilo (2000). L\u00e4s mer h\u00e4r Vannkraftutbygging har endret Eiralaksens gener (nina.no)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4tranlaxen har genomg\u00e5tt en liknande f\u00f6r\u00e4ndring d\u00e4r storlax var vanlig vid sekelskiftet och i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet medan sm\u00e5laxen (b\u00f6rlingen) p\u00e5 ca 3 kilo tog \u00f6ver alltmer efter vattenkraftens utbyggnad. Detta framg\u00e5r tydligt av Robert Lundbergs m\u00e5lning ”Laxauktionen” i Falkenberg fr\u00e5n \u00e5r1892.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I Norge har det g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att laxen \u00e4r r\u00f6dlistad. I Sverige \u00e4r situationen bekymmersam eftersom endast 5% av de ursprungliga best\u00e5nden av atlantlax \u00e5terst\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller den europeiska \u00e5len \u00e4r situationen \u00e4n mer kritisk d\u00e5 mindre \u00e4n 1% av best\u00e5ndet ber\u00e4knas finnas kvar. Spanska unders\u00f6kningar visar att \u00f6ver 80% av \u00e5lens s\u00f6tvattenhabitat f\u00f6rsvunnit efter vattenkraftens och dammarnas utbyggnad i Spanien. SMHI:s svenska dammregister visar en liknande situation d\u00e4r \u00f6ver 10 000 dammar st\u00e4nger v\u00e4gen f\u00f6r \u00e5len till sina uppv\u00e4xtomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

AMBER:s Barri\u00e4r Atlas visar att situationen \u00e4r lika allvarlig i hela Europa d\u00e4r vattenkraften och dammar st\u00e4nger \u00e5lens vandringsv\u00e4gar. Enda s\u00e4ttet att r\u00e4dda \u00e5len \u00e4r att \u00e5terst\u00e4lla fria vandringsv\u00e4gar. Om vi skall kunna r\u00e4dda \u00e5len i Sverige m\u00e5ste omoderna vattendomar som till\u00e5ter att \u00e5len st\u00e4ngs ute fr\u00e5n inlandsvattnen ompr\u00f6vas. Regeringen har pausat ompr\u00f6vningen i ytterligare tv\u00e5 \u00e5r. L\u00e4get \u00e4r nu akut och om \u00e5len forts\u00e4tter att st\u00e4ngas ute fr\u00e5n sina tidigare uppv\u00e4xtomr\u00e5den blir vi den generation som b\u00e4r ansvaret f\u00f6r att den sista \u00e5lens utrotades.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Det \u00e4r uppenbart att den europeiska \u00e5lens vandring hindras av tusentals dammar. Fria vandringsv\u00e4gar fr\u00e5n och till inlandsvattnen, f\u00f6r b\u00e5de \u00e5lyngel och blank\u00e5l, \u00e4r ett m\u00e5ste f\u00f6r att den europeiska \u00e5len skall kunna \u00f6verleva till n\u00e4sta generation.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2022-11-05 Laxen minskar i storlek och antal och \u00e5len utest\u00e4ngs fr\u00e5n sina uppv\u00e4xtomr\u00e5den i inlandet. Detta \u00e4r ett resultat av att vattenkraften f\u00f6ljer omodern lagstiftning som v\u00e4grar att milj\u00f6anpassas. Norska forskare vid NINA (Norsk Institutt for naturforskning) publicerar 2022-10-28 intressanta resultat fr\u00e5n storlax\u00e4lven Eira. F\u00f6re vattenkraftsutbyggnaden var medelvikten p\u00e5 laxen i Eira 12 kilo (1925) … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dammar hotar lax och \u00e5l<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":7726,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-13060","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturnytt","category-vattenblank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13060","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13060"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13060\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13076,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13060\/revisions\/13076"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/7726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13060"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=13060"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=13060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}