Studien visar p\u00e5 en allvarlig p\u00e5verkan av hormoner och l\u00e4kemedel men VIVAB:s slutsats blir \u00e4nd\u00e5 att f\u00f6roreningarna sp\u00e4ds ut s\u00e5 att det inte skulle finnas ett behov av ytterligare rening. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna som anges f\u00f6r dessa ber\u00e4kningar \u00e4r att belastningen i Ullared \u00e4r 2991 personenheter som sp\u00e4ds ut med ett medelfl\u00f6de i H\u00f6gvads\u00e5n p\u00e5 8,5 kubikmeter per sekund. L\u00e4s mer i utredningen (s.30) h\u00e4r.<\/a> <\/p>\n\n\n\n Rapportens slutsatser och riskbed\u00f6ning baserade p\u00e5 ”recipientens h\u00f6ga sp\u00e4dningseffekt”<\/strong> av f\u00f6roreningarna \u00e4r helt felaktiga. F\u00f6r fiskens \u00f6verlevnad \u00e4r de s\u00e4msta f\u00f6rh\u00e5llandena dimensionerande.<\/p>\n\n\n\n Laxens h\u00e4lsa eller v\u00e4lm\u00e5ende best\u00e4ms inte av n\u00e4mnda medelv\u00e4rden d\u00e5 ynglen lever 1-3 \u00e5r i \u00e5n. Gemene man \u00e4r s\u00e4kert medveten om att det en sommardag finns tiotusentals tillresta resen\u00e4rer som belastar Ullareds reningsverk. Dessutom kan man l\u00e4tt konstatera hur vattenfl\u00f6det drastiskt stryps i H\u00f6gvads\u00e5n under torrperioder. <\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r underskattar ocks\u00e5 VIVAB:s rapport grovt betydelsen av p\u00e5verkan fr\u00e5n tillf\u00f6rda hormoner och l\u00e4kemedel till H\u00f6gvads\u00e5n. P\u00e5verkan \u00e4r i sj\u00e4lva verket hundratals g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n ”medelv\u00e4rdet” eftersom antalet personer kan vara 20-30 000 samtidigt som fl\u00f6det kan vara tio g\u00e5nger mindre \u00e4n normalfl\u00f6det.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r i sj\u00e4lva verket s\u00e5 att samtliga halter av hormoner, l\u00e4kemedel och antibiotika i inkommande och utg\u00e5ende vatten vid Ullareds reningsverk \u00e4r mycket eller extremt mycket \u00f6ver genomsnittshalter f\u00f6r andra svenska reningsverk. Dessutom \u00e4r effekten av utsp\u00e4dning felbed\u00f6md i VIVAB:s rapport. Det \u00e4r tv\u00e4rtom s\u00e5 att f\u00f6roreningarna tidvis koncenteraras i H\u00f6gvads\u00e5n n\u00e4r bes\u00f6kstrycket i Ullared \u00e4r stort och fl\u00f6det samtidigt stryps av \u00d6deg\u00e4rdets kraftstation i \u00c4lvsered. Laxynglen lever \u00e5terkommande under dessa extrema f\u00f6rh\u00e5llanden som kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrar deras h\u00e4lsa och \u00f6verlevnad.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rs\u00e4mrade uppv\u00e4xtf\u00f6rh\u00e5llanden i H\u00f6gvads\u00e5n leder till att fler uppvandrande leklaxar de senaste \u00e5ren resulterar i f\u00e4rre antal utvandrande smolt.<\/p>\n\n\n\n 2022-04-23 Smoltvandringen p\u00e5g\u00e5r vid Nydala. M\u00e5nga laxsmolt \u00e4r liksom tidigare i mycket d\u00e5lig kondition. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att vidta \u00e5tg\u00e4rder som g\u00f6r att laxens h\u00e4lsa f\u00f6rb\u00e4ttras. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om kalknings\u00e5tg\u00e4rder, skyddszoner samt att begr\u00e4nsa p\u00e5verkan av o\u00f6nskade kemikalier. Torrl\u00e4ggning p\u00e5 grund av vattenkraftens nolltappning uppstr\u00f6ms \u00e4r fortfarande ett stort problem. Naturnytt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fortsatt skada p\u00e5 laxar i H\u00f6gvads\u00e5n<\/span> ![\"\"\/](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2020\/06\/P3490525-1038x576.jpg\")
![\"\"\/](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Lax-deformerad-IMG_0036.jpg\")
<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"