{"id":11311,"date":"2021-11-30T07:18:46","date_gmt":"2021-11-30T07:18:46","guid":{"rendered":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=11311"},"modified":"2021-12-02T22:29:54","modified_gmt":"2021-12-02T22:29:54","slug":"den-svenska-riksdagen-varnar-vandringsfisken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingemar.alenas.se\/?p=11311","title":{"rendered":"Den svenska Riksdagen v\u00e4rnar vandringsfisken"},"content":{"rendered":"\n

2021-11-30 Riksdagens alla partier (utom KD) beslutade i torsdags att regeringen skall ta initiativ f\u00f6r att \u00f6ka antalet \u00e5tg\u00e4rder i fr\u00e5ga om vattenkraftens p\u00e5verkan p\u00e5 hotade arter. L\u00e4s beslutet h\u00e4r<\/a>.<\/h2>\n\n\n\n

Sveriges 2100 vattenkraftverk har turbiner, galler och dammar som alla hindrar vandringsfisken fr\u00e5n att bes\u00f6ka de ”smultronst\u00e4llen” d\u00e4r de sprider sina gener och s\u00f6ker sin f\u00f6da i viktiga uppv\u00e4xtomr\u00e5den. Vilka fiskarter \u00e4r det d\u00e5 som \u00e4r beroende av fria vandringsv\u00e4gar i v\u00e5ra vatten? \u00d6verraskande f\u00f6r de flesta \u00e4r nog att detta g\u00e4ller i stort sett alla av \u00c4trans ca 35 fiskarter! Denna rikedom p\u00e5 art- och individniv\u00e5 \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ekosystemens resiliens (robusthet) mot olika hot som ex. torka och \u00f6versv\u00e4mning. Det s\u00e4krar ocks\u00e5 de hotade arternas plats i ekosystemet.<\/p>\n\n\n\n

De mest k\u00e4nda vandringsarterna \u00e4r kanske den katadroma \u00e5len och den anadroma laxen som \u00e4r beroende av sina vandringar mellan havsomr\u00e5den och s\u00f6tvattensomr\u00e5den. Mindre k\u00e4nda vandringsfiskar \u00e4r kanske ett stort antal potadroma, l\u00e5ngv\u00e4ga vandringsfiskar som \u00e4r beroende av sin vandring inom olika s\u00f6tvattensf\u00f6rekomster. D\u00e4rf\u00f6r filmas m\u00e5nga av arterna i fiskkameran vid Herting. Kameran har varit i drift 2014-2021 och under dessa \u00e5r har ca 20 olika fiskarter passerat kameran. Uppstr\u00f6ms Herting ligger det m\u00e5nga olika fiskarter d\u00f6da och d\u00f6ende p\u00e5 kraftverkens intagsgaller.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Ett exempel p\u00e5 en l\u00e5ngv\u00e4ga potadrom fiskart \u00e4r g\u00f6sen. Naturnytt bes\u00f6kte under g\u00e5rdagen 2021-11-30 ett kraftverk i \u00c4trans vattensystem. D\u00e4r l\u00e5g sju d\u00f6da g\u00f6sar, en \u00e5l och en m\u00f6rt som alla fallit offer f\u00f6r gallerd\u00f6den. Den st\u00f6rsta var en imponerande g\u00f6shona p\u00e5 85 cm som torde ha v\u00e4gt ca 7 kilo. Denna fisk \u00e4r ca 20 \u00e5r gammal och b\u00e4r p\u00e5 \u00f6ver en miljon romkorn varf\u00f6r hon hade ett stort genetiskt v\u00e4rde och var viktig f\u00f6r g\u00f6sbest\u00e5ndets fortlevnad. Den mindre hanen vaktar rommen efter leken s\u00e5 att den inte blir upp\u00e4ten av andra fiskar. Nu transporteras hon tillsammans med de \u00f6vriga offren till tippen av Unipers entrepren\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Nu v\u00e4ntar vi med sp\u00e4nning p\u00e5 att den nya landsbygdsministern Anna-Caren S\u00e4therberg och den nya milj\u00f6ministern Annika Strandh\u00e4ll kommer att genomf\u00f6ra Riksdagens beslut om \u00f6kade \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska vattenkraftens p\u00e5verkan p\u00e5 hotade arter!<\/p>\n\n\n\n

Publikationen ”\u00c5l i \u00c4tran”<\/a> d\u00e4r bl.a. Unipers milj\u00f6ansvarige \u00e4r f\u00f6rfattare, visar att det \u00e5rligen produceras och omkommer ca 5000 blank\u00e5lar i \u00c4tran, varf\u00f6r \u00e5tg\u00e4rdsbehovet d\u00e4r \u00e4r akut. Riksdagen har nu 2021-11-25 i stor enighet beslutat att regeringen skall vidta \u00e5tg\u00e4rder!<\/p>\n\n\n\n

Naturnytt har tillskrivit L\u00e4nsstyrelsen och fr\u00e5gat om fiskd\u00f6den (transporterna) dokumenteras, vilket kunde vara intressant f\u00f6r att bed\u00f6ma behovet av \u00e5tg\u00e4rder. L\u00e4nsstyrelsens svar finns att l\u00e4sa h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n