Bed\u00f6mningen \u00e4r att ”vid ett definierat reningskrav p\u00e5 80% f\u00f6r olika substanser \u00f6ver hela reningsverket, som till\u00e4mpas i andra l\u00e4nder som t.ex. Schweiz, skulle en extra rening av utg\u00e5ende avloppsvatten fr\u00e5n dammen f\u00f6r de flesta substanser beh\u00f6vas”.<\/em> L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n Studien genomf\u00f6rdes med tanke p\u00e5 att det f\u00f6rekommer en betydande belastning i Ullared vid verksamheter med aff\u00e4rer, restauranger och camping. Mottagare av det renade avloppsvattnet \u00e4r H\u00f6gvads\u00e5n som \u00e4r ett N2000 omr\u00e5de och av Naturv\u00e5rdsverket klassat som riksintresse p\u00e5 grund av sina h\u00f6ga naturv\u00e4rden och som barnkammare f\u00f6r den v\u00e4rdefulla \u00c4tranlaxen.<\/p>\n\n\n\n Studien har nu publicerats och VIVAB informerar p\u00e5 sin hemsida att verket har en fullgod reningseffekt n\u00e4r det g\u00e4ller microplaster och hormoner medan resultatet f\u00f6r l\u00e4kemedel och antibiotika varierar, men att i dagsl\u00e4get kan inte inf\u00f6randet av l\u00e4kemedelsrening motiveras utifr\u00e5n aktuell milj\u00f6p\u00e5verkan i recipienten. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n – ”Vi hade ingen anledning med att g\u00e5 vidare med det. Vi m\u00e5ste ha ett helhetsperspektiv och titta p\u00e5 ekosystemet utanf\u00f6r reningsverket”,<\/strong> <\/em>s\u00e4ger Alexander Keucken, forsknings- och utvecklingschef p\u00e5 Vivab till dagens Hallands Nyheter.<\/p>\n\n\n\n Studien som genomf\u00f6rdes 2019 visade p\u00e5 f\u00f6rekomst av 41 olika l\u00e4kemedelspreparat i avrinningen till H\u00f6gvads\u00e5n. – Alla analyserade substanser, f\u00f6rutom Citalopram och Oxazepam, har en riskkvot under 0,01 i recipienten vilket medf\u00f6r mycket l\u00e5g risk f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4xt- och djurliv, fastsl\u00e5r forskningschefen.<\/p>\n\n\n\n Naturnytt l\u00e4ste rapporten och s\u00e5g att riskkvoten f\u00f6r Citalopram var 9.6 och f\u00f6r Oxazepam 0,35 vilket var 960 resp. 35 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n den l\u00e5ga riskkvot som chefen relaterar till. Vad kan detta d\u00e5 ha f\u00f6r effekt p\u00e5 ekosystemet utanf\u00f6r reningsverket som f\u00e5r motta f\u00f6roreningen? <\/em>Kan det vara s\u00e5 att den rika f\u00f6rekomsten av l\u00e4kemedelssubstanser har en del i den konstaterat d\u00e5liga konditionen hos laxsmolt och d\u00e5lig yngel\u00f6verlevnad f\u00f6rsta \u00e5ret hos laxyngel? F\u00e5r denna exponering ocks\u00e5 \u00e5terverkningar p\u00e5 smoltens \u00f6verlevnad i havsmilj\u00f6n? <\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r ett relativt nytt forskningsf\u00e4lt men aktuella studier finns bl.a. i Tidskriften Chemosphere 238 (2020) 124587 av R.-L. Bachour et al. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a> Enligt artiklen st\u00f6r l\u00e5ga halter av Citalopram fiskars seretoninbalans vilket orsakar ett flertal beteende- och utveckingsst\u00f6rningar. S\u00e4rskilt anges f\u00f6r\u00e4ndrad simaktivitet, skelettuppbyggnad och st\u00f6rd embryoutveckling, som allvarliga biverkningar. Zebrafiskars larvutveckling st\u00f6rs vid 20 \u00b5g\/ L och japanska risfiskar p\u00e5verkas redan vid 10 \u00b5g\/ L av Citalopram i vattnet.<\/p>\n\n\n\n Andra fiskarter som studerats och visat beteendest\u00f6rningar \u00e4r guppy och storspigg. Allra k\u00e4nsligast \u00e4r kr\u00e4ftdjur som redan vid 1 \u00b5g\/L uppvisar f\u00f6r\u00e4ndrat beteende. Artiklen betonar att Citalopram i naturen ofta f\u00f6rekommer tillsammans med andra f\u00f6roreningar och l\u00e4kemedel som d\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rker effekten. D\u00e4rf\u00f6r skall man vid bed\u00f6mningar r\u00e4kna med den ”additiva” summaeffekten av f\u00f6rekomsten av dessa f\u00f6roreningar som kan vara betydligt h\u00f6gre \u00e4n effekten av det enskilda \u00e4mnet. Anv\u00e4nd ozonteknik i reningsverket kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra en omvandling till nya kemiska komponenter med milj\u00f6p\u00e5verkan (ex bromater).<\/p>\n\n\n\n Med tanke p\u00e5 det goda forskningsl\u00e4get \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att VIVAB drar slutsatsen att rening av l\u00e4kemedelsrester inte \u00e4r motiverat fr\u00e5n Ullareds ARV till H\u00f6gvads\u00e5ns N2000 omr\u00e5de, och drar slutsatsen att ”vi har ingen anledning att g\u00e5 vidare med det”.<\/strong><\/em> Not. 1 \u00b5g\/L = 1 miljondels gram\/L 2021-01-18 Naturv\u00e5rdsverket beviljade 2018 VIVAB 2,2 miljoner kronor f\u00f6r att genomf\u00f6ra en f\u00f6rstudie av l\u00e4kemedelsrening vid avloppsreningsverket i Ullared. Sammanfattningsvis visar IVL:s rapport att ” med n\u00e5gra f\u00e5 undantag s\u00e5 ligger samtliga halter av hormoner, l\u00e4kemedel och antibiotika i inkommande och utg\u00e5ende vatten vid Ullared ARV mycket eller extrem mycket \u00f6ver genomsnittshalter f\u00f6r andra svenska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa L\u00e4kemedel i H\u00f6gvads\u00e5n<\/span> ![\"\"](\"https:\/\/ingemar.alenas.se\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/Ullared-ARV-lakemedel.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n
Ullareds 3-4000 parkeringsplatser ger ocks\u00e5 ett tillskott av f\u00f6roreningen 6PPD-quinone som kan vara giftig f\u00f6r fisk i m\u00e4ngder om 0,8 \u00b5g\/L. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a> Men detta \u00e4r en annan historia som \u00e4nnu inte \u00e4r unders\u00f6kt n\u00e4r det g\u00e4ller att minska milj\u00f6p\u00e5verkan i H\u00f6gvads\u00e5n.
Vi som \u00e4r lite \u00e4ldre minns hur ”sk\u00f6rt” H\u00f6gvads\u00e5ns laxbest\u00e5nd var n\u00e4r Ullareds kromverk sl\u00e4ppte ut f\u00f6roreningar p\u00e5 1960-talet. Vi f\u00e5r inte beg\u00e5 samma misstag med v\u00e5r tids nya f\u00f6roreningar.<\/p>\n\n\n\n
Not. \u00c4trans vattenr\u00e5d har nyligen antagit ett nytt kontrollprogram f\u00f6r \u00c4tran\/H\u00f6gvads\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"