2022-12-29 Införandet av moderna miljölagar och åtgärder i Ätran räddar hotade lax- och ålbestånd.

Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk senareläggs till den 1 februari 2028. Det innebär att åtgärder kan vara på plats tidigast 2031 med domstolsprövning på ett år och två års utförandetid. Kraftbolagen är till dess enligt “Ålplan Ätran” befriade från att hålla ålyngelledare vilket innebär att all naturligt invandrande ål utestängs från större delen av Ätrans vattensystem.

Regeringen har bedömt beslutets konsekvenser för miljön: ”Ett syfte med omprövningen för moderna miljövillkor är att förbättra förutsättningarna för Sverige nå kraven i art- och habitatdirektivet. Omprövningen förbättrar också förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”.

Naturnytt bedömer att regeringens konsekvensbedömning är ofullständig då förslaget att pausa Ätran får konsekvenser till 2046 :

1. Alla ålyngel hindras från att vandra uppströms Yngeredsfors från 2023 till 2031
2. Merparten av utvandrande blankålar dör i kraftverken från 2023 till 2031
3. Om ynglen blir vuxna på 15 år upphör ålproduktionen dvs utvandringen av blankål åren 2038 till 2046!
4. Ca 276 000 unika laxsmolt omkommer av korttidsreglering åren 2023 till 2031

Naturnytt konstaterar att Statkraft 2019 räknade 260 000 uppvandrande ålyngel i Lagan. Därför kan flera års avstängning av ålyngeluppvandringen även i Ätran antas orsaka betydande miljöskada. Under senare år har Ätran årligen producerat ca 5000 utvandrande blankålar. (Källa: “Ål i Ätran” Tielman m.fl.). En utebliven utvandring 2023–2031 och 2038–2046 innebär därför en betydande miljöpåverkan. Dessutom innebär ett bortfall av ca 276 000 unika Ätransmolt under 2023–2031 en starkt negativ inverkan på Sveriges samlade atlantlaxbestånd och på Ätrans unika laxbestånd. (Källa: Sjöstrand)

Naturnytt menar därför att varje senareläggning och fördröjning av moderna miljövillkor innebär en betydande miljöpåverkan på Ätrans biologiska mångfald. Den är inte heller förenlig med Sveriges nya åtaganden enligt COP15, art- och habitatdirektivet, vattendirektivet eller ålförordningen. Vattenkraften bör snarast omfattas av modern miljölagstiftning så att alla vandringsfiskar får fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom behöver förlorade habitat restaureras och effekterna av korttidsregleringar reduceras.

Sveriges älvar har under mer än ett sekel varit utsatta för betydande miljöpåverkan. Behovet är nu akut av restaurering och återställning till naturliga hydrologiska förhållanden. Hertingprojektet är ett gott exempel på hur detta kan åstadkommas med bästa möjliga teknik. Projektet visar hur kraftbolagen med rätt åtgärder kan undvika betydande miljöpåverkan och dessutom generera stora ekologiska och socioekonomiska vinster med positiva nettonuvärden på miljonbelopp. (Källa: Länsstyrelsen i Hallands län).DN_2018_18 (lansstyrelsen.se)

2022-12-28 Behöver ålen i Ätran räknas? Spelar det någon roll hur många som dör i kraftverken?

Enligt dagens omoderna vattenlagstiftning har kraftbolagen i Ätran rätt att döda alla ålar som försöker vandra ut via galler och turbiner. De ålar som fastnar på gallren körs till tippen.

Naturnytt tillskrev 2019 Länsstyrelsen i Halland och efterfrågade att de skulle initiera en räkning av döda blankålar vid kraftverken i Ätran. Länsstyrelsen beslutade den 2 september 2020 att begäran inte föranledde några åtgärder och ärendet avskrevs från vidare handläggning. Läs beslutet här.

Länsstyrelsen bedömde att “problemen som beskrevs med åldöden hade sitt ursprung i anläggningarnas tillstånd och är av sådan art att de bör hanteras i den kommande prövningen inom ramen för den nationella planen för vattenkraft (NAP). Länsstyrelsen har inte för avsikt att föregå den prövningen”.

Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk i Ätran senareläggs till den 1 februari 2028. Läs promemorian här. Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Det innebär att åtgärder inte kan vara på plats förrän tidigast 2030 om prövning tar ett år och åtgärder två år. Nuvarande förhållanden permanentas med ytterligare åtta års fortsatt påverkan på ål och laxbestånd.

”Ål i Ätran” anger att ca 5000 blankålar årligen vandrar ut från Ätran samt att merparten av dessa omkommer i kraftverkens galler och turbiner. Länsstyrelsen har också i “Ålplan Ätran” beslutat att bolagen är befriade från skyldigheten att hålla ålyngelledare. Det innebär att tiotusentals invandrande ålyngel är utestängda från Ätran.

Länsstyrelsen i Halland har nu yttrat sig över Regeringens promemoria 2022-12-16 M2022/02251: “Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att tiden för när ansökningarna ska lämnas in förskjuts med ett år.” “Det är därför viktigt att de medel (70 Mkr) som fördelats mellan länen tidigare år även kommer för arbetet under pausen. De flesta av dessa arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att finnas kvar under pausen. Det handlar t.ex. om att samverka med verksamhetsutövare, ta fram underlag till samverkan, genom tillsynen stötta verksamhetsutövarna i deras egenkontroll m.m.” “Det kan även vara en fördel med ett-årig paus om den leder till att bättre underlag kan tas fram”. Läs remissvaret här. lst-halland.pdf (regeringen.se)

Naturnytt noterar att Länsstyrelsen tillstyrker att omprövningen av Ätrans N2000 område senareläggs till 2028 trots de årliga skador som det orsakar ålen och laxen och utan att relevanta argument för denna senareläggning redovisas. Länsstyrelsen skriver dock i remissvaret att pausen leder till att bättre underlag kan tas fram.

Frågan är om ålen skall räknas eller inte räknas? Naturnytt föreslår att det inrättas några indexälvar för ål på Svenska västkusten. Då kan myndigheterna få det beslutsunderlag som saknas i dag. För den akut hotade ålen är frågan allvarligare än så: Vara eller inte vara?

Sverige har också skrivit under avtalet om biologisk mångfald som togs fram vid COP15 i Montreal i december 2022. Det handlar också om att förvalta ett mer än tusenårigt ålarv, en resurs som vi fått att bevara till kommande generationer.

2022-12-21 188 länder inklusive Sverige samlades i Montreal och slöt i måndags kl. 03.32 ett historiskt avtal. Avtalet 30×30 innebär att 30% av alla naturmiljöer skall vara skyddade till år 2030, även i Sverige.

Avtalet innebär en historisk möjlighet att vända utvecklingen när nu över en miljon av jordens arter hotas av utrotning. Nuvarande förlust av biologisk mångfald är den största förlust som jorden skådat sedan förlusten av dinosaurierna.

Berör detta avtal verkligen Sverige? Är det inte bara regnskogar och savanner med bergsgorillor och elefanter som behöver skyddas? Vi kanske har levt i denna illusion men Sveriges natur förser oss med ekosystemtjänster som är livsavgörande för vår hälsa och överlevnad. Svenskt jordbruk, skogsbruk och fiske är exempel på dessa ekosystemtjänster som är beroende av biologisk mångfald.

Avtalet är omfattande och innehåller fyra övergripande huvudmål (A-D) samt 23 delmål. COP15: Nations Adopt Four Goals, 23 Targets for 2030 In Landmark UN Biodiversity Agreement | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Ett av målen är ett effektivt bevarande och skötsel till år 2030 av minst 30% av världens landområden, inlandsvatten och havsområden med betoning på områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Ett annat mål är att vi skall restaurera minst 30% av påverkade landområden, inlandsvatten, kustområden och hav.

Ett annat viktigt mål är att reducera risker med användning av bekämpningsmedel och skadliga kemikalier till hälften. Hallands vattendrag innehåller höga halter av bekämpningsmedel. Svenska insjökräftor har så höga halter av PFAS att försäljning förbjuds från 2023-01-01. I Svenska insjökräftor mätte Testfakta 14 062 ng/kg, jämfört med 106 ng/kg för turkiska kräftor och så lågt som 20 ng/kg för egyptiska kräftor. Sverige är ett “giftigt” land.

Ytterligare mål är att bevara den genetiska mångfalden hos populationer av vilda och domesticerade arter för att säkerställa deras anpassning till olika miljöer och förändringar. Hallands landskapsdjur laxen, Hallands åtgärdsart havsnejonöga och majfisk och är brinnande exempel där behovet av Svenska åtgärder är akut.

Den vårlekande siklöjan håller på att försvinna från jorden och finns troligen endast kvar i några få sjöar i världen. En av dessa är sjön Fegen i Sverige. Fegen är N2000 område som är bevarandevärt för den biologiska mångfalden.

2022-12-15 Näringslivsdepartementet vill nu pausa vattenkraftens anpassning till moderna miljövillkor.

Regeringskansliet skriver på sin hemsida 2022-12-15:
“Med hänsyn till det allvarliga läget i elsystemet är Regeringen nu tvungen att pausa omprövningen”. “Därför skickar regeringen i dag ut ett förslag på remiss om att flytta fram ansökningsdatumen för alla de omprövningar – som ännu inte har påbörjats – med 12 månader”.

Regeringens promemoria M2022/02251 sändes i måndags ut på remiss och nu på måndag 2022-12-19 förväntas 50 myndigheter och organisationer senast kl. 10:00 ha inlämnat sina svar på promemorian. Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Vän av ordning frågar sig varför Regeringen sänder ut remissen när man redan konstaterat att “Regeringen är nu tvungen att pausa omprövningen”. Kanske vill man ha en “brasklapp” när Sverige riskerar straffavgifter och viten på miljardbelopp för att inte följa EU:s gemensamma lagstiftning? Kanske vill man ha in information om de miljöeffekter av beslutet som man inte redovisat i promemorian? En allvarlig effekt är att två års produktion av ål tappas för varje pausat år. Dels årets utvandring på minst 100 ton blankål och dels årets uppvandring av miljontals ålyngel som skall bygga grunden för ett års utvandring om ca 15 år.

Sverige har ca 2100 vattenkraftverk. Ca 1700 av dessa är småskaliga “strömkraftverk” som inte används till reglerbar vattenkraft. 1030 av dessa står för 0,2% av Sveriges elproduktion. En miljöprövning av dessa tar ca ett år i domstol plus några år för att utföra åtgärder. Det är alltså osakligt att påstå att Sveriges elsäkerhet påverkas de närmaste 12 månaderna om vi nu startar en miljöprövning av dessa kraftverk.

Kraftbolagen har årligen fått 3,5 miljarder i statsbidrag under 20 år för att miljöanpassa vattenkraften. Regeringens promemoria säger inget om återbetalning av bidraget om processen nu pausas. Man kan förmoda att vattenkraftsbranchen säger ja till detta förslag till lösning av bidrag.

Regeringens promemoria redogör mycket bristfälligt för de ekonomiska och ekologiska nackdelar som förslaget innebär. Regeringen skriver i promemorian: “En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”.

Naturnytt har sammanställt några av alla de effekter för miljön som en avbruten miljöprövning skulle innebära. Läs mer här.

2022-12-13 Naturen producerar varje sekund, varje timma, varje månad och varje år ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.

Naturens produktion av mångfald och ekosystemtjänster till oss människor håller på att sina. En miljon arter håller på att försvinna. Europas vandrande fiskarter har kollapsat och på 50 år har de minskat med 93%. Källa: Living Planet Index.

När arter försvinner försvinner de genetiska koder som kan användas till att framställa nya kommersiella produkter som läkemedel, speciella grödor, livsmedel och biologiska material.

Därför samlas nu 10 000 av världens ledare och forskare samt 600 ackrediterade journalister i Montreal på COP15 som står för den 15:e Conference of the Parties. Länderna skall komma överens om hur vi skall bevara jordens biologiska mångfald och fördela dess ekosystemtjänster, vilket skall stadfästas i en konvention Convention of Biological Diversity. CBD.

Den biologiska mångfalden av mikroorganismer, svampar, växter, insekter, groddjur, fiskar, fåglar och däggdjur är livet som driver kretsloppeten av luft, vatten och näring. De utgör grunden för jordbruk, skogsbruk, industri och livsmedel och styr vårt klimat. Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara små eller stora och omfatta ett vattendrag eller hela jorden.

Svenska regeringen hade i måndags en pressträff om vilken effekt det kan bli på både ekosystemen och elsystemen av att pausa omprövningen av vattenkraften i 12 månader. Budskapet från de båda ministrarna var att de ”vill säkerställa att ingen vattenkraft försvinner ur systemet de närmaste 12 månaderna”. Ministrarna torde dock vara väl medvetna om att ingen domstolsprocess med påföljande åtgärder i kraftverken kan genomföras så snabbt som 12 månader. Ministrarna är också väl informerade om att varje år utan miljöåtgärder i kraftverken dör och “försvinner” årligen minst 100 ton lekmogna ålar på vägen via en plågsam död i turbiner och galler. Detta redovisades inte vid presskonferensen. Dessa tunga fakta är inte heller bekväma för Sveriges delegater att ha med i bagaget till konferensen om biologisk mångfald i Montreal.

Pausad omprövning har således noll eller ingen effekt på svensk elförsörjning under det närmaste året. Pausen har däremot den effekten att det årligen uppstår betydande miljöpåverkan på ekosystemen för varje år som åtgärder senareläggs. Kraftbolagen har dessutom av staten fått en årlig skattelättnad på 3,5 miljarder kronor för att genomföra omprövning och åtgärder. Skattebetalarna undrar nu om dessa miljarder kommer att återbetalas. Fiskerättsägare kan med rätta undra om verksamhetsutövarna som gör intrång i allmän och enskild rätt lämnar ersättning för förlorat fiske enligt principen PPP.

Ministrarna framhåller Sverige som ”ett gott föredöme” när det gäller biologisk mångfald. Men Sverige skulle redan ha anpassat omoderna vattenlagar till EU:s miljövänligare vattenlagstiftning. Enligt beräkningar från WWF riskerar nu Sverige böter på 550 miljoner kronor eller ett årligt vite på 1,2 miljarder för att ha varit detta “föredöme”. Ministrarna svarar på frågan att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. ”Här ser vi att om vi inte pausar prövningen kommer det att kosta oss långt mer än om vi gör det”. Ministrarnas beräkning av hur och för vem en senarelagd miljöprövning kostar mindre vore intressant att se. Om åtgärder senareläggs ett år brukar ökad inflation innebära att kostnaderna för åtgärderna ökar.

Informationen om effekten på ekosystemen ”glömdes bort” vid pressträffen. Den har förvisso visats i SVT: program ”Fiskarnas Rike” och ”Den sista ålen”. Förlorade ekosystemtjänster och omkomna ålar är dock svåra att prissätta. Varje år dör nu över 100 ton lekmogna ålar i kraftverkens galler och turbiner. År 2019 samlade Statkraft enbart i Lagan in 260 kilo ålyngel vid Karsefors kraftverk. Det går ca. 1000 ålyngel på ett kilo. Det ger en fingervisning om hur många ålyngel som årligen utestängs av kraftverksdammar runt omkring i Sverige.

Ålynglens värde har faktiskt bestämts av Spanska Jordbruksverket och fastställts av spansk domstol. Källa: The Times. Smugglare av 65 kilo ålyngel dömdes till 7,2 miljoner euro i böter och 15 månaders fängelse. Värdet enbart av insamlade ålyngel under ett år i Lagan är således av domstol fastställt till ca 313 miljoner svenska kronor (aktuell kurs) och 60 månaders fängelse.

Sveriges politiker kanske är beredda att skattebetalarna skall bära kostnaden för uteblivna ekosystemtjänster från alla arter i alla vattendrag. Men hur skall vi avtjäna värdet av alla ”livstidsdomar” som vi orsakat ålen och laxen?

Falkenbergs kommun ansvarar för Falkenbergs laxfiske i Ätran genom Kultur och Fritidsförvaltningen. Laxfisket, flugfiskarna och de hoppande laxarna är ett signum för Falkenberg.

Laxfiskepremiären och laxavslutningen har varit viktiga händelser med premiärnerv samt säsongsavslutning med korande av årets laxfiskare och festligt fyrverkeri på Tullbron/Vallarna.

En viktig del i marknadsföringen är fiskräknaren vid Herting. Den är tillverkad på Island och en av Europas mest avancerade fiskräknare. Falkenberg Energi skriver på sin hemsida: Hertingprojektet är en omfattande och ambitiös satsning för anläggning av en naturlig fiskväg förbi kraftstationen. Kommunens energibolag länkar till fiskräknaren där man kan se de fiskar som dagligen vandrar upp i Hertingforsen.

Hittills i år 2022 har sidan där videoklippen på fisken visas haft runt 70 000 besökare. Detta torde vara en viktig del av kommunens marknadsföring som kommunchefen nu beslutat skall monteras ned. Läs mer För dyrt att räkna lax – kritik från sportfiskare mot att Falkenbergs kommun lägger ner fiskkamera | SVT Nyheter

Destinationsbolaget har haft förslag på hur Laxfisket och Falkenberg kan marknadsföras genom att upprusta Fiskodlingsanstalten och Hertings kraftverk till ett Besökscentrum för information och marknadsföring. Ett flertal medborgarförslag har också tagit upp frågan utan åtgärd från kommunen. Se förslaget här Besökscentrum vid Herting | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Falkenbergs kommun har alltid haft en skattkista i Ätran och laxen. Dessa naturtillgångar behöver förvaltas och inte avvecklas. Laxen är en genuint förnybar tillgång som ger kommunen god avkastning om den förvaltas rätt. Några citat från kända personer om dessa tillgångar.

– Det är för mig ett kärlekens verk att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är förunderligt att Engelsmän skola nödgas hjelpa dem med att göra denna upptäckt.  W. M. Wilkinson från boken om laxfisket, Days in Falkenberg 1884.

– Laxen finns med i Falkenbergs historia ända sen begynnelsen säger projektledare Johan Bengtsson på Destination Falkenberg.

– Det här är en dröm för förvaltande myndigheter. Vill man miljöanpassa kraftverk, då kan man åka till Hertings kraftverk i Falkenberg och ta intryck, säger docent Olle Calles.

– Projektet är inte bara viktigt för Falkenberg utan för länet, landet och internationellt, säger landshövding Lena Sommestad

– Vi har lämnat tillbaka det vi lånat av naturen. Alla pengar som har satsats har vi fått igen, säger Elisabeth Thysell, Länsstyrelsen. Nettonuvärdet har länsstyrelsen beräknat till 65 miljoner kronor.

– Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske. HM Carl XVI Gustaf invigningstal 2014.

– To have Ätran River as a heritage site, where the salmon is being both protected and studied, would be a treasure for the World, the Europeans and for the people in this region.
Professor emeritus Courtland Smith Oregon State University USA.

2022-12-03 Ätrans vattenråd har förra året utfört en biotopkartering av laxens lekområden i Ätran. Där uppges att de flesta leklaxarna vandrar förbi Ätran till Högvadsån. Detta stämmer inte med den fiskräkning som utförs i Ätran.

Ätran är västkustens viktigaste producent av vild atlantlax. Ätran är av internationellt intresse (N2000-område) med stort bevarandevärde. Ätrans värden påverkas av vattenkraften som korttidsreglerar, torrlägger och stänger fiskens vandringsvägar. Vattenkraften har under ca 100 år orsakat omfattande, okompenserade skador på Ätrans laxproduktion. De omoderna vattenlagar som orsakat dessa skador skall nu omprövas för större miljöhänsyn. För bra beslut och rätt åtgärder är det därför viktigt med rätt information om Ätrans tidigare och nuvarande status som laxälv.

Fiskräknaren vid Herting ger viktig information. Cirka 4000 laxfiskar har under 2022 passerat räknaren men slutresultatet är ännu inte publicerat. Något hundratal laxfiskar som inte passerat räknaren kan förväntas leka nedströms på lämpliga lekområden vid Tullbron, Sandbanken, Garvareforsen, Laet, Knarren, Laxbron och inte minst den restaurerade Hertingforsen.

I Högvadsån vid Nydala har Sven-Erik och Berit Möller lyft ca 300 laxfiskar i år. Flödet har varit lågt hela sommaren och hösten vilket innebär att få fiskar själva kunnat hoppa upp för dammen vid Nydala jämfört med tidigare år. Högvadsån är förvisso mycket viktig för laxreproduktionen. Men det innebär inte att laxproduktionen i Ätrans huvudfåra kan förringas. Torrår som 2022 är den extra betydelsefull.

Åtgärdssamordnaren för Ätrans vattenråd står som huvudförfattare till rapporten: Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors) Datum: 2021-12-02. En av rapportens viktiga slutsatser är att: ”Den mesta av laxen vandrar förbi sträckorna i Ätran för lek i Högvadsån som mynnar i Ätran”. Dessutom anges att en ca 1,8 kilometer lång sträcka nedströms Ätrafors kraftverk ”ej är lämpliga” som uppväxtområden för laxartade fiskar. Dessa områden i Ätran som Ätrans vattenråd klassar som ”ej lämpliga” har enligt länsstyrelsens elfiskeundersökningar en god produktion av lax.

Resultatet av fiskvandringen vid Herting och laxräkningen vid Nydala visar med all önskvärd tydlighet att en stor andel av Ätrans laxbestånd stannar i Ätrans huvudfåra för lek. Dessutom leker merparten av de största laxarna i huvudfåran medan de mindre laxarna och öringarna ofta ses i Ätrans biflöden.

Rapporten från Ätrans vattenråd om Ätrans laxbiotoper har så allvarliga brister att den ej kan användas som en del av underlaget inför kommande omprövning av vattendomarna i Ätran. Rapporten anger dock den pågående korttidsregleringen av Ätran som ett prioriterat åtgärdsområde.

2022-12-01 Det är tio år sedan rapporten kom om ”Ål i Ätran”. Rapporten var ett glädjebesked då den visade att det årligen producerades ca 5000 blankålar i Ätrans avrinningsområde.

Resultatet var också oväntat då Sveriges nationella ålförvaltningsplan (ÅFP) beräknade den ursprungliga, jungfruliga produktionen av blankål i Sverige till 300 ton och i Ätran till 1878(!) blankålar. Denna studie visar att ÅFP kraftigt underskattar inlandsvattnens ålproduktion. Läs rapporten här FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)

Sammantaget visade ”Ål i Ätran” att fri nedströmspassage vid Herting innebär skadefri passage för 1–2000 blankålar per år och att det vid Mölneby gård kan räddas ytterligare c. 2000 blankålar. Stämmer dessa beräkningar skulle åtgärderna i Ätran resultera i att 3–4000 Ätranålar når havet per år, vilket är mer än den mängd ål som nyckeln till ÅFP uppskattat totalt överlever förbi kraftverken i samtliga av de elva högst prioriterade vattendragen i Sverige (Calles och Christiansson, 2012).

Ätrafors kraftverk hindrar fisken i Ätran. Bolagets miljöchef säger till Hallands Nyheter år 2020:
”Anläggningen har varit en förebild för andra kraftverk”. – ”För de vuxna ålarna som ska ta sig förbi systemen och ut i haven har vi den senaste tekniken. Det finns en anläggning som ska lösa problemet, så de tar sig helskinnade förbi turbinerna”. ”Vi har utvärderat den med världsledande forskare och deras slutsats är att den fungerar väldigt väl för ål”.

Miljöchefen syftar på att blankålen vid Ätrafors kraftverk insamlas i fyra fångstburar av metall. (se ingressbild). De senaste åren från 2011 till 2020 har bolaget årligen rapporterat en insamling av 174 blankålar (medelvärde). Bolaget har dessutom i tre ålyngelledare årligen insamlat ca 3000 ålyngel. Som jämförelse kan nämnas att Falkenbergs kommun årligen (2006–2011) vid Hertingdammen insamlade 10–15 000 ålyngel.

Det är ytterst angeläget att ta tillvara alla de ålyngel samt alla blankålar som naturligt vandrar i Ätran och andra inlandsvatten. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag (inkl. Uniper) om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60 % (dvs. 40 % överlever). Bolagen har på 10 år inte varit i närheten av att uppfylla avtalet. Fortfarande dör över 100 000 blankålar varje år i svenska vattenkraftverk. Denna kraftverksdöd förutsågs av Jordbruksdepartementet redan 2008 (se Fig. 12 nedan).

Det är mycket positivt att Falkenbergs kommun helt löst ålvandringen vid Hertings kraftverk och att Uniper gjort försök för att lösa ålvandringen vid Ätrafors. Fiskvandringen vid Herting har ökat med 2000 laxar och 10 000 ålar. Liknande åtgärder kan lätt genomföras vid övriga vattenkraftverk (ca 35 st) och dammar (ca 130 st) i Ätran. Det skulle årligen rädda tiotusentals laxar och ålar undan en plågsam död.

För att gå vidare med åtgärder behöver nu vattendomarna vid kraftverken ändras enligt modern miljölagstiftning. Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder för ändamålet till Nationella planen (NAP). Tyvärr har domstolarna begränsade resurser och prövningen förväntas därför ta ca 20 år. Regeringen har dessutom 2022 pausat införandet av moderna miljölagar vilket är beklagligt då de årliga förlusterna av hotade arter är betydande. Sverige har resurser och kunskap att agera miljövänligt och rädda naturresurserna i våra unika älvar och sjöar. Ålen och övriga vandringsfiskar är i akut behov av fria vandringsvägar.