Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Första laxen i Ätran!

Redan den 9 mars vandrade första blanklaxen upp i Ätran! Detta bådar gott inför årets fiskepremiär den 1 april! Det var en vacker fisk på hela 80 centimeter. Den 23 mars vandrade en blanklax på 90 cm upp genom räknaren. Nu har årets vandring av nystigen blanklax börjat på allvar! Håll utkik efter blanklaxar märkta vid ryggfenan med det blågula ”Kungamärket” de skall komma i år!

Videon kommer från www.fiskdata .se

Den 20 mars vandrade upp en odlingsskadad regnbåge som uppenbarligen rymt från någon fiskodling. Vi hoppas att denna fisk inte överför några sjukdomar till Ätrans naturliga laxbestånd.

Skötsel med svedjebruk

Ett glatt gäng från Vessigebro vägsamfällighetsförening samlades på tisdagen för att vårda en av Vessiges fina ängsmarker. Skötselplaner har tidigare upprättats av firma BioDivers för att växter, fjärilar och bin skall gynnas på bästa sätt. Läs mer i Naturnära områden i Vessigebro.

Vattenbehållare, vattenkannor och räfsor var viktiga tillbehör för att hålla elden på rätt ställen. Arbetet fick avbrytas då vinden förde en del av röken mot bebyggelsen. De medhavda kaffekorgarna togs fram och  alla njöt av kaffe och den goda grannsamverkan.

Läs mer Naturvårdsbränning i gräsmarker

IMG_7722

IMG_7711

Violettkantad guldvinge är en av de rödlistade arter som brukar ses på den omskötta ängen i Vessigebro.

Guldvinge

 

Oljefynd i Gruebäck

Olja Gruebäck 22016-03-01 Gruebäck är en fin liten ”oas” för invånarna i Falkenbergs tätort. Kommunen planerar naturvårdsprojekt i bäcken. Naturnytts redaktör var i dag på plats för att fotografera miljön och någon av de strömstarar som brukar hålla till i bäcken.

Det blev foton på ett ovanligt färggrant vatten. Men det var inte så trevligt som det såg ut, utan stank kraftigt av lättflytande olja. Utsläppet kunde följas hela vägen ut till Ätran där det blandade sig med de änder som brukar matas och hålla till vid vårdcentralen.

Kommunen informerades och räddningstjänsten var inkopplad under Måndagen 2016-02-29. Vi får hålla tummarna för att man hittar källan och får stopp på oljan. Den passar inte in i miljön i Gruebäck där den kan orsaka skada. Och stort lidande för strömstarar, änder och mandarinanden.
PS. VIVAB ordnade så att länsar las ut vid middagstid på  Onsdagen 2016-03-02.
Utsläppen fortsätter tre veckor efter det att Naturnytt larmat.
Nya länsar lades ut i Ätran 2016-03-18. Enligt HN har man fortfarande inte hittat källan. Nu får vi hoppas att man fortsätter att leta efter oljekällan.
Läs mer här HN
Läs mer HN Dieselutsläpp fortsätter att gäcka kommunen
Läs mer här Falkenbergs kommun.

And
2016-03-01Vårdcentralen, Falkenberg. Flyende and som inte gillar oljebad.

Cold Response Nato övning

Glommen 2016-02-27 kl 13:04. Sex amerikanska jaktplan av typen F 16 eskorterade ett större tankerplan över Glommen i dag.  De sex jaktplanen hade startat från en Natobas i Italien medan tankern hade startat från en Natobas i England. Jaktplanen kan tanka bränsle direkt i luften från det större tankerplanet.

Planen deltog i övningen Cold Response som har planerats i något år. Sverige har 2 000 egna deltagare och eget flyg med i övningen, säger Försvarsmaktens informatör. Deltagande länder är Norge, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna, Polen, Sverige, USA, Tyskland, Spanien och Storbritannien. Detta är första året som en liknande Natoövning även inkluderar Svenskt territorium.

IMG_9629Morups fyr fick tillfälligt en något udda dekoration med anledning av Natoövningen Cold Response. Det verkar nästan som om fyren på något sätt försöker förmedla sig med Natostyrkorna.

Eller går kommunikationen i omvänd riktning uppifrån ner till fyren?

I Breviken flög sånglärkor, starar och tofsvipor ovetande, obekymrat omkring i det vackra vårvädret.

 

Mandarinand i Ätran

Mandarinanden är ursprungligen en östasiatisk andart som hålls i parker och zoologiska trädgårdar för sin fjäderprakt. Just nu finns en hona i Ätan i Falkenberg tillsammans med de vanliga gräsänderna.

IMG_8719Mandarinanden kanske ville kolla in Hertingprojektet som gett eko i hela världen. Men det är mest troligt att hon lockats av de vänliga människor som matar änderna vintertid. Det händer hela tiden intressanta saker i och kring vårt vatten Ätran.

 

Seminarium om erfarenheter och lärdomar från Hertingprojektet

Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallands län samlade ett fyrtiotal personer som i olika professioner arbetat med Hertingprojektet.  Seminariet hölls på Strandbaden och titeln var ”Från kraftverksdamm till brusande fors”. Erfarenheter och lärdomar av projektet kunde summeras och diskuteras.IMG_8289

KS ordförande Mari-Louise Wernersson berättade om de politiska beslut som lett fram till dagens lösning.

Karolina Ardesjö-Lunden berättade om KammarkolleIMG_8291giets roll när det gäller att bevaka allmänhetens miljöintressen i vattendomar, och hur arbetet varit i Hertingprojektet.

IMG_8311Mats Hebrand Fiskevårdsteknik förklarade arbetet med att ta fram den tekniska beskrivningen för detta komplicerade projekt.

IMG_8317Olle Calles från Karlstads Universitet har hållit i förundersökningar och uppföljande undersökningar som visar hur fiskvandringen förbättrats.

Hans Schibli från Länsstyrelsen informerade om de långsiktiga miljöundersökningar som utförs bl.a. vid Nydala kvarn där man sedan 1954 räknat vandrande laxar.

Karl- Göran Olofsson (FEAB) berättar om arbetet med att förena naturvård och energi så att man på bästa sätt kan producera grön el.

Projektledarna Bo Nilsson (WSP) och Oliver Vollert (Skanska) informerar hur de projektlett och arbetet med detta unika och komplicerade byggprojekt för att uppnå bästa möjliga resultat under den stora tidspress som rådde. Byggdelen var i princip klar under ett år 2013. Man konstaterade att vi hade tur med vädret då detta år hade bland de lägsta flödena vår-sommar-höst på 30 år.

Docent Olle Calles sken också som sola i Karlstad när han deklarerade att Hertings nya fiskpassager är världsunika!  Stor naturlig fiskväg med återskapade habitat, avledare med fiskpassage samt unikt höga passageeffektiviteter visar att bästa möjliga teknik har använts i projektet. Hertingprojektet är därmed ett pilotprojekt för fiskvandring av internationellt högsta klass!

Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg hade även som anslagsbeviljande myndighet representanter på plats. De har nyligen rapporterat sitt regeringsuppdrag att föreslå hur lax- och öringbestånden bäst skall förvaltas på västkusten. Hertingprojektet kan bli vägledande för hur man arbetar med fortsatt förvaltning och fria vandringsvägar för fisk. Läs Hav&Vatten Ledare 2016-1

Falkenberg och Herting planerar att delta i World Fish Migration Day 2016. Mer information kommer om detta i annonser mm.IMG_8401

Kristján Fannar från Destinationsbolaget talar om hur kommunen nu skall fortsätta arbetet med att utveckla Hertingforsen som besöksmål.

Landshövding Lena Sommestad avrundar med vad projektet har betytt för länet och för landet. Hertingprojektet har inneburit att vi har uppnått stora framsteg i arbetet med våra miljömål och för den biologiska mångfalden.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.
Läs mera på hemsidan för Karlstads Universitet
Läs mera i Hallands Nyheter ”Hyllat Hertingprojekt ger eko i hela världen”

Landshövdingen

Vinter vid forsen

IMG_7797Hertingforsen är en ny miljö i Falkenbergs tätort som bjuder vandraren på överraskningar både vinter och sommar. Vinterpromenad vid forsen ger fina naturupplevelser allt från konstnärliga isskulpturer till spektakulära fåglar. Två av vinterfåglarna med helt olika livsmönster är strömstaren och storskarven.

Strömstaren är en liten tätting som  föraktfullt kastar sig i det iskalla vattnet och fiskar upp larver från nattsländor s.k. ”husmaskar”. Men strömstaren eller ”fossekallen” som den heter på norska, fryser inte då den har en ”torrdräkt” av väl inoljade fjädrar. Den är den enda småfågel som simmar och dyker och den simmar med vingarna och har fyllt skelett så att den blir tyngre och tar sig under ytan.

IMG_7695

Storskarven eller ”ålakråkan” dyker i det iskalla vattnet och fångar laxungar, ålar, mörtar och annan matnyttig fisk. Till skillnad från strömstaren blir dess fjädrar alldeles blöta. Men den har en ”våtdräkt” av fett på kroppen så att den inte fryser även om fjädrarna blir dyngsura. Och den har simhud mellan tårna som hjälper den att simma. Var och en blir simkunnig på sitt sätt.

IMG_7494

Mera vinterbilder från forsen här

Staden vid Ätran

Fredagen den 13 var det boksläpp och presentation av den nya Staden vid ÄtranJubileumsboken utgiven av Falkenbergs Kultur och Hembygdsförening som firar 70-årsjubileum.  Artiklar av 13 författare har samlats i denna bok om ”Staden vid Ätran”.

Den inledande artikeln handlar om Hertingforsen som dämdes upp för 70 år sedan! Dåvarande elverkschefen Tage Granquist sade vid invigningen 2 juni 1945 att: ”Alla voro fullt medvetna om att de förstört en idyll ” och uttalade samtidigt en förhoppning ”att naturen snart åter skulle läka de sår som är ofrånkomliga när naturkrafterna skola tämjas”.

Då anade han nog inte att Kung Carl XVI Gustaf 70 år senare skulle återinviga den restaurerade Hertingforsen och att den armerade betongdamm som stoppade Ätran skulle vara sprängd!

IMG_8179
Hertingforsen vid kraftverket där den tidigare dammen sprängts bort och vattnet forsar fritt. Foto: Ingemar Alenäs

 

Mera lax och öring i Ätran

2015-11-03 Regeringsuppdraget att utreda förvaltningen av de svenska laxbestånden är nu klart och publiceras i ett historiskt Pressmeddelande i dag.

Havs-och vattenmyndigheten lämnar i dag över Rapport 2015:20  till regeringen med de nya målen om hur förvaltningen bör förbättras och utvecklas. Radio P4 Halland intervjuar Ingemar Alenäs om rapporten. Lyssna här (klicka högst upp på SR:s hemsida).

Allmänt önskar man en höjning av ambitionsnivån genom att sätta högre mål för beståndsutvecklingen, utveckla en mer lokalt och regionalt anpassad förvaltning för olika bestånd samt införa åtgärder för att få bättre kunskap. Målet är att öka lax- och öringsbestånden i svenska vatten. Några av de konkreta förslagen är:

  1. Laxbestånden skall så snart som möjligt, dock senast 2025, uppnå 80 % av den maximala produktionen av laxungar (MSY).
  2. Bestånd som inte bedöms nå dessa mål 2025 ska identifieras, orsakerna klarläggas och en åtgärdsplan för att restaurera bestånden tas fram senast år 2020.
  3. Samordning mellan Hav, länsstyrelse och fiskerättsägare.
  4. Länsstyrelsen skall ordna bättre fisketillsyn
  5. Sportfisket skall rapportera fångster
  6. SLU skall ta fram en långsiktig plan med kostnader för datainsamling och kunskapsförsörjning.
  7. Individuella förvaltningsmål skall anges för varje enskilt laxbestånd.
  8. Förutsättningarna för att återskapa naturliga förutsättningar för lax och öring i de vattendrag som byggts ut med vattenkraft skall utredas.
  9. Hav avser att ta ett långsiktigt ansvar för Ätran som Indexälv.
    Laxhopp damm IMG_4351 - kopia (2)Att Hav nu sätter fokus på Atlantlaxen och Ätran och avser att ta ett långsiktigt ansvar är mycket positivt för det framtida fiskevårdsarbetet i Ätran. Även att arbetet skall ske i samverkan med fiskerättsägare bådar gott för framtiden.
    Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen innebär att arbetet redan startat. Den tidigare torrlagda forsen producerar nu över 10 000 laxungar per år vilket innebär att arbetet med vattenkraftens miljöpåverkan påbörjats.

Gult med Glyfosat

2015-10-21 Sommargrönt på ena sidan av stängslet och höstens gula färg på andra sidan. Bild från Hallands jordbrukslandskap.

Danmark, Holland och Frankrike är på den gröna sidan och har delvis förbjudit användningen av bekämpningsmedlet Roundup. Sri Lanka har förbjudit import. Sedan tidigare är användningen av miljö- och hälsoskäl förbjuden i Ryssland, Mexiko och Tasmanien.
Läs mer här och här hur danska Arbejdertillsynen och Miljöstyrelsen ser på användningen av Round-Up.

I Sverige är vi på den andra gula sidan stängslet och kan se de gula höstfärgerna i förtid där Roundup delvis används på fälten.

IMG_9931
Vägen mellan Östra Frölunda och Mårdaklev. Trädbården i bakgrunden kantar Ätran som rinner ner till vattenintaget vid Falkenbergs dricksvattenintag i Vessigebro. Gränsen mellan gult och grönt är inte klimatgräns utan gränsen till användning av herbicid (växtgift). © Ingemar Alenäs

SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”.
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Läs även rapporten ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. där Skåne och Halland utmärker sig.

Se även SVT dokumentär Den sista skörden

Läs även SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall